Fraseboek

af Werk   »   hi काम करना

55 [vyf en vyftig]

Werk

Werk

५५ [पचपन]

55 [pachapan]

काम करना

[kaam karana]

Kies hoe jy die vertaling wil sien:   
Afrikaans Hindi Speel Meer
Wat is u van beroep? आप-क्---क-म कर-- / --त- हैं? आ- क--- क-- क--- / क--- ह--- आ- क-य- क-म क-त- / क-त- ह-ं- ---------------------------- आप क्या काम करते / करती हैं? 0
aap--y- k--m---rat- / k-r--ee -ain? a-- k-- k--- k----- / k------ h---- a-p k-a k-a- k-r-t- / k-r-t-e h-i-? ----------------------------------- aap kya kaam karate / karatee hain?
My man is ’n dokter. मे-े---- ड--्ट- हैं म--- प-- ड----- ह-- म-र- प-ि ड-क-ट- ह-ं ------------------- मेरे पति डॉक्टर हैं 0
m--- --ti---kt-- ha-n m--- p--- d----- h--- m-r- p-t- d-k-a- h-i- --------------------- mere pati doktar hain
Ek werk deeltyds as ’n verpleegster. मैं--ध--दि--पर---रिका -ा काम--रती ह-ँ म-- आ-- द-- प-------- क- क-- क--- ह-- म-ं आ-ा द-न प-ि-ा-ि-ा क- क-म क-त- ह-ँ ------------------------------------- मैं आधा दिन परिचारिका का काम करती हूँ 0
ma-- aad-a d-n-pa-icha---ka -- k-am-kar--e----on m--- a---- d-- p----------- k- k--- k------ h--- m-i- a-d-a d-n p-r-c-a-r-k- k- k-a- k-r-t-e h-o- ------------------------------------------------ main aadha din parichaarika ka kaam karatee hoon
Ons sal binnekort ons pensioen ontvang. जल्द-ह- -- --ं-- -ेंगे ज--- ह- ह- प---- ल---- ज-्- ह- ह- प-ं-न ल-ं-े ---------------------- जल्द ही हम पेंशन लेंगे 0
j--- -e--h---p----an--enge j--- h-- h-- p------ l---- j-l- h-e h-m p-n-h-n l-n-e -------------------------- jald hee ham penshan lenge
Maar die belasting is hoog. ले-ि---र --ु- ज़्------ैं ल---- क- ब--- ज़----- ह-- ल-क-न क- ब-ु- ज़-य-द- ह-ं ------------------------ लेकिन कर बहुत ज़्यादा हैं 0
l-k-n-k-r ba-u- ---a-- h-in l---- k-- b---- z----- h--- l-k-n k-r b-h-t z-a-d- h-i- --------------------------- lekin kar bahut zyaada hain
En mediese versekering is duur. और-बी----्---ा-है औ- ब--- ज़----- ह- औ- ब-म- ज़-य-द- ह- ----------------- और बीमा ज़्यादा है 0
a-- b-ema -y--da --i a-- b---- z----- h-- a-r b-e-a z-a-d- h-i -------------------- aur beema zyaada hai
Wat wil jy graag eendag word? तुम क्या बनन--चा--े-- च--त- हो? त-- क--- ब--- च---- / च---- ह-- त-म क-य- ब-न- च-ह-े / च-ह-ी ह-? ------------------------------- तुम क्या बनना चाहते / चाहती हो? 0
tu---y- ---a-a ----h--e --chaa-at-----? t-- k-- b----- c------- / c-------- h-- t-m k-a b-n-n- c-a-h-t- / c-a-h-t-e h-? --------------------------------------- tum kya banana chaahate / chaahatee ho?
Ek wil graag ’n ingenieur word. मै- -ं-ीनिय----न- चा------च-हती---ँ म-- इ------- ब--- च---- / च---- ह-- म-ं इ-ज-न-य- ब-न- च-ह-ा / च-ह-ी ह-ँ ----------------------------------- मैं इंजीनियर बनना चाहता / चाहती हूँ 0
m-i--i--e--i--r -a-a-a --aah--a / -----ate- ho-n m--- i--------- b----- c------- / c-------- h--- m-i- i-j-e-i-a- b-n-n- c-a-h-t- / c-a-h-t-e h-o- ------------------------------------------------ main injeeniyar banana chaahata / chaahatee hoon
Ek wil universiteit toe gaan. मैं------विद-यालय-मे--प-़-- चा--ा / चाहत--ह-ँ म-- व------------ म-- प---- च---- / च---- ह-- म-ं व-श-व-ि-्-ा-य म-ं प-़-ा च-ह-ा / च-ह-ी ह-ँ --------------------------------------------- मैं विश्वविद्यालय में पढ़ना चाहता / चाहती हूँ 0
m-i----s-va-i-y----- m-i- p--hana----ah-t- - --a--atee----n m--- v-------------- m--- p------ c------- / c-------- h--- m-i- v-s-v-v-d-a-l-y m-i- p-d-a-a c-a-h-t- / c-a-h-t-e h-o- ----------------------------------------------------------- main vishvavidyaalay mein padhana chaahata / chaahatee hoon
