Ordlista

sv Läsa och skriva   »   ur ‫پڑھنا اور لکھنا‬

6 [sex]

Läsa och skriva

Läsa och skriva

‫6 [چھ]‬

chay

‫پڑھنا اور لکھنا‬

[parhna aur likhna]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska urdu Spela Mer
Jag läser. ‫-ی- پ------وں-‬ ‫--- پ---- ہ---- ‫-ی- پ-ھ-ا ہ-ں-‬ ---------------- ‫میں پڑھتا ہوں-‬ 0
me-n --rh-- --on m--- p----- h--- m-i- p-r-t- h-o- ---------------- mein parhta hoon
Jag läser en bokstav. ‫م-ں ا-ک -ر--پ---- ہوں-‬ ‫--- ا-- ح-- پ---- ہ---- ‫-ی- ا-ک ح-ف پ-ھ-ا ہ-ں-‬ ------------------------ ‫میں ایک حرف پڑھتا ہوں-‬ 0
m----aik h-rf p--hta--oon m--- a-- h--- p----- h--- m-i- a-k h-r- p-r-t- h-o- ------------------------- mein aik harf parhta hoon
Jag läser ett ord. ‫-ی---ی--ل-ظ پڑ--ا -وں-‬ ‫--- ا-- ل-- پ---- ہ---- ‫-ی- ا-ک ل-ظ پ-ھ-ا ہ-ں-‬ ------------------------ ‫میں ایک لفظ پڑھتا ہوں-‬ 0
m-i- --k --fz-p-r--- ---n m--- a-- l--- p----- h--- m-i- a-k l-f- p-r-t- h-o- ------------------------- mein aik lafz parhta hoon
Jag läser en mening. ‫--ں-ایک--مل--پ--ت- --ں-‬ ‫--- ا-- ج--- پ---- ہ---- ‫-ی- ا-ک ج-ل- پ-ھ-ا ہ-ں-‬ ------------------------- ‫میں ایک جملہ پڑھتا ہوں-‬ 0
me---a-k -uml- --r-t- -o-n m--- a-- j---- p----- h--- m-i- a-k j-m-a p-r-t- h-o- -------------------------- mein aik jumla parhta hoon
Jag läser ett brev. ‫می- --- -ط -ڑھتا-ہو--‬ ‫--- ا-- خ- پ---- ہ---- ‫-ی- ا-ک خ- پ-ھ-ا ہ-ں-‬ ----------------------- ‫میں ایک خط پڑھتا ہوں-‬ 0
me-n -ik-kh-t -a--t- -oon m--- a-- k--- p----- h--- m-i- a-k k-a- p-r-t- h-o- ------------------------- mein aik khat parhta hoon
Jag läser en bok. ‫-یں ای- -ت------ت--ہ-ں-‬ ‫--- ا-- ک--- پ---- ہ---- ‫-ی- ا-ک ک-ا- پ-ھ-ا ہ-ں-‬ ------------------------- ‫میں ایک کتاب پڑھتا ہوں-‬ 0
m-i---ik kitaa----rh-a--oon m--- a-- k----- p----- h--- m-i- a-k k-t-a- p-r-t- h-o- --------------------------- mein aik kitaab parhta hoon
Jag läser. ‫--ں---ھتا ----‬ ‫--- پ---- ہ---- ‫-ی- پ-ھ-ا ہ-ں-‬ ---------------- ‫میں پڑھتا ہوں-‬ 0
me-n -----a-h--n m--- p----- h--- m-i- p-r-t- h-o- ---------------- mein parhta hoon
Du läser. ‫---پ-ھ-- -و-‬ ‫-- پ---- ہ--- ‫-م پ-ھ-ے ہ--- -------------- ‫تم پڑھتے ہو-‬ 0
t-m pa-h-- --- t-- p----- h-- t-m p-r-t- h-- -------------- tum parhte ho-
Han läser. ‫وہ پ--تا----‬ ‫-- پ---- ہ--- ‫-ہ پ-ھ-ا ہ--- -------------- ‫وہ پڑھتا ہے-‬ 0
wo- p-r-- -ai-- w-- p---- h-- - w-h p-r-a h-i - --------------- woh parta hai -
Jag skriver. ‫میں-ل-----ہ-ں-‬ ‫--- ل---- ہ---- ‫-ی- ل-ھ-ا ہ-ں-‬ ---------------- ‫میں لکھتا ہوں-‬ 0
m-------hta h-on m--- l----- h--- m-i- l-k-t- h-o- ---------------- mein likhta hoon
Jag skriver en bokstav. ‫می- -یک ح---ل---ا -وں-‬ ‫--- ا-- ح-- ل---- ہ---- ‫-ی- ا-ک ح-ف ل-ھ-ا ہ-ں-‬ ------------------------ ‫میں ایک حرف لکھتا ہوں-‬ 0
mei--a-----rf--ik--a-h-on m--- a-- h--- l----- h--- m-i- a-k h-r- l-k-t- h-o- ------------------------- mein aik harf likhta hoon
Jag skriver ett ord. ‫م---ای--ل-ظ ل-ھت----ں-‬ ‫--- ا-- ل-- ل---- ہ---- ‫-ی- ا-ک ل-ظ ل-ھ-ا ہ-ں-‬ ------------------------ ‫میں ایک لفظ لکھتا ہوں-‬ 0
me------ l----l---t--ho-n m--- a-- l--- l----- h--- m-i- a-k l-f- l-k-t- h-o- ------------------------- mein aik lafz likhta hoon
Jag skriver en mening. ‫-یں ا-ک-ج----ل--تا ہو--‬ ‫--- ا-- ج--- ل---- ہ---- ‫-ی- ا-ک ج-ل- ل-ھ-ا ہ-ں-‬ ------------------------- ‫میں ایک جملہ لکھتا ہوں-‬ 0
m----a-k -um-a---k--a hoon m--- a-- j---- l----- h--- m-i- a-k j-m-a l-k-t- h-o- -------------------------- mein aik jumla likhta hoon
Jag skriver ett brev. ‫میں ایک خ- ---تا --ں-‬ ‫--- ا-- خ- ل---- ہ---- ‫-ی- ا-ک خ- ل-ھ-ا ہ-ں-‬ ----------------------- ‫میں ایک خط لکھتا ہوں-‬ 0
m-i--aik-kh---li-hta-ho-n m--- a-- k--- l----- h--- m-i- a-k k-a- l-k-t- h-o- ------------------------- mein aik khat likhta hoon
Jag skriver en bok. ‫می----ک --اب--کھ-ا ----‬ ‫--- ا-- ک--- ل---- ہ---- ‫-ی- ا-ک ک-ا- ل-ھ-ا ہ-ں-‬ ------------------------- ‫میں ایک کتاب لکھتا ہوں-‬ 0
me-n --- -it-ab--i--ta-hoon m--- a-- k----- l----- h--- m-i- a-k k-t-a- l-k-t- h-o- --------------------------- mein aik kitaab likhta hoon
Jag skriver. ‫میں ل---ا--و--‬ ‫--- ل---- ہ---- ‫-ی- ل-ھ-ا ہ-ں-‬ ---------------- ‫میں لکھتا ہوں-‬ 0
m-----i-ht- hoon m--- l----- h--- m-i- l-k-t- h-o- ---------------- mein likhta hoon
Du skriver. ‫----کھت-----‬ ‫-- ل---- ہ--- ‫-م ل-ھ-ے ہ--- -------------- ‫تم لکھتے ہو-‬ 0
tu---i--t- --- t-- l----- h-- t-m l-k-t- h-- -------------- tum likhte ho-
Han skriver. ‫وہ ل---ا -ے-‬ ‫-- ل---- ہ--- ‫-ہ ل-ھ-ا ہ--- -------------- ‫وہ لکھتا ہے-‬ 0
wo--li-----ha--- w-- l----- h-- - w-h l-k-t- h-i - ---------------- woh likhta hai -

