svenska » urdu   Förfluten tid 2


82 [åttiotvå]

Förfluten tid 2

-

‫82 [بیاسی]‬
bayasi

‫ماضی 2‬
maazi

82 [åttiotvå]

Förfluten tid 2

-

‫82 [بیاسی]‬
bayasi

‫ماضی 2‬
maazi

Klicka för att se texten:   
svenskaاردو
Var du tvungen att ringa på en ambulans? ‫ک-- ت---- ا-------- ک- ب---- ت-- ؟-
k-- t----- a-------- k- b----- t--?
Var du tvungen att ringa efter en läkare? ‫ک-- ت---- ڈ---- ک- ب---- ت-- ؟-
k-- t----- d- k- b----- t--?
Var du tvungen att ringa på polisen? ‫ک-- ت---- پ---- ک- ب---- ت----
k-- t----- p----- k- b----- t--?
   
Har ni telefonnumret? Jag hade det nyss. ‫ک-- آ- ک- پ-- ٹ------ ن--- ہ- ؟ ا--- ت- م--- پ-- ت-- --
k-- a-- k- p--- t-------- n----- h--? a--- t- m--- p--- t-- -
Har ni adressen? Jag hade den nyss. ‫ک-- آ- ک- پ-- پ-- ہ- ؟ ا--- ت- م--- پ-- ت-- --
k-- a-- k- p--- p--- h--? a--- t- m--- p--- t-- -
Har ni stadskartan? Jag hade den nyss. ‫ک-- آ- ک- پ-- ش-- ک- ن--- ہ- ؟ ا--- ت- م--- پ-- ت-- --
k-- a-- k- p--- s----- k- n----- h--? a--- t- m--- p--- t-- -
   
Kom han punktligt? Han kunde inte vara punktlig. ‫ک-- و- و-- پ- آ-- ؟ و- و-- پ- ن--- آ--- ت-- --
k-- w-- w--- p-- a---? w-- w--- p-- n--- a---- t-- -
Hittade han vägen? Han kunde inte hitta vägen. ‫ک-- ا-- ر---- م- گ-- ؟ ا-- ر---- ن--- م- س-- ت-- --
k-- u--- r---- m-- g---? u--- r---- n--- m-- s--- t-- -
Förstod han dig? Han kunde inte förstå mig. ‫ک-- و- ت---- س--- گ--- م--- و- ن--- س--- س-- ت-- --
k-- w-- t----- s----- g---? m---- w-- n--- s----- s--- t-- -
   
Varför kunde du inte vara punktlig? ‫ت- و-- پ- ک--- ن--- آ س-- ؟-
t-- w--- p-- k---- n--- a- s----?
Varför kunde du inte hitta vägen? ‫ت- ر---- ک--- ن--- م---- ک- س-- ؟-
t-- r---- k---- n--- m----- k-- s----?
Varför kunde du inte förstå honom? ‫ت- ا-- ک--- ن--- س--- س-- ؟-
t-- u--- k---- n--- s----- s----?
   
Jag kunde inte komma punktligt, eftersom det inte gick någon buss. ‫م-- و-- پ- ن--- آ س-- ک----- ک--- ب- ن--- چ- ر-- ت-- --
m--- w--- p-- n--- a- s--- k------ k-- b-- n--- c--- r--- t-- -
Jag kunde inte hitta vägen, eftersom jag inte hade någon stadskarta. ‫م-- ر---- م---- ن--- ک- س-- ک----- م--- پ-- ن--- ن--- ت-- --
m--- r---- m----- n--- k-- s--- k------ m--- p--- n----- n--- t-- -
Jag kunde inte förstå honom, eftersom musiken var så högljudd. ‫م-- ا-- ن--- س--- س-- ک----- م----- ت-- ت-- --
m--- u--- n--- s----- s--- k------ m------ t--- t-- -
   
Jag var tvungen att ta en taxi. ‫م--- ٹ---- ل--- پ-- --
m---- t--- l--- p--- -
Jag var tvungen att köpa en stadskarta. ‫م--- ا-- ش-- ک- ن--- خ----- پ-- --
m---- a-- n----- k-------- p--- -
Jag var tvungen att stänga av radion. ‫م--- ر---- ب-- ک--- پ-- --
m---- r---- b--- k---- p--- -
   

Lär dig främmande språk bättre utomlands!

Vuxna lär sig inte språk lika lätt som barn. Deras hjärna är helt utvecklad. Därför kan den inte skapa nya nätvärk lika lätt längre. Men man kan ändå lära sig ett språk mycket bra som vuxen! För att göra det måste man resa till det land där språket talas. Ett främmande språk lärs speciellt effektivt utomlands. Alla som någon gång tagit en språksemester vet detta. Man lär sig ett nytt språk bättre i dess naturliga miljö. En ny studie har just kommit fram till en intressant slutsats. Den visar att en person lär sig ett nytt språk annorlunda utomlands! Hjärnan kan bearbeta det främmande språket på samma sätt som modersmålet. Forskare har länge trott att det finns olika inlärningsprocesser. Nu verkar ett experiment ha bevisat detta.

En grupp försökspersoner fick lära sig ett fiktivt språk. En del av försökspersonerna gick på regelbundna lektioner. Den andra delen lärde sig i en simulerad situation utomlands. Dessa försökspersoner måste orientera sig själva i den främmande miljön. Alla de hade kontakt med talade det nya språket. Försökspersonerna i denna grupp var inte typiska språkstudenter. De tillhörde en främmande gemenskap. På så sätt var de tvungna att få hjälp snabbt med det nya språket. Så småningom testades försökspersonerna. Båda grupperna visade lika goda kunskaper i det nya språket. Men deras hjärnor bearbetade det främmande språket på olika sätt! De som lärt sig "utomlands" visade en slående hjärnverksamhet. Deras hjärnor bearbetade den främmande grammatiken som sitt eget språk. Samma mekanismer identifierades hos infödda talare. En språksemester är den trevligaste och mest effektiva formen av lärande!
Gissa språket!
_______ tillhör de indo-iranska språken. Det talas i västra och centrala Indien. _______ är modersmål för mer än 70 miljoner människor. Av detta skäl räknas det till de 20 mest talade språken i världen. _______ skrivs med samma skrift som används för hindi. I detta alfabet representerar varje symbol exakt ett ljud. Det finns 12 vokaler och 36 konsonanter.

Talen är relativt komplicerade. Från 1 till 100 finns det ett distinkt ord. Varje tal måste därför läras in individuellt. _______ är uppdelat i 42 olika dialekter. Alla säger en hel del om utvecklingen av språket. En annan egenskap hos _______ är dess långa litterära tradition. Det finns texter som är mer än 1000 år gamla. Om du är intresserad av Indiens historia bör du studera _______!