Ordlista

sv Lära känna   »   fa ‫آشنا شدن‬

3 [tre]

Lära känna

Lära känna

‫3 [سه]‬

3 [se]

‫آشنا شدن‬

[âshenâ shodan]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska persiska Spela Mer
Hej! ‫س---‬ ‫----- ‫-ل-م- ------ ‫سلام‬ 0
sa--m! s----- s-l-m- ------ salâm!
God dag! ‫----ب-یر!‬ ‫--- ب----- ‫-و- ب-ی-!- ----------- ‫روز بخیر!‬ 0
ru---- --a--! r-- b- k----- r-z b- k-a-r- ------------- ruz be khair!
Hur står det till? ‫ح-ل- --وره؟-/-چ--ر-‬ ‫---- چ----- / چ----- ‫-ا-ت چ-و-ه- / چ-و-ی- --------------------- ‫حالت چطوره؟ / چطوری‬ 0
hâ--t c-etor-? h---- c------- h-l-t c-e-o-e- -------------- hâlet chetore?
Kommer ni från Europa? ‫شما-ا--ا-و-ا -ی‌--ید- ‬ ‫--- ا- ا---- م------- ‬ ‫-م- ا- ا-و-ا م-‌-ی-د- ‬ ------------------------ ‫شما از اروپا می‌آیید؟ ‬ 0
shomâ az o-----mi-â--d? s---- a- o---- m------- s-o-â a- o-u-â m---y-d- ----------------------- shomâ az orupâ mi-âyid?
Kommer ni från Amerika? ‫-م- -- -م---ا می‌آی---‬ ‫--- ا- ا----- م-------- ‫-م- ا- ا-ر-ک- م-‌-ی-د-‬ ------------------------ ‫شما از امریکا می‌آیید؟‬ 0
s-o-â -- ------ m---yi-? s---- a- â----- m------- s-o-â a- â-r-k- m---y-d- ------------------------ shomâ az âmrikâ mi-âyid?
Kommer ni från Asien? ‫شم- از---ی- می--ی-د-‬ ‫--- ا- آ--- م-------- ‫-م- ا- آ-ی- م-‌-ی-د-‬ ---------------------- ‫شما از آسیا می‌آیید؟‬ 0
s--m- az-âs-â mi---i-? s---- a- â--- m------- s-o-â a- â-i- m---y-d- ---------------------- shomâ az âsiâ mi-âyid?
På vilket hotell bor ni? ‫د---د-م--تل-اق-مت--ا---؟‬ ‫-- ک--- ه-- ا---- د------ ‫-ر ک-ا- ه-ل ا-ا-ت د-ر-د-‬ -------------------------- ‫در کدام هتل اقامت دارید؟‬ 0
da- --d-m ---el--ghâ--t --r--? d-- k---- h---- e------ d----- d-r k-d-m h-t-l e-h-m-t d-r-d- ------------------------------ dar kodâm hotel eghâmat dârid?
Hur länge har ni varit här? ‫-----ا----ا-تتا--د- ا---ا م---ذرد؟‬ ‫---- ا- ا------- د- ا---- م-------- ‫-ق-ر ا- ا-ا-ت-ا- د- ا-ن-ا م-‌-ذ-د-‬ ------------------------------------ ‫چقدر از اقامتتان در اینجا می‌گذرد؟‬ 0
ch--m-d-a--a- eghâma----â- -------- migo-arad? c-- m----- a- e----------- d-- i--- m--------- c-e m-d-a- a- e-h-m-t---â- d-r i-j- m-g-z-r-d- ---------------------------------------------- che moddat az eghâmate-tân dar injâ migozarad?
Hur länge stannar ni? ‫---ر ----ا می-ما-ی--‬ ‫---- ا---- م--------- ‫-ق-ر ا-ن-ا م-‌-ا-ی-؟- ---------------------- ‫چقدر اینجا می‌مانید؟‬ 0
ch- -odda- in-â--im-nid? c-- m----- i--- m------- c-e m-d-a- i-j- m-m-n-d- ------------------------ che moddat injâ mimânid?
Trivs ni bra här? ‫از ا-ن---خ-شتا- می--ید-‬ ‫-- ا---- خ----- م------- ‫-ز ا-ن-ا خ-ش-ا- م-‌-ی-؟- ------------------------- ‫از اینجا خوشتان می‌آید؟‬ 0
a--inj--khos-e-ân -i-â---a-? a- i--- k-------- m--------- a- i-j- k-o-h-t-n m---y-y-d- ---------------------------- az injâ khoshetân mi-ây-yad?
Är ni semester här? ‫---- --ا--ت---نج--هست-د- - -ر ت-------ه---د؟‬ ‫---- م----- ا---- ه----- / د- ت------ ه------ ‫-ر-ی م-ا-ر- ا-ن-ا ه-ت-د- / د- ت-ط-ل-ت ه-ت-د-‬ ---------------------------------------------- ‫برای مسافرت اینجا هستید؟ / در تعطیلات هستید؟‬ 0
ba---e---sâf-r-- -njâ---st-d? b----- m-------- i--- h------ b-r-y- m-s-f-r-t i-j- h-s-i-? ----------------------------- barâye mosâferat injâ hastid?
Kom och hälsa på mig någon gång! ‫----ب- -ن-بزنید!‬ ‫--- ب- م- ب------ ‫-ر- ب- م- ب-ن-د-‬ ------------------ ‫سری به من بزنید!‬ 0
sari -e man b-zan-d s--- b- m-- b------ s-r- b- m-n b-z-n-d ------------------- sari be man bezanid
Här är min adress. ‫ا-ن --رس--- -ست.‬ ‫--- آ--- م- ا---- ‫-ی- آ-ر- م- ا-ت-‬ ------------------ ‫این آدرس من است.‬ 0
in-âdr-s- m-- a--. i- â----- m-- a--- i- â-r-s- m-n a-t- ------------------ in âdrese man ast.
Ses vi imorgon? ‫ف-دا----یگ------ی‌-ین--؟‬ ‫---- ه----- ر- م--------- ‫-ر-ا ه-د-گ- ر- م-‌-ی-ی-؟- -------------------------- ‫فردا همدیگر را می‌بینیم؟‬ 0
f-rdâ --m-d---r--- m-----m? f---- h-- d---- r- m------- f-r-â h-m d-g-r r- m-b-n-m- --------------------------- fardâ ham digar râ mibinim?
Tyvärr, jag har annat för mig. ‫-تا-ف---م- --ر---رم-‬ ‫------- م- ک-- د----- ‫-ت-س-م- م- ک-ر د-ر-.- ---------------------- ‫متاسفم، من کار دارم.‬ 0
m-ta---e---, -an --- d-r--. m----------- m-- k-- d----- m-t---s-f-m- m-n k-r d-r-m- --------------------------- mota-asefam, man kâr dâram.
Hej då! ‫--ا--ف-!‬ ‫--------- ‫-د-ح-ف-!- ---------- ‫خداحافظ!‬ 0
kh-d- ---ez! k---- h----- k-o-â h-f-z- ------------ khodâ hâfez!
Adjö! ‫--ا--گ--ار-‬ ‫--- ن------- ‫-د- ن-ه-ا-!- ------------- ‫خدا نگهدار!‬ 0
kh-dâ n-g-hdâ-! k---- n-------- k-o-â n-g-h-â-! --------------- khodâ negahdâr!
Vi ses snart! ‫-ا--ع--‬ ‫-- ب---- ‫-ا ب-د-‬ --------- ‫تا بعد!‬ 0
t- b--a-! t- b----- t- b---d- --------- tâ ba-ad!

