Ordlista

sv Personer   »   el Πρόσωπα

1 [ett]

Personer

Personer

1 [ένα]

1 [éna]

Πρόσωπα

[Prósōpa]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska grekiska Spela Mer
jag εγώ ε-- ε-ώ --- εγώ 0
e-ṓ e-- e-ṓ --- egṓ
jag och du ε---και ε-ύ ε-- κ-- ε-- ε-ώ κ-ι ε-ύ ----------- εγώ και εσύ 0
e---k-- esý e-- k-- e-- e-ṓ k-i e-ý ----------- egṓ kai esý
vi två ε-είς--ι---ο ε---- ο- δ-- ε-ε-ς ο- δ-ο ------------ εμείς οι δύο 0
em--s-oi d-o e---- o- d-- e-e-s o- d-o ------------ emeís oi dýo
han α--ός α---- α-τ-ς ----- αυτός 0
aut-s a---- a-t-s ----- autós
han och hon αυ--- και α--ή α---- κ-- α--- α-τ-ς κ-ι α-τ- -------------- αυτός και αυτή 0
autó--k-- -utḗ a---- k-- a--- a-t-s k-i a-t- -------------- autós kai autḗ
de båda α-το-----δύο α---- ο- δ-- α-τ-ί ο- δ-ο ------------ αυτοί οι δύο 0
a--o- o--d-o a---- o- d-- a-t-í o- d-o ------------ autoí oi dýo
mannen ο--νδ-ας ο ά----- ο ά-δ-α- -------- ο άνδρας 0
o-á-dras o á----- o á-d-a- -------- o ándras
kvinnan η -υν-ί-α η γ------ η γ-ν-ί-α --------- η γυναίκα 0
ē --n--ka ē g------ ē g-n-í-a --------- ē gynaíka
barnet το παιδί τ- π---- τ- π-ι-ί -------- το παιδί 0
to --idí t- p---- t- p-i-í -------- to paidí
en familj μ-----κο---εια μ-- ο--------- μ-α ο-κ-γ-ν-ι- -------------- μία οικογένεια 0
m------og-n-ia m-- o--------- m-a o-k-g-n-i- -------------- mía oikogéneia
min familj η οικ--έν-ιά -ου η ο--------- μ-- η ο-κ-γ-ν-ι- μ-υ ---------------- η οικογένειά μου 0
ē-o-k-g--eiá -ou ē o--------- m-- ē o-k-g-n-i- m-u ---------------- ē oikogéneiá mou
Min familj är här. Η-ο--ο---ει---ου εί-α- εδ-. Η ο--------- μ-- ε---- ε--- Η ο-κ-γ-ν-ι- μ-υ ε-ν-ι ε-ώ- --------------------------- Η οικογένειά μου είναι εδώ. 0
Ē-oikogé--iá -ou e--a--e--. Ē o--------- m-- e---- e--- Ē o-k-g-n-i- m-u e-n-i e-ṓ- --------------------------- Ē oikogéneiá mou eínai edṓ.
Jag är här. Εγώ-ε---- εδ-. Ε-- ε---- ε--- Ε-ώ ε-μ-ι ε-ώ- -------------- Εγώ είμαι εδώ. 0
Egṓ -í-a--e-ṓ. E-- e---- e--- E-ṓ e-m-i e-ṓ- -------------- Egṓ eímai edṓ.
Du är här. Εσύ------ εδ-. Ε-- ε---- ε--- Ε-ύ ε-σ-ι ε-ώ- -------------- Εσύ είσαι εδώ. 0
E-ý --sai e-ṓ. E-- e---- e--- E-ý e-s-i e-ṓ- -------------- Esý eísai edṓ.
Han är här och hon är här. Αυ-ός εί----εδώ-και αυ---είναι ε--. Α---- ε---- ε-- κ-- α--- ε---- ε--- Α-τ-ς ε-ν-ι ε-ώ κ-ι α-τ- ε-ν-ι ε-ώ- ----------------------------------- Αυτός είναι εδώ και αυτή είναι εδώ. 0
Au------n-i -d--kai--u-ḗ eí-----d-. A---- e---- e-- k-- a--- e---- e--- A-t-s e-n-i e-ṓ k-i a-t- e-n-i e-ṓ- ----------------------------------- Autós eínai edṓ kai autḗ eínai edṓ.
Vi är här. Εμ----ε--ασ---ε--. Ε---- ε------ ε--- Ε-ε-ς ε-μ-σ-ε ε-ώ- ------------------ Εμείς είμαστε εδώ. 0
Em-í-------te ---. E---- e------ e--- E-e-s e-m-s-e e-ṓ- ------------------ Emeís eímaste edṓ.
Ni är här. Ε---ς -ί-τ- ---. Ε---- ε---- ε--- Ε-ε-ς ε-σ-ε ε-ώ- ---------------- Εσείς είστε εδώ. 0
Es-ís eís---e-ṓ. E---- e---- e--- E-e-s e-s-e e-ṓ- ---------------- Eseís eíste edṓ.
De är alla här. Εί--ι-όλο--εδ-. Ε---- ό--- ε--- Ε-ν-ι ό-ο- ε-ώ- --------------- Είναι όλοι εδώ. 0
Eín----l-i --ṓ. E---- ó--- e--- E-n-i ó-o- e-ṓ- --------------- Eínai óloi edṓ.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Att använda språk för att bekämpa Alzheimers

