Frazlibro

eo Subfrazoj kun ĉu   »   sv Bisatser med om

93 [naŭdek tri]

Subfrazoj kun ĉu

Subfrazoj kun ĉu

93 [nittiotre]

Bisatser med om

Elektu kiel vi volas vidi la tradukon:   
esperanto sveda Ludu Pli
Mi ne scias ĉu li amas min. J-g v-----te, o- h-- -lska--m--. J-- v-- i---- o- h-- ä----- m--- J-g v-t i-t-, o- h-n ä-s-a- m-g- -------------------------------- Jag vet inte, om han älskar mig. 0
Mi ne scias ĉu li revenos. Ja- v-t-i--e- o--------m-er t-ll-aka. J-- v-- i---- o- h-- k----- t-------- J-g v-t i-t-, o- h-n k-m-e- t-l-b-k-. ------------------------------------- Jag vet inte, om han kommer tillbaka. 0
Mi ne scias ĉu li vokos min. Jag-v-t i--e- ----an--i-g---m--. J-- v-- i---- o- h-- r----- m--- J-g v-t i-t-, o- h-n r-n-e- m-g- -------------------------------- Jag vet inte, om han ringer mig. 0
Ĉu li eble amas min? O------ä--k-r-mi-? O- h-- ä----- m--- O- h-n ä-s-a- m-g- ------------------ Om han älskar mig? 0
Ĉu li eble revenos? Om--an--omm-r-t--l-ak-? O- h-- k----- t-------- O- h-n k-m-e- t-l-b-k-? ----------------------- Om han kommer tillbaka? 0
Ĉu li eble vokos min? Om--an-rin-er-m-g? O- h-- r----- m--- O- h-n r-n-e- m-g- ------------------ Om han ringer mig? 0
Mi demandas min ĉu li pensas pri mi. Ja- ---ga---i-,--m--a- -ä---r-på mi-. J-- f----- m--- o- h-- t----- p- m--- J-g f-å-a- m-g- o- h-n t-n-e- p- m-g- ------------------------------------- Jag frågar mig, om han tänker på mig. 0
Mi demandas min ĉu li havas iun alian. Jag-frå-a----g,----ha- -ar--n an-an. J-- f----- m--- o- h-- h-- e- a----- J-g f-å-a- m-g- o- h-n h-r e- a-n-n- ------------------------------------ Jag frågar mig, om han har en annan. 0
Mi demandas min ĉu li mensogas. J---un---r--om--an-l----r. J-- u------ o- h-- l------ J-g u-d-a-, o- h-n l-u-e-. -------------------------- Jag undrar, om han ljuger. 0
Ĉu li eble pensas pri mi? Om-han t-n------ mig? O- h-- t----- p- m--- O- h-n t-n-e- p- m-g- --------------------- Om han tänker på mig? 0
Ĉu li eble havas iun alian? Om-h-- h---e- ---an? O- h-- h-- e- a----- O- h-n h-r e- a-n-n- -------------------- Om han har en annan? 0
Ĉu li eble diras la veron? Om-----säger-sa-------? O- h-- s---- s--------- O- h-n s-g-r s-n-i-g-n- ----------------------- Om han säger sanningen? 0
Mi dubas ĉu li vere ŝatas min. J-g-t--vla- --- --- ha- v-rk--gen -y-ke- om m-g. J-- t------ p-- a-- h-- v-------- t----- o- m--- J-g t-i-l-r p-, a-t h-n v-r-l-g-n t-c-e- o- m-g- ------------------------------------------------ Jag tvivlar på, att han verkligen tycker om mig. 0
Mi dubas ĉu li skribos al mi. J----viv----p-- -tt -an s----e- t-ll mi-. J-- t------ p-- a-- h-- s------ t--- m--- J-g t-i-l-r p-, a-t h-n s-r-v-r t-l- m-g- ----------------------------------------- Jag tvivlar på, att han skriver till mig. 0
Mi dubas ĉu li edziĝos je mi. J-g tv--l----å--att-ha- v--l g-f-a s-g -ed mig. J-- t------ p-- a-- h-- v--- g---- s-- m-- m--- J-g t-i-l-r p-, a-t h-n v-l- g-f-a s-g m-d m-g- ----------------------------------------------- Jag tvivlar på, att han vill gifta sig med mig. 0
Ĉu li eble vere ŝatas min? O- h-n ------gen -ycke--------? O- h-- v-------- t----- o- m--- O- h-n v-r-l-g-n t-c-e- o- m-g- ------------------------------- Om han verkligen tycker om mig? 0
Ĉu li eble skribos al mi? Om---n-skr--er --ll mig? O- h-- s------ t--- m--- O- h-n s-r-v-r t-l- m-g- ------------------------ Om han skriver till mig? 0
Ĉu li eble edziĝos je mi? Om h-n g-f-er sig-me- m-g? O- h-- g----- s-- m-- m--- O- h-n g-f-e- s-g m-d m-g- -------------------------- Om han gifter sig med mig? 0

Kiel la cerbo lernas la gramatikon?

Ni eklernas nian gepatran lingvon estante beboj. Tio okazas tute aŭtomate. Ni tion ne rimarkas. Sed nia cerbo lernante devas plenumi multon. Kiam ni lernas ekzemple gramatikon, ĝi havas multe da laboro. Ĝi ĉiutage aŭdas novajn aferojn. Ĝi konstante ricevas novajn impulsojn. Sed la cerbo ne kapablas trakti ĉiun impulson unuope. Ĝi devas ŝpareme agi. Ĝi tial orientiĝas laŭ la regulaĵoj. La cerbo memorigas tion, kion ĝi ofte aŭdas. Ĝi registras la aperoftecon de difinita afero. El tiuj ekzemploj ĝi poste faras gramatikan regulon. La infanoj scias ĉu frazo ĝustas aŭ malĝustas. Sed ili ne scias la kialon de tio. La cerbo konas la regulojn ne lerninte ilin. La plenkreskuloj malsame lernas la lingvojn. Ili jam konas la strukturojn de sia gepatra lingvo. Tiuj ĉi konsistigas la bazon por la novaj gramatikaj reguloj. Sed la plenkreskuloj bezonas kursojn por lerni. Lernante la gramatikon, la cerbo havas fiksitan sistemon. Tio vidiĝas ekzemple kun la substantivoj kaj la verboj. Ili konserviĝas en malsamaj regionoj de la cerbo. Malsamaj regionoj estas aktivaj dum sia traktiĝo. La simplaj reguloj kaj la kompleksaj reguloj ankaŭ malsame lerniĝas. Kaze de kompleksaj reguloj, pluraj regionoj de la cerbo samtempe laboras. Oni ankoraŭ ne esploris kiel precize la cerbo la gramatikon lernas. Sed oni scias ke ĝi teorie ĉiun gramatikon povas lerni…