Ek is ’n „intern“. मैं-एक-श------्-ी --ँ म-- ए- श--------- ह-- म-ं ए- श-क-ष-र-थ- ह-ँ --------------------- मैं एक शिक्षार्थी हूँ 0
main -k-s-ik-h-ar---- ho-n m--- e- s------------ h--- m-i- e- s-i-s-a-r-h-e h-o- -------------------------- main ek shikshaarthee hoon
Ek verdien nie veel nie. म-- -्-ाद- ---ं क-ा-- /-कम-त--हूँ म-- ज़----- न--- क---- / क---- ह-- म-ं ज़-य-द- न-ी- क-ा-ा / क-ा-ी ह-ँ --------------------------------- मैं ज़्यादा नहीं कमाता / कमाती हूँ 0
ma-n-zy-a-a na--n -a--------k-m-ate-----n m--- z----- n---- k------ / k------- h--- m-i- z-a-d- n-h-n k-m-a-a / k-m-a-e- h-o- ----------------------------------------- main zyaada nahin kamaata / kamaatee hoon
Ek doen my internskap in die buiteland. म-- ----श म-- प्र--क--- ल------/ --ी -ूँ म-- व---- म-- प-------- ल- र-- / र-- ह-- म-ं व-द-श म-ं प-र-ि-्-ण ल- र-ा / र-ी ह-ँ ---------------------------------------- मैं विदेश में प्रशिक्षण ले रहा / रही हूँ 0
main---d-s- mein-pra-hi---a- ------a-/ r-h-- h-on m--- v----- m--- p---------- l- r--- / r---- h--- m-i- v-d-s- m-i- p-a-h-k-h-n l- r-h- / r-h-e h-o- ------------------------------------------------- main videsh mein prashikshan le raha / rahee hoon
Dit is my baas. वह-मे-े -ाह--हैं व- म--- स--- ह-- व- म-र- स-ह- ह-ं ---------------- वह मेरे साहब हैं 0
va- -ere--a---- hain v-- m--- s----- h--- v-h m-r- s-a-a- h-i- -------------------- vah mere saahab hain
Ek het gawe kollegas. मे---सहकर्-ी-अच--े--ैं म--- स------ अ---- ह-- म-र- स-क-्-ी अ-्-े ह-ं ---------------------- मेरे सहकर्मी अच्छे हैं 0
mer- -ah-ka--ee-a--ch-e hain m--- s--------- a------ h--- m-r- s-h-k-r-e- a-h-h-e h-i- ---------------------------- mere sahakarmee achchhe hain
Smiddags gaan ons altyd kroeg toe. द---र-क--ह--हमे-- भ-जनगृह ज-----ैं द---- क- ह- ह---- भ------ ज--- ह-- द-प-र क- ह- ह-े-ा भ-ज-ग-ह ज-त- ह-ं ---------------------------------- दोपहर को हम हमेशा भोजनगृह जाते हैं 0
d---h------h-m------ha b--j-na-r--jaa-----in d------ k- h-- h------ b--------- j---- h--- d-p-h-r k- h-m h-m-s-a b-o-a-a-r- j-a-e h-i- -------------------------------------------- dopahar ko ham hamesha bhojanagrh jaate hain
Ek is op soek na werk. मैं--ौक-ी-ढ-ँ- --- - --- हूँ म-- न---- ढ--- र-- / र-- ह-- म-ं न-क-ी ढ-ँ- र-ा / र-ी ह-ँ ---------------------------- मैं नौकरी ढूँढ रहा / रही हूँ 0
m-in -a-k--e----oo----rah- --r--ee ho-n m--- n------- d------ r--- / r---- h--- m-i- n-u-a-e- d-o-n-h r-h- / r-h-e h-o- --------------------------------------- main naukaree dhoondh raha / rahee hoon
Ek is al ’n jaar werkloos. म----िछ---एक------से ----ज़गार हूँ म-- प---- ए- व--- स- ब-------- ह-- म-ं प-छ-े ए- व-्- स- ब-र-ज-ग-र ह-ँ ---------------------------------- मैं पिछले एक वर्ष से बेरोज़गार हूँ 0
ma-n-pichha-- -k v--sh--e-be----ga-- -o-n m--- p------- e- v---- s- b--------- h--- m-i- p-c-h-l- e- v-r-h s- b-r-z-g-a- h-o- ----------------------------------------- main pichhale ek varsh se berozagaar hoon
Daar is te veel werklose mense in dié land. इस--ेश------------या---बे--------ल-----ं इ- द-- म-- ब--- ज़----- ब-------- ल-- ह-- इ- द-श म-ं ब-ु- ज़-य-द- ब-र-ज-ग-र ल-ग ह-ं ---------------------------------------- इस देश में बहुत ज़्यादा बेरोज़गार लोग हैं 0
i- -e-h mein---h------ad- --rozag-ar l-- hain i- d--- m--- b---- z----- b--------- l-- h--- i- d-s- m-i- b-h-t z-a-d- b-r-z-g-a- l-g h-i- --------------------------------------------- is desh mein bahut zyaada berozagaar log hain

