Ordlista

sv Personer   »   mk Лица

1 [ett]

Personer

Personer

1 [еден]

1 [eden]

Лица

Lica

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska makedonska Spela Mer
jag jас j__ j-с --- jас 0
jas j__ j-s --- jas
jag och du j-с и-ти j__ и т_ j-с и т- -------- jас и ти 0
j-----ti j__ i t_ j-s i t- -------- jas i ti
vi två н-- д-а-ц-та н__ д_______ н-е д-а-ц-т- ------------ ние двајцата 0
niy--d-a-tzata n___ d________ n-y- d-a-t-a-a -------------- niye dvaјtzata
han т-ј т__ т-ј --- тој 0
t-ј t__ t-ј --- toј
han och hon т-- и т-а т__ и т__ т-ј и т-а --------- тој и таа 0
to- - t-a t__ i t__ t-ј i t-a --------- toј i taa
de båda ти- д--јца-а т__ д_______ т-е д-а-ц-т- ------------ тие двајцата 0
t--- -v-јt-ata t___ d________ t-y- d-a-t-a-a -------------- tiye dvaјtzata
mannen маж м__ м-ж --- маж 0
maʐ m__ m-ʐ --- maʐ
kvinnan ж--а ж___ ж-н- ---- жена 0
ʐy-na ʐ____ ʐ-e-a ----- ʐyena
barnet де-е д___ д-т- ---- дете 0
d-e-ye d_____ d-e-y- ------ dyetye
en familj едн---ами---а е___ ф_______ е-н- ф-м-л-ј- ------------- една фамилија 0
y-d-a f--ili-a y____ f_______ y-d-a f-m-l-ј- -------------- yedna familiјa
min familj мо--та ф-ми-ија м_____ ф_______ м-ј-т- ф-м-л-ј- --------------- мојата фамилија 0
mo-ata famil--a m_____ f_______ m-ј-t- f-m-l-ј- --------------- moјata familiјa
Min familj är här. М-ј--- --мили---- ---е. М_____ ф_______ е о____ М-ј-т- ф-м-л-ј- е о-д-. ----------------------- Мојата фамилија е овде. 0
M-ј-ta fa---iјa -e -v--e. M_____ f_______ y_ o_____ M-ј-t- f-m-l-ј- y- o-d-e- ------------------------- Moјata familiјa ye ovdye.
Jag är här. Ј-с су------. Ј__ с__ о____ Ј-с с-м о-д-. ------------- Јас сум овде. 0
Ј---s--m ---ye. Ј__ s___ o_____ Ј-s s-o- o-d-e- --------------- Јas soom ovdye.
Du är här. Т- -и о-д-. Т_ с_ о____ Т- с- о-д-. ----------- Ти си овде. 0
Ti--i--vd-e. T_ s_ o_____ T- s- o-d-e- ------------ Ti si ovdye.
Han är här och hon är här. Тој---о--е---та- е ---е. Т__ е о___ и т__ е о____ Т-ј е о-д- и т-а е о-д-. ------------------------ Тој е овде и таа е овде. 0
To- -e-ovdy- i --a ye ---y-. T__ y_ o____ i t__ y_ o_____ T-ј y- o-d-e i t-a y- o-d-e- ---------------------------- Toј ye ovdye i taa ye ovdye.
Vi är här. Н-- сме о---. Н__ с__ о____ Н-е с-е о-д-. ------------- Ние сме овде. 0
N-y- s-y- o-d-e. N___ s___ o_____ N-y- s-y- o-d-e- ---------------- Niye smye ovdye.
Ni är här. Вие ----ов-е. В__ с__ о____ В-е с-е о-д-. ------------- Вие сте овде. 0
V-ye -tye-ov---. V___ s___ o_____ V-y- s-y- o-d-e- ---------------- Viye stye ovdye.
De är alla här. Ти- си-- се --д-. Т__ с___ с_ о____ Т-е с-т- с- о-д-. ----------------- Тие сите се овде. 0
T--e-si-y---y---v-ye. T___ s____ s__ o_____ T-y- s-t-e s-e o-d-e- --------------------- Tiye sitye sye ovdye.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + makedonska (1-100) MP3 makedonska (1-100)
Ingen video hittades!

Att använda språk för att bekämpa Alzheimers

De som vill förbli mentalt friska ska lära sig språk. Språkkunskaper kan skydda mot demens. Många vetenskapliga studier har visat detta. Den studerandes ålder spelar ingen roll alls. Det viktiga är att hjärnan tränas regelbundet. Att lära sig ett ordförråd aktiverar olika områden av hjärnan. Dessa områden styr viktiga kognitiva processer. Därför är flerspråkiga människor mer uppmärksamma. De kan också koncentrera sig bättre. Men flerspråkighet har ytterligare fördelar. Flerspråkiga människor kan fatta bättre beslut. Det vill säga de kommer till ett beslut snabbare. Det beror på att deras hjärna har lärt sig att välja. Den kan alltid minst två termer för en sak. Var och en av dessa termer är ett genomförbart alternativ. Därför fattar flerspråkiga människor ständigt beslut. Deras hjärna har övning i att välja mellan många saker. Och denna träning gynnar inte bara hjärnans talcentrum. Många områden i hjärnan drar nytta av flerspråkighet. Språkkunskaper innebär också bättre kognitiv kontroll. Naturligtvis förebygger inte språkkunskaper demens. Men hos flerspråkiga människor utvecklas sjukdomen långsammare. Och deras hjärna verkar bättre kunna motverka effekterna. Språkstuderandes symtom på demens visas i en svagare form. Förvirring och glömska är mindre allvarliga. Därför drar gamla som unga nytta av språkinlärning på samma sätt. Och: med varje språk blir det lättare att lära sig ett nytt. Så vi borde alla sträcka oss efter ordboken istället för medicin!
Visste du?
Albanska räknas bland de indo-germanska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i gruppen. Ingen vet exakt hur albanskan kom till. Idag talas det huvudsakligen i Albanien och Kosovo. Det är modersmål fär omkring 6 miljoner människor. Albanska är uppdelat i två stora dialektgrupper. Floden Shkumbin är skiljelinje mellan norra och södra dialekten. Inom vissa områden är det en märkbar skillnad mellan de två. Den skriftliga formen av albanska utvecklades inte förrän på 1900-talet. Språket skrivs med latinska bokstäver. Grammatiken liknar i viss mån grekiska och rumänska. Det är också möjligt att finna paralleller till sydslaviska språk. Alla dessa likheter måste ha uppstått från kontakter med dessa språk. Om du är intresserad av språk bör du definitivt lära dig albanska! Det är ett unikt språk!