Ordlista

sv Tal   »   bg Числата

7 [sju]

Tal

Tal

7 [седем]

7 [sedem]

Числата

[Chislata]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bulgariska Spela Mer
Jag räknar: А- бр--: А- б---- А- б-о-: -------- Аз броя: 0
Az-b-oy-: A- b----- A- b-o-a- --------- Az broya:
ett, två, tre е-н-,-дв-- т-и е---- д--- т-- е-н-, д-е- т-и -------------- едно, две, три 0
e--------, t-i e---- d--- t-- e-n-, d-e- t-i -------------- edno, dve, tri
Jag räknar till tre. А--бро- -- -р-. А- б--- д- т--- А- б-о- д- т-и- --------------- Аз броя до три. 0
Az-broya--o-t-i. A- b---- d- t--- A- b-o-a d- t-i- ---------------- Az broya do tri.
Jag räknar vidare: А------ъл---ам----б-о-: А- п---------- д- б---- А- п-о-ъ-ж-в-м д- б-о-: ----------------------- Аз продължавам да броя: 0
Az -rod-lzh--a--da b---a: A- p----------- d- b----- A- p-o-y-z-a-a- d- b-o-a- ------------------------- Az prodylzhavam da broya:
fyra, fem, sex, чет--и, -е-- ш--т, ч------ п--- ш---- ч-т-р-, п-т- ш-с-, ------------------ четири, пет, шест, 0
c-e-iri,-p-t,-sh---, c------- p--- s----- c-e-i-i- p-t- s-e-t- -------------------- chetiri, pet, shest,
sju, åtta, nio се-ем--о-ем,--е--т с----- о---- д---- с-д-м- о-е-, д-в-т ------------------ седем, осем, девет 0
se-em, ----, --v-t s----- o---- d---- s-d-m- o-e-, d-v-t ------------------ sedem, osem, devet
Jag räknar. А- ----. А- б---- А- б-о-. -------- Аз броя. 0
A- br---. A- b----- A- b-o-a- --------- Az broya.
Du räknar. Ти --оиш. Т- б----- Т- б-о-ш- --------- Ти броиш. 0
T- b-o--h. T- b------ T- b-o-s-. ---------- Ti broish.
Han räknar. Т-- брои. Т-- б---- Т-й б-о-. --------- Той брои. 0
To--bro-. T-- b---- T-y b-o-. --------- Toy broi.
Ett. Den första. Е-н---Първи. Е---- П----- Е-н-. П-р-и- ------------ Едно. Първи. 0
Ed--.------. E---- P----- E-n-. P-r-i- ------------ Edno. Pyrvi.
Två. Den andra. Дв-.-Вт--и. Д--- В----- Д-е- В-о-и- ----------- Две. Втори. 0
D-e---tori. D--- V----- D-e- V-o-i- ----------- Dve. Vtori.
Tre. Den tredje. Т-и- Т----. Т--- Т----- Т-и- Т-е-и- ----------- Три. Трети. 0
Tri- --et-. T--- T----- T-i- T-e-i- ----------- Tri. Treti.
Fyra. Den fjärde. Чет-р-.-Ч-т-ърти. Ч------ Ч-------- Ч-т-р-. Ч-т-ъ-т-. ----------------- Четири. Четвърти. 0
C--t---- -hetvy---. C------- C--------- C-e-i-i- C-e-v-r-i- ------------------- Chetiri. Chetvyrti.
Fem. Den femte. Пет----т-. П--- П---- П-т- П-т-. ---------- Пет. Пети. 0
P--.--et-. P--- P---- P-t- P-t-. ---------- Pet. Peti.
Sex. Den sjätte. Ш-----Ше-ти. Ш---- Ш----- Ш-с-. Ш-с-и- ------------ Шест. Шести. 0
She-----h-sti. S----- S------ S-e-t- S-e-t-. -------------- Shest. Shesti.
Sju. Den sjunde. С-де-- ---м-. С----- С----- С-д-м- С-д-и- ------------- Седем. Седми. 0
Se-em- ----i. S----- S----- S-d-m- S-d-i- ------------- Sedem. Sedmi.
Åtta. Den åttonde. О-е----см-. О---- О---- О-е-. О-м-. ----------- Осем. Осми. 0
O--m. O---. O---- O---- O-e-. O-m-. ----------- Osem. Osmi.
Nio. Den nionde. Д--ет-----е-и. Д----- Д------ Д-в-т- Д-в-т-. -------------- Девет. Девети. 0
D-vet--Devet-. D----- D------ D-v-t- D-v-t-. -------------- Devet. Deveti.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Tänkande och språk

Vårt tänkande är beroende av vårt språk. När vi tänker, ‘talar’ vi med oss själva. Därför påverkar vårt språk saker och ting. Men kan vi alla tycka likadant trots olika språk? Eller tänker vi olika för att vi talar olika? Varje folkslag har sin egen vokabulär. I vissa språk saknas vissa ord. Det finns folkslag som inte skiljer mellan grönt och blått. De använder samma ord för båda färgerna. Och de har svårare att identifiera färgerna! De kan inte identifiera olika nyanser eller sekundära färger. De har problem med att beskriva färger. Andra språk har bara ett fåtal ord för siffror. De som talar dessa språk är inte så bra på att räkna. Det finns också språk som inte känner igen vänster och höger. Här talar människor om norr och söder, öster och väster. De har en mycket bra geografisk orientering. Men de förstår inte termerna höger och vänster . Naturligtvis är det inte bara vårt språk som påverkar vårt tänkande. Vår miljö och vardag formar också våra tankar. Så vilken roll spelar språket? Sätter det gränser för våra tankar? Eller har vi bara ord för vad vi tänker? Vad är orsak, vad är verkan? Alla dessa frågor förblir obesvarade. De håller hjärnforskare och lingvister sysselsatta. Men denna fråga berör oss alla… Du är vad du talar?!
Visste du?
Danska är modersmål för ungefär 5 miljoner människor. Det tillhör den nordgermanska språkfamiljen. Det betyder att det är besläktat med svenska och norska. Vokabulären i dessa tre språk är nästan identisk. Om en person talar ett av språken, kan han också förstå de andra två. Därför finns det vissa tvivel om att de skandinaviska språken är olika språk. De skulle bara kunna vara regionala former av ett enda språk. Danskan själv är uppdelad i många olika dialekter. Men dessa ersätts alltmer av standardspråket. Trots detta uppstår nya dialekter, särskilt i städerna. De kallas sociala dialekter. I sociala dialekter avslöjar uttalet av ord ålder och social status för den som talar. Detta fenomen är typiskt för det danska språket. Det är mycket mindre distinkt i andra språk. Detta gör danskan till ett särskilt spännande språk.