Ordlista

sv I skolan   »   mk Во училиште

4 [fyra]

I skolan

I skolan

4 [четири]

4 [chyetiri]

Во училиште

[Vo oochilishtye]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska makedonska Spela Mer
Var är vi? К-де---е? К--- с--- К-д- с-е- --------- Каде сме? 0
Ka----sm--? K---- s---- K-d-e s-y-? ----------- Kadye smye?
Vi är i skolan. Ни- сме -- у---ишт---. Н-- с-- в- у---------- Н-е с-е в- у-и-и-т-т-. ---------------------- Ние сме во училиштето. 0
N--- smye-vo o-chi---ht-et-. N--- s--- v- o-------------- N-y- s-y- v- o-c-i-i-h-y-t-. ---------------------------- Niye smye vo oochilishtyeto.
Vi har lektion. Ние-и-а---н--та-а. Н-- и---- н------- Н-е и-а-е н-с-а-а- ------------------ Ние имаме настава. 0
N-y-----mye -a-t-v-. N--- i----- n------- N-y- i-a-y- n-s-a-a- -------------------- Niye imamye nastava.
Det där är eleverna. О-- се ---ниц-те. О-- с- у--------- О-а с- у-е-и-и-е- ----------------- Ова се учениците. 0
Ova-sy- --c-y-n---i--e. O-- s-- o-------------- O-a s-e o-c-y-n-t-i-y-. ----------------------- Ova sye oochyenitzitye.
Det där är lärarinnan. О-- е-на------чката. О-- е н------------- О-а е н-с-а-н-ч-а-а- -------------------- Ова е наставничката. 0
O---y--n-s-av-ic-kata. O-- y- n-------------- O-a y- n-s-a-n-c-k-t-. ---------------------- Ova ye nastavnichkata.
Det där är klassen. О---е-о-д--е-----. О-- е о----------- О-а е о-д-л-н-е-о- ------------------ Ова е одделението. 0
Ov- y- od--e---n---to. O-- y- o-------------- O-a y- o-d-e-y-n-y-t-. ---------------------- Ova ye oddyelyeniyeto.
Vad gör vi? Ш-- пра--ме? Ш-- п------- Ш-о п-а-и-е- ------------ Што правиме? 0
S-to---a--mye? S--- p-------- S-t- p-a-i-y-? -------------- Shto pravimye?
Vi lär oss. Н----чиме. Н-- у----- Н-е у-и-е- ---------- Ние учиме. 0
Niy--oo-h--ye. N--- o-------- N-y- o-c-i-y-. -------------- Niye oochimye.
Vi lär oss ett språk. Ние-учи-----ен-ј---к. Н-- у---- е--- ј----- Н-е у-и-е е-е- ј-з-к- --------------------- Ние учиме еден јазик. 0
Niye -o--i-y- ye-yen----i-. N--- o------- y----- ј----- N-y- o-c-i-y- y-d-e- ј-z-k- --------------------------- Niye oochimye yedyen јazik.
Jag lär mig engelska. Ја-----м-----ис--. Ј-- у--- а-------- Ј-с у-а- а-г-и-к-. ------------------ Јас учам англиски. 0
Ј-- ooc--m a-----s--. Ј-- o----- a--------- Ј-s o-c-a- a-g-l-s-i- --------------------- Јas oocham anguliski.
Du lär dig spanska. Ти у-и--шпа-ски. Т- у--- ш------- Т- у-и- ш-а-с-и- ---------------- Ти учиш шпански. 0
Ti-ooc-----sh-a-s--. T- o------ s-------- T- o-c-i-h s-p-n-k-. -------------------- Ti oochish shpanski.
Han lär sig tyska. То- учи герман--и. Т-- у-- г--------- Т-ј у-и г-р-а-с-и- ------------------ Тој учи германски. 0
To--o---- --ye-----ki. T-- o---- g----------- T-ј o-c-i g-y-r-a-s-i- ---------------------- Toј oochi guyermanski.
Vi lär oss franska. Н-- уч--е----н-----. Н-- у---- ф--------- Н-е у-и-е ф-а-ц-с-и- -------------------- Ние учиме француски. 0
Niy--ooch-mye f--nt-oosk-. N--- o------- f----------- N-y- o-c-i-y- f-a-t-o-s-i- -------------------------- Niye oochimye frantzooski.
Ni lär er italienska. Ви--учи-е--т---ја-ски. В-- у---- и----------- В-е у-и-е и-а-и-а-с-и- ---------------------- Вие учите италијански. 0
Vi-- -o--i-ye ---l-ј-n---. V--- o------- i----------- V-y- o-c-i-y- i-a-i-a-s-i- -------------------------- Viye oochitye italiјanski.
De lär sig ryska. Т-е--ч-т р-с-и. Т-- у--- р----- Т-е у-а- р-с-и- --------------- Тие учат руски. 0
Ti-- o--hat-ro-sk-. T--- o----- r------ T-y- o-c-a- r-o-k-. ------------------- Tiye oochat rooski.
Att lära sig språk är intressant. У--њ-то-ј---ц--е--н-ере---. У------ ј----- е и--------- У-е-е-о ј-з-ц- е и-т-р-с-о- --------------------------- Учењето јазици е интересно. 0
O--hy-----o ----t------inty-rye---. O---------- ј------ y- i----------- O-c-y-њ-e-o ј-z-t-i y- i-t-e-y-s-o- ----------------------------------- Oochyeњyeto јazitzi ye intyeryesno.
Vi vill förstå människor. Н-е са---- -а--и-раз-----е-луѓ-то. Н-- с----- д- г- р-------- л------ Н-е с-к-м- д- г- р-з-и-а-е л-ѓ-т-. ---------------------------------- Ние сакаме да ги разбираме луѓето. 0
N-ye sakam-e-da-gui-r--b-r--y- -oo-y-to. N--- s------ d- g-- r--------- l-------- N-y- s-k-m-e d- g-i r-z-i-a-y- l-o-y-t-. ---------------------------------------- Niye sakamye da gui razbiramye looѓyeto.
Vi vill tala med människor. Н-- -ак--- д- --о-у---- со-----т-. Н-- с----- д- з-------- с- л------ Н-е с-к-м- д- з-о-у-а-е с- л-ѓ-т-. ---------------------------------- Ние сакаме да зборуваме со луѓето. 0
N-y- -ak-my-----zbo-oo-a--e--o l---y---. N--- s------ d- z---------- s- l-------- N-y- s-k-m-e d- z-o-o-v-m-e s- l-o-y-t-. ---------------------------------------- Niye sakamye da zboroovamye so looѓyeto.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Modersmålsdagen

