svenska » tigrinska   motivera något 2


76 [sjuttiosex]

motivera något 2

-

76 [ሰብዓንሽዱሽተን]
76 [sebi‘anishidushiteni]

ገለ ምኽንያት ምሃብ 2
gele miẖiniyati mihabi 2

76 [sjuttiosex]

motivera något 2

-

76 [ሰብዓንሽዱሽተን]
76 [sebi‘anishidushiteni]

ገለ ምኽንያት ምሃብ 2
gele miẖiniyati mihabi 2

Klicka för att se texten:   
svenskaትግርኛ
Varför kom du inte? ስለ---- ኢ- ዘ-----?
s----------- ī--- z-------------?
Jag var sjuk. ሓሚ- ኔ--
h------ n---።
Jag kom inte, för jag var sjuk. ሓሚ- ስ------ እ- ዘ------
h------ s------------- i-- z-------------።
   
Varför kom hon inte? ስለ---- ኢ- ን- ዘ----?
s----------- ī-- n--- z-----------?
Hon var trött. ደኺ- ኔ--
d------ n---።
Hon kom inte, för hon var trött. ደኺ- ስ------ ኣ----- ።
d------ s------------- a------------ ።
   
Varför kom han inte? ንሱ ስ----- ኣ-----
n--- s----------- a----------።
Han hade ingen lust. ድል-- ኣ------
d------- a----------።
Han kom inte, eftersom han inte hade lust. ንሱ ኣ---- መ---- ድ--- ስ-------
n--- a---------- m---------- d------- s-------------።
   
Varför kom ni inte? ንስ---- ስ----- ዘ-----?
n------------ s----------- z--------------?
Vår bil är trasig. መኪ- ተ------ ።
m----- t-------------- ።
Vi kom inte, eftersom vår bil är trasig. መኪ-- ስ-------- ኢ- ዝ----- ።
m------- s------------------ ī-- z------------- ።
   
Varför kom inte människorna? እቶ- ሰ-- ስ----- ኢ-- ዘ----?
i---- s----- s----------- ī---- z-----------?
De missade tåget. ባቡ- ገ---- ከ---
b----- g--------- k-----።
De kom inte, för de missade tåget. ባቡ- ገ---- ሰ- ዝ--- እ-- ዘ--- ።
b----- g--------- s--- z-------- i---- z--------- ።
   
Varför kom du inte? ስለ---- ኢ- ዘ-----?
s----------- ī--- z-------------?
Jag fick inte. ኣይ------- ኔ--
a------------------ n---።
Jag kom inte, för att jag inte fick. ፍቓ- ስ------- ኢ- ዘ-------
f------- s--------------- ī-- z--------------።
   

De inhemska språken i Amerika

Det talas många olika språk i Amerika. Engelska är huvudspråket i Nordamerika. Spanska och portugisiska dominerar i Sydamerika. Alla dessa språk kom till Amerika från Europa. Före koloniseringen talades andra språk där. Dessa språk är kända som inhemska språk i Amerika. Fram till idag har de inte utforskats på allvar. Variationen av dessa språk är enorm. Det beräknas att det finns ungefär 60 språkfamiljer i Nordamerika. I Sydamerika kan det till och med vara så många som 150. Dessutom finns där många isolerade språk. Alla dessa språk är mycket olika. De uppvisar endast ett fåtal gemensamma strukturer.

Det är därför svårt att klassificera språken. Skälet till skillnaderna ligger i Amerikas historia. Amerika koloniserades i flera etapper. De första människorna kom till Amerika för mer än 10.000 år sedan. Varje population tog med sitt eget språk till kontinenten. De inhemska språken liknar mest de asiatiska språken. Situationen för Amerikas forntida språk är inte likadan överallt. Många indianspråk används fortfarande i Sydamerika. Språk som Guarani eller Quechua har miljontals människor som talar språket. Däremot är många språk i Nordamerika nästan utrotade. Indianernas kultur i Nordamerika förtrycktes länge. I processen förlorades deras språk. Men intresset för dem har ökat under de senaste decennierna. Det finns många program som syftar till att vårda och skydda språken. Så de kanske har en framtid trots allt…
Gissa språket!
_______ tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. _______ är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar _______ som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. _______ är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix.

Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven _______ skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har _______ sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.