Lauseita

fi Genetiivi   »   sv Genitiv

99 [yhdeksänkymmentäyhdeksän]

Genetiivi

Genetiivi

99 [nittionio]

Genitiv

Valitse, miten haluat nähdä käännöksen:   
suomi ruotsi Toista Lisää
ystäväni kissa m---väninna- ka-t m-- v------- k--- m-n v-n-n-a- k-t- ----------------- min väninnas katt 0
ystäväni koira mi- --ns--und m-- v--- h--- m-n v-n- h-n- ------------- min väns hund 0
lapsieni leikkikalut m--a---r-- le---k-r m--- b---- l------- m-n- b-r-s l-k-a-e- ------------------- mina barns leksaker 0
Tämä on työkaverini päällystakki. D-t--- mi---o--eg-s---p--. D-- ä- m-- k------- k----- D-t ä- m-n k-l-e-a- k-p-a- -------------------------- Det är min kollegas kappa. 0
Tämä on työkaverini auto. Det-ä- mi- ---le-----i-. D-- ä- m-- k------- b--- D-t ä- m-n k-l-e-a- b-l- ------------------------ Det är min kollegas bil. 0
Nämä ovat työkavereideni työt. D-t--r --na-ko--egor--arbe-e. D-- ä- m--- k-------- a------ D-t ä- m-n- k-l-e-o-s a-b-t-. ----------------------------- Det är mina kollegors arbete. 0
Paidan nappi on irti. K-ap-e---å--k-ortan--r bort-. K------ p- s------- ä- b----- K-a-p-n p- s-j-r-a- ä- b-r-a- ----------------------------- Knappen på skjortan är borta. 0
Autotallin avain on poissa. Ny--el- --l----rag-t-är-bor--. N------ t--- g------ ä- b----- N-c-e-n t-l- g-r-g-t ä- b-r-a- ------------------------------ Nyckeln till garaget är borta. 0
Pomon tietokone on rikki. C-efe-s d-t-r -r-s-n--r. C------ d---- ä- s------ C-e-e-s d-t-r ä- s-n-e-. ------------------------ Chefens dator är sönder. 0
Ketkä ovat tytön vanhemmat? V---a-ä- -l---ans-----l--a-? V---- ä- f------- f--------- V-l-a ä- f-i-k-n- f-r-l-r-r- ---------------------------- Vilka är flickans föräldrar? 0
Miten pääsen hänen vanhempiensa talolle? H---k--me---a----ll h----s -ör-l-rars h-s? H-- k----- j-- t--- h----- f--------- h--- H-r k-m-e- j-g t-l- h-n-e- f-r-l-r-r- h-s- ------------------------------------------ Hur kommer jag till hennes föräldrars hus? 0
Talo on kadun päässä. H-s-t-l-g-er---d--l-tet--- g--an. H---- l----- v-- s----- a- g----- H-s-t l-g-e- v-d s-u-e- a- g-t-n- --------------------------------- Huset ligger vid slutet av gatan. 0
Minkä niminen on Sveitsin pääkaupunki? Vad he-----u-ud-------i-Sc--ei-? V-- h---- h---------- i S------- V-d h-t-r h-v-d-t-d-n i S-h-e-z- -------------------------------- Vad heter huvudstaden i Schweiz? 0
Minkä niminen on kirjan otsikko? V-d ---titel- p- b---n? V-- ä- t----- p- b----- V-d ä- t-t-l- p- b-k-n- ----------------------- Vad är titeln på boken? 0
Minkä nimisiä ovat naapurin lapset? Va- -e--r-gran-a--a- b-rn? V-- h---- g--------- b---- V-d h-t-r g-a-n-r-a- b-r-? -------------------------- Vad heter grannarnas barn? 0
Milloin on lasten koululoma? N-r b-rjar-ba-n-n--s---l-v? N-- b----- b------ s------- N-r b-r-a- b-r-e-s s-o-l-v- --------------------------- När börjar barnens skollov? 0
Milloin on lääkärin vastaanotto? Nä- -----k-rens-mot---n--g-tid-r? N-- ä- l------- m---------------- N-r ä- l-k-r-n- m-t-a-n-n-s-i-e-? --------------------------------- När är läkarens mottagningstider? 0
Milloin ovat museon aukioloajat? När är---s-ets-öp-et-i-er? N-- ä- m------ ö---------- N-r ä- m-s-e-s ö-p-t-i-e-? -------------------------- När är museets öppettider? 0

Keskity paremmin = opi paremmin

Kun opimme, meidän pitää keskittyä. Kaiken huomiomme pitää kohdistua yhteen asiaan. Keskittymiskyky ei ole luontaista. Ensin pitää oppia keskittymään. Sitä tehdään tavallisesti esikoulussa tai koulussa. Kuusivuotiaana lapset kykenevät keskittymään noin 15 minuutin ajan. 14-vuotiaat teini-ikäiset voivat keskittyä ja työskennellä kaksi kertaa niin pitkään. Aikuisten keskittymisjakso kestää noin 45 minuuttia. Tietyn ajan kuluttua keskittyminen herpaantuu. Sen jälkeen opiskelijat menettävät mielenkiintonsa aineistoon. He voivat myös väsyä tai rasittua. Sen seurauksena opiskelu tulee vaikeammaksi. Muisti ei kykene säilyttämään aineistoa yhtä hyvin. Henkilö kykenee kuitenkin parantamaan keskittymistään! On hyvin tärkeää, että on nukkunut tarpeeksi ennen opiskelua. Väsynyt ihminen kykenee keskittymään vain lyhyen ajan. Aivomme tekevät enemmän virheitä, kun olemme väsyneitä. Tunteemme vaikuttavat myös keskittymiseemme. Henkilön, joka haluaa oppia tehokkaasti, pitäisi olla neutraalissa mielentilassa. Liian monet myönteiset tai kielteiset tunteet estävät opiskelun onnistumista. Tietenkään ihminen ei voi aina hallita tunteitaan. Mutta voit yrittää jättää ne huomiotta, kun opiskelet. Henkilön, joka haluaa keskittyä, pitää olla motivoitunut. Meillä täytyy opiskellessamme aina olla mielessä tavoite. Vain silloin aivomme ovat valmiit keskittymään. Hiljainen ympäristö on myös tärkeä hyvälle keskittymiselle. Ja myöskin: Sinun pitäisi juoda opiskellessasi paljon vettä; se pitää sinut hereillä. Henkilö, joka pitää kaiken tämän mielessään, kykenee varmasti keskittymään kauemmin!