Ordlista

sv Personer   »   pa ਵਿਅਕਤੀ

1 [ett]

Personer

Personer

1 [ਇੱਕ]

1 [Ika]

ਵਿਅਕਤੀ

[vi'akatī]

Du kan klicka på varje tomt fält för att se texten eller:   

svenska punjabi Spela Mer
jag ਮੈਂ ਮੈਂ 0
ma-ṁmaiṁ
jag och du ਮੈ- ਅ-- ਤ-ੰ ਮੈਂ ਅਤੇ ਤੂੰ 0
ma-- a-- tūmaiṁ atē tū
vi två ਅਸ-- ਦ---ਂ ਅਸੀਂ ਦੋਵੇਂ 0
as-- d---ṁasīṁ dōvēṁ
   
han ਉਹ ਉਹ 0
uhauha
han och hon ਉਹ ਅ-- ਉਹ ਉਹ ਅਤੇ ਉਹ 0
uh- a-- u-auha atē uha
de båda ਉਹ ਦ---ਂ ਉਹ ਦੋਵੇਂ 0
uh- d---ṁuha dōvēṁ
   
mannen ਪੁ-ਸ਼ ਪੁਰਸ਼ 0
pu---apuraśa
kvinnan ਇਸ--ੀ ਇਸਤਰੀ 0
is----īisatarī
barnet ਬੱ-ਾ ਬੱਚਾ 0
ba-ābacā
   
en familj ਪਰ---ਰ ਪਰਿਵਾਰ 0
pa-----aparivāra
min familj ਮੇ-- ਪ----ਰ ਮੇਰਾ ਪਰਿਵਾਰ 0
mē-- p------amērā parivāra
Min familj är här. ਮੇ-- ਪ----- ਇ--- ਹ-। ਮੇਰਾ ਪਰਿਵਾਰ ਇੱਥੇ ਹੈ। 0
mē-- p------- i--- h--.mērā parivāra ithē hai.
   
Jag är här. ਮੈ- ਇ--- ਹ--। ਮੈਂ ਇੱਥੇ ਹਾਂ। 0
Ma-- i--- h--.Maiṁ ithē hāṁ.
Du är här. ਤੂ- ਇ--- ਹ--। ਤੂੰ ਇੱਥੇ ਹੈਂ। 0
Tū i--- h---.Tū ithē haiṁ.
Han är här och hon är här. ਉਹ ਇ--- ਹ- ਅ-- ਉ- ਇ--- ਹ-। ਉਹ ਇੱਥੇ ਹੈ ਅਤੇ ਉਹ ਇੱਥੇ ਹੈ। 0
Uh- i--- h-- a-- u-- i--- h--.Uha ithē hai atē uha ithē hai.
   
Vi är här. ਅਸ-- ਇ--- ਹ--। ਅਸੀਂ ਇੱਥੇ ਹਾਂ। 0
As-- i--- h--.Asīṁ ithē hāṁ.
Ni är här. ਤੁ--- ਸ--- ਇ--- ਹ-। ਤੁਸੀਂ ਸਾਰੇ ਇੱਥੇ ਹੋ। 0
Tu--- s--- i--- h-.Tusīṁ sārē ithē hō.
De är alla här. ਉਹ ਸ- ਇ--- ਹ-। ਉਹ ਸਭ ਇੱਥੇ ਹਨ। 0
Uh- s---- i--- h---.Uha sabha ithē hana.
   

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Att använda språk för att bekämpa Alzheimers

De som vill förbli mentalt friska ska lära sig språk. Språkkunskaper kan skydda mot demens. Många vetenskapliga studier har visat detta. Den studerandes ålder spelar ingen roll alls. Det viktiga är att hjärnan tränas regelbundet. Att lära sig ett ordförråd aktiverar olika områden av hjärnan. Dessa områden styr viktiga kognitiva processer. Därför är flerspråkiga människor mer uppmärksamma. De kan också koncentrera sig bättre. Men flerspråkighet har ytterligare fördelar. Flerspråkiga människor kan fatta bättre beslut. Det vill säga de kommer till ett beslut snabbare. Det beror på att deras hjärna har lärt sig att välja. Den kan alltid minst två termer för en sak. Var och en av dessa termer är ett genomförbart alternativ. Därför fattar flerspråkiga människor ständigt beslut. Deras hjärna har övning i att välja mellan många saker. Och denna träning gynnar inte bara hjärnans talcentrum. Många områden i hjärnan drar nytta av flerspråkighet. Språkkunskaper innebär också bättre kognitiv kontroll. Naturligtvis förebygger inte språkkunskaper demens. Men hos flerspråkiga människor utvecklas sjukdomen långsammare. Och deras hjärna verkar bättre kunna motverka effekterna. Språkstuderandes symtom på demens visas i en svagare form. Förvirring och glömska är mindre allvarliga. Därför drar gamla som unga nytta av språkinlärning på samma sätt. Och: med varje språk blir det lättare att lära sig ett nytt. Så vi borde alla sträcka oss efter ordboken istället för medicin!
Gissa språket!
Albanska räknas bland de indo-germanska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i gruppen. Ingen vet exakt hur albanskan kom till. Idag talas det huvudsakligen i Albanien och Kosovo. Det är modersmål fär omkring 6 miljoner människor. Albanska är uppdelat i två stora dialektgrupper. Floden Shkumbin är skiljelinje mellan norra och södra dialekten. Inom vissa områden är det en märkbar skillnad mellan de två. Den skriftliga formen av albanska utvecklades inte förrän på 1900-talet. Språket skrivs med latinska bokstäver. Grammatiken liknar i viss mån grekiska och rumänska. Det är också möjligt att finna paralleller till sydslaviska språk. Alla dessa likheter måste ha uppstått från kontakter med dessa språk. Om du är intresserad av språk bör du definitivt lära dig albanska! Det är ett unikt språk!