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Alfabet

Vi kan kommunicera med språk. Vi kan berätta för andra vad vi tänker eller känner. Skrift har också denna funktion. De flesta språk har en skriftlig form. Skrift består av tecken. Dessa tecken kan vara olika. De flesta skrifter består av bokstäver. Dessa bokstäver utgör alfabet. Ett alfabet är en organiserad uppsättning av grafiska symboler. Dessa tecken sammanfogas till att bilda ord enligt vissa regler. Varje tecken har ett fast uttal. Termen ‘alfabet’ kommer från det grekiska språket. Där kallades de två första bokstäverna ‘alfa’ och ‘beta’. Det har funnits många olika alfabet genom historien. Människor använde tecken för mer än 3.000 år sedan. Tidigare var tecknen magiska symboler. Endast ett fåtal människor visste vad de betydde. Senare förlorade tecknen sin symboliska karaktär. Idag har bokstäver ingen betydelse. De har endast betydelse när de kombineras med andra bokstäver. Tecken som t ex kinesiska fungerar annorlunda. De liknar bilder och skildrar ofta vad de betyder. När vi skriver kodar vi våra tankar. Vi använder tecken för att registrera vår kunskap. Vår hjärna har lärt sig att avkoda alfabetet. Tecken blir ord, ord blir idéer. På detta sätt kan en text överleva i tusentals år. Och fortfarande förstås…
Visste du?
Bengaliska är ett av de indo-iranska språken. Det är modersmål för omkring 200 miljoner människor. Mer än 140 miljoner av dessa bor i Bangladesh. I Indien finns det ungefär 75 miljoner människor som talar språket. Ytterligare människor som talar det finns i Malaysia, Nepal och Saudiarabien. Bengaliska är således ett av de mest talade språken i världen. Språket har sitt eget skriftsystem. Det finns även distinkta symboler för antal. Men nu för tiden används för det mesta arabiska siffror. Den bengaliska syntaxen följer strikta regler. Subjektet kommer först, sedan objektet och slutligen verbet. Det finns inga grammatiska genus. Substantiv och adjektiv varierar endast obetydligt. Det är bra för alla som vill lära sig detta viktiga språk. Och så många som möjligt borde göra det!