Ordlista

sv Läsa och skriva   »   bg Четене и писане

6 [sex]

Läsa och skriva

Läsa och skriva

6 [шест]

6 [shest]

Четене и писане

[Chetene i pisane]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bulgariska Spela Mer
Jag läser. Аз ч--а. А- ч---- А- ч-т-. -------- Аз чета. 0
A--c----. A- c----- A- c-e-a- --------- Az cheta.
Jag läser en bokstav. Аз---т- е--а-б--в-. А- ч--- е--- б----- А- ч-т- е-н- б-к-а- ------------------- Аз чета една буква. 0
A- -het---e-n- b-k--. A- c---- y---- b----- A- c-e-a y-d-a b-k-a- --------------------- Az cheta yedna bukva.
Jag läser ett ord. А--чета-е--а--ума. А- ч--- е--- д---- А- ч-т- е-н- д-м-. ------------------ Аз чета една дума. 0
Az ch-t--y--na--um-. A- c---- y---- d---- A- c-e-a y-d-a d-m-. -------------------- Az cheta yedna duma.
Jag läser en mening. Аз-чет--ед-о-из---ени-. А- ч--- е--- и--------- А- ч-т- е-н- и-р-ч-н-е- ----------------------- Аз чета едно изречение. 0
Az c-e-a-y-d-----re-hen--. A- c---- y---- i---------- A- c-e-a y-d-o i-r-c-e-i-. -------------------------- Az cheta yedno izrechenie.
Jag läser ett brev. Аз -е-а -----п---о. А- ч--- е--- п----- А- ч-т- е-н- п-с-о- ------------------- Аз чета едно писмо. 0
A------- ------p-s--. A- c---- y---- p----- A- c-e-a y-d-o p-s-o- --------------------- Az cheta yedno pismo.
Jag läser en bok. Аз --та е--а к-и-а. А- ч--- е--- к----- А- ч-т- е-н- к-и-а- ------------------- Аз чета една книга. 0
A- ch-t--y-d-a--niga. A- c---- y---- k----- A- c-e-a y-d-a k-i-a- --------------------- Az cheta yedna kniga.
Jag läser. А--ч-т-. А- ч---- А- ч-т-. -------- Аз чета. 0
Az-che-a. A- c----- A- c-e-a- --------- Az cheta.
Du läser. Т- чет-ш. Т- ч----- Т- ч-т-ш- --------- Ти четеш. 0
T- c-e----. T- c------- T- c-e-e-h- ----------- Ti chetesh.
Han läser. Т-й --т-. Т-- ч---- Т-й ч-т-. --------- Той чете. 0
T-y -h-te. T-- c----- T-y c-e-e- ---------- Toy chete.
Jag skriver. Аз пи--. А- п---- А- п-ш-. -------- Аз пиша. 0
Az-pi-h-. A- p----- A- p-s-a- --------- Az pisha.
Jag skriver en bokstav. А- --ша ---- б--в-. А- п--- е--- б----- А- п-ш- е-н- б-к-а- ------------------- Аз пиша една буква. 0
Az---s----e--a b---a. A- p---- y---- b----- A- p-s-a y-d-a b-k-a- --------------------- Az pisha yedna bukva.
Jag skriver ett ord. А- п-ш- едн-----а. А- п--- е--- д---- А- п-ш- е-н- д-м-. ------------------ Аз пиша една дума. 0
Az-----a y-d---du--. A- p---- y---- d---- A- p-s-a y-d-a d-m-. -------------------- Az pisha yedna duma.
Jag skriver en mening. А- ---- --но-изрече---. А- п--- е--- и--------- А- п-ш- е-н- и-р-ч-н-е- ----------------------- Аз пиша едно изречение. 0
A--pi-ha y---o iz--c---ie. A- p---- y---- i---------- A- p-s-a y-d-o i-r-c-e-i-. -------------------------- Az pisha yedno izrechenie.
Jag skriver ett brev. Аз-п-ша-едн---ис-о. А- п--- е--- п----- А- п-ш- е-н- п-с-о- ------------------- Аз пиша едно писмо. 0
Az--is-a--ed-o ---mo. A- p---- y---- p----- A- p-s-a y-d-o p-s-o- --------------------- Az pisha yedno pismo.
Jag skriver en bok. Аз-пи---е-на-к--га. А- п--- е--- к----- А- п-ш- е-н- к-и-а- ------------------- Аз пиша една книга. 0
A--p---- ---na k-ig-. A- p---- y---- k----- A- p-s-a y-d-a k-i-a- --------------------- Az pisha yedna kniga.
Jag skriver. Аз п--а. А- п---- А- п-ш-. -------- Аз пиша. 0
A- p-sha. A- p----- A- p-s-a- --------- Az pisha.
Du skriver. Т--пиш--. Т- п----- Т- п-ш-ш- --------- Ти пишеш. 0
T--p-s--s-. T- p------- T- p-s-e-h- ----------- Ti pishesh.
Han skriver. Т----иш-. Т-- п---- Т-й п-ш-. --------- Той пише. 0
To- -ishe. T-- p----- T-y p-s-e- ---------- Toy pishe.

Internationalismen

Globaliseringen stannar inte vid språk. Detta är tydligt genom ökningen av ‘internationalismen’. Internationalismen innebär ord som finns i flera språk. Orden kan därvid ha samma betydelse eller liknande. Uttalet är ofta detsamma. Stavningen av orden är vanligtvis också mycket lika. Spridningen av internationalismen är intressant. De bryr sig inte om gränser. Inte heller geografiska gränser. Och speciellt inte språkgränser. Det är ord som förstås på alla kontinenter. Ordet hotel är ett bra exempel på detta. Det finns nästan överallt i världen. Internationalismen kommer från vetenskapen. Tekniska termer sprids också snabbt och över hela världen. Gamla sådana termer är härledda från en gemensam rot. De har utvecklats från samma ord. Men de flesta av dem är vanligtvis lånade. Det vill säga att ord införlivas helt enkelt i andra språk. Vid införlivandet spelar kulturella kretsar en viktig roll. Varje civilisation har sina egna traditioner. Det är därför inte alla nya begrepp fångas upp överallt. Kulturella normer bestämmer vilka begrepp som införlivas. Vissa saker finns bara i vissa delar av världen. Andra saker sprids mycket snabbt över hela världen. Men det är bara när de sprids, som deras namn också sprids. Det är just det som gör internationalismen så spännande! När vi upptäcker språk, upptäcker vi alltid kulturer också.
Visste du?
Kinesiska är det mest talade språket i världen. Med det sagt, det finns inte bara ett utan flera kinesiska språk. Alla hör till den sino-tibetanska språkfamiljen. Totalt talar ungefär 1,3 biljoner människor kinesiska. Majoriteten av dessa människor bor i Kina eller Taiwan. Det största kinesiska språket är standardkinesiska, även känt som mandarin. Som Kinas officiella språk är det modersmål för 850 miljoner människor. Andra kinesiska språk erkänns ofta bara som dialekter. Mandarin förstås av nästan alla människor som talar kinesiska. All kinesiska har ett gemensamt skriftsystem som är mellan 4000 och 5000 år gammalt. Därför har kinesiska den längsta litterära traditionen av alla språk. Kinesiska bokstäver är svårare än alfabetiska system. Men grammatiken är relativt lätt att lära, vilket gör att en person kan avancera snabbt. Och fler och fler vill lära sig kinesiska. Ha modet att försöka - kinesiska är framtidens språk!