De som vill förbli mentalt friska ska lära sig språk. Språkkunskaper kan skydda mot demens. Många vetenskapliga studier har visat detta. Den studerandes ålder spelar ingen roll alls. Det viktiga är att hjärnan tränas regelbundet. Att lära sig ett ordförråd aktiverar olika områden av hjärnan. Dessa områden styr viktiga kognitiva processer. Därför är flerspråkiga människor mer uppmärksamma. De kan också koncentrera sig bättre. Men flerspråkighet har ytterligare fördelar. Flerspråkiga människor kan fatta bättre beslut. Det vill säga de kommer till ett beslut snabbare. Det beror på att deras hjärna har lärt sig att välja. Den kan alltid minst två termer för en sak. Var och en av dessa termer är ett genomförbart alternativ. Därför fattar flerspråkiga människor ständigt beslut. Deras hjärna har övning i att välja mellan många saker. Och denna träning gynnar inte bara hjärnans talcentrum. Många områden i hjärnan drar nytta av flerspråkighet. Språkkunskaper innebär också bättre kognitiv kontroll. Naturligtvis förebygger inte språkkunskaper demens. Men hos flerspråkiga människor utvecklas sjukdomen långsammare. Och deras hjärna verkar bättre kunna motverka effekterna. Språkstuderandes symtom på demens visas i en svagare form. Förvirring och glömska är mindre allvarliga. Därför drar gamla som unga nytta av språkinlärning på samma sätt. Och: med varje språk blir det lättare att lära sig ett nytt. Så vi borde alla sträcka oss efter ordboken istället för medicin!
Visste du?
Albanska räknas bland de indo-germanska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i gruppen. Ingen vet exakt hur albanskan kom till. Idag talas det huvudsakligen i Albanien och Kosovo. Det är modersmål fär omkring 6 miljoner människor. Albanska är uppdelat i två stora dialektgrupper. Floden Shkumbin är skiljelinje mellan norra och södra dialekten. Inom vissa områden är det en märkbar skillnad mellan de två. Den skriftliga formen av albanska utvecklades inte förrän på 1900-talet. Språket skrivs med latinska bokstäver. Grammatiken liknar i viss mån grekiska och rumänska. Det är också möjligt att finna paralleller till sydslaviska språk. Alla dessa likheter måste ha uppstått från kontakter med dessa språk. Om du är intresserad av språk bör du definitivt lära dig albanska! Det är ett unikt språk!