Älskar du ditt modersmål? Då ska du fira den i framtiden! Och alltid den 21 februari! Det är den internationella modersmålsdagen. Den har firats varje år sedan år 2000. UNESCO etablerade dagen. UNESCO är en Förenta Nationernas (FN) organisation. De sysslar med ämnen inom vetenskap, utbildning och kultur. UNESCO strävar efter att skydda mänsklighetens kulturarv. Även språk är ett kulturarv. Därför måste de skyddas, odlas och främjas. Språklig mångfald firas den 21 februari. Det uppskattas att det finns 6.000 till 7.000 språk över hela världen. Hälften av dem hotas dock av utrotning. Varannan vecka förloras ett språk för alltid. Ändå är varje språk en enorm rikedom av kunskap. Kunskapen om en nations människor samlas i språk. En nations historia återspeglas i dess språk. Erfarenheter och traditioner förs också vidare genom Därför är modersmålet ett inslag i varje nationell identitet. När ett språk dör ut, går mer än bara ord förlorade. Och allt detta är tänkt att firas den 21 februari. Människor borde förstå vilken betydelse språk har. Och de borde reflektera över vad de kan göra för att skydda språket. Så visa ditt språk att det är viktigt för dig! Du kunde kanske baka en tårta åt det? Och skriva i fin kristyr på det. På ditt ‘modersmål’ naturligtvis!
Visste du?
Bosniska är ett sydslaviskt språk. Det talas först och främst i Bosnien och Herzegovina. Det talas även av folkgrupper i Serbien, Kroatien, Makedonien och Montenegro. Bosniska är modersmål för ungefär 2,5 miljoner människor. Det är mycket likt kroatiska och serbiska. Vokabulär, stavning och grammatik hos de 3 språken skiljer sig endast obetydligt. En person som talar bosniska förstår lätt serbiska och kroatiska. Därför har det bosniska språkets status ofta diskuterats. Vissa lingvister tvivlar på att bosniska är ett språk överhuvudtaget. De menar att det bara är en dialekt av det serbokroatiska språket. De många utländska influenserna i bosniska språket är intressanta. Tidigare tillhörde regionen Orienten och Västvärlden på en roterande basis. Därför finns der många arabiska, turkiska och persiska termer i vokabulären. Det är faktiskt mycket sällsynt i slaviska språk. Men det gör det bosniska språket mycket unikt.