Internationalismen

Globaliseringen stannar inte vid språk. Detta är tydligt genom ökningen av ‘internationalismen’. Internationalismen innebär ord som finns i flera språk. Orden kan därvid ha samma betydelse eller liknande. Uttalet är ofta detsamma. Stavningen av orden är vanligtvis också mycket lika. Spridningen av internationalismen är intressant. De bryr sig inte om gränser. Inte heller geografiska gränser. Och speciellt inte språkgränser. Det är ord som förstås på alla kontinenter. Ordet hotel är ett bra exempel på detta. Det finns nästan överallt i världen. Internationalismen kommer från vetenskapen. Tekniska termer sprids också snabbt och över hela världen. Gamla sådana termer är härledda från en gemensam rot. De har utvecklats från samma ord. Men de flesta av dem är vanligtvis lånade. Det vill säga att ord införlivas helt enkelt i andra språk. Vid införlivandet spelar kulturella kretsar en viktig roll. Varje civilisation har sina egna traditioner. Det är därför inte alla nya begrepp fångas upp överallt. Kulturella normer bestämmer vilka begrepp som införlivas. Vissa saker finns bara i vissa delar av världen. Andra saker sprids mycket snabbt över hela världen. Men det är bara när de sprids, som deras namn också sprids. Det är just det som gör internationalismen så spännande! När vi upptäcker språk, upptäcker vi alltid kulturer också.
Visste du?
Kinesiska är det mest talade språket i världen. Med det sagt, det finns inte bara ett utan flera kinesiska språk. Alla hör till den sino-tibetanska språkfamiljen. Totalt talar ungefär 1,3 biljoner människor kinesiska. Majoriteten av dessa människor bor i Kina eller Taiwan. Det största kinesiska språket är standardkinesiska, även känt som mandarin. Som Kinas officiella språk är det modersmål för 850 miljoner människor. Andra kinesiska språk erkänns ofta bara som dialekter. Mandarin förstås av nästan alla människor som talar kinesiska. All kinesiska har ett gemensamt skriftsystem som är mellan 4000 och 5000 år gammalt. Därför har kinesiska den längsta litterära traditionen av alla språk. Kinesiska bokstäver är svårare än alfabetiska system. Men grammatiken är relativt lätt att lära, vilket gör att en person kan avancera snabbt. Och fler och fler vill lära sig kinesiska. Ha modet att försöka - kinesiska är framtidens språk!