Herinnering het taal nodig

Die meeste mense onthou hul eerste skooldag. Maar hulle onthou nie meer wat vooraf gebeur het nie. Ons kan byna niks van ons eerste lewensjare onthou nie. Maar hoekom is dit so? Hoekom kan ons nie onthou wat ons as babas beleef het nie? Die rede is in ons ontwikkeling. Taal en herinnering ontwikkel omtrent tegelyk. En om iets te kan onthou, het ’n mens taal nodig. Dit beteken hy moet woorde hê vir wat hy beleef. Wetenskaplikes het verskeie toets op kinders gedoen. So het hulle ’n interessante ontdekking gemaak. Sodra kinders leer praat, vergeet hulle alles wat vooraf gebeur het. Die begin van taal is dus ook die begin van herinneringe. Kinders leer besonder baie in die eerste drie jaar van hul lewe. Hulle beleef elke dag nuwe dinge. Op dié ouderdom het hulle ook baie belangrike ervarings. Dit gaan nietemin alles verlore. Sielkundiges noem dié verskynsel kindergeheueverlies. Net dinge wat die kinders kan noem, bly oor. Die outobiografiese geheue behou persoonlike ervarings. Dit werk soos ’n dagboek. Alles wat in ons lewe belangrik is, word daarin bewaar. So vorm die outobiografiese geheue ons identiteit. Sy ontwikkeling hang egter daarvan af dat ’n moedertaal geleer word. Ons kan ook net deur taal ons herinneringe aktiveer. Die dinge wat ons as babas geleer het, is natuurlik nie regtig weg nie. Hulle word iewers in ons brein bewaar. Maar ons kan hulle nie meer oproep nie – tog jammer, of hoe?