Ordlista

sv Veckans dagar   »   he ‫ימי השבוע‬

9 [nio]

Veckans dagar

Veckans dagar

‫9 [תשע]‬

9 [tesha]

‫ימי השבוע‬

[y'mey hashvu'a]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hebreiska Spela Mer
måndag ‫יום-ש-י‬ ‫--- ש--- ‫-ו- ש-י- --------- ‫יום שני‬ 0
y-----e-i y-- s---- y-m s-e-i --------- yom sheni
tisdag ‫-ום----ש-‬ ‫--- ש----- ‫-ו- ש-י-י- ----------- ‫יום שלישי‬ 0
y-m-s--i-hi y-- s------ y-m s-l-s-i ----------- yom shlishi
onsdag ‫--- -ב-עי‬ ‫--- ר----- ‫-ו- ר-י-י- ----------- ‫יום רביעי‬ 0
y-- rev--i y-- r----- y-m r-v-'- ---------- yom revi'i
torsdag ‫י-- --ישי‬ ‫--- ח----- ‫-ו- ח-י-י- ----------- ‫יום חמישי‬ 0
y-m-xa-is-i y-- x------ y-m x-m-s-i ----------- yom xamishi
fredag ‫י-- -י--‬ ‫--- ש---- ‫-ו- ש-ש-‬ ---------- ‫יום שישי‬ 0
y-- --i--i y-- s----- y-m s-i-h- ---------- yom shishi
lördag ‫יום ---‬ ‫--- ש--- ‫-ו- ש-ת- --------- ‫יום שבת‬ 0
y---sh-bat y-- s----- y-m s-a-a- ---------- yom shabat
söndag ‫-ום-ר--ון‬ ‫--- ר----- ‫-ו- ר-ש-ן- ----------- ‫יום ראשון‬ 0
y-m ri's--n y-- r------ y-m r-'-h-n ----------- yom ri'shon
veckan ‫----ע‬ ‫------ ‫-ש-ו-‬ ------- ‫השבוע‬ 0
h-sh-vu-a h-------- h-s-a-u-a --------- hashavu'a
från måndag till söndag ‫מיום -נ- -ד יום --ש--‬ ‫---- ש-- ע- י-- ר----- ‫-י-ם ש-י ע- י-ם ר-ש-ן- ----------------------- ‫מיום שני עד יום ראשון‬ 0
m-o- s---i ad --- ri'-hon m--- s---- a- y-- r------ m-o- s-e-i a- y-m r-'-h-n ------------------------- miom sheni ad yom ri'shon
Den första dagen är måndag. ‫--ו----א-ו--ב------וא-יום---י.‬ ‫---- ה----- ב---- ה-- י-- ש---- ‫-י-ם ה-א-ו- ב-ב-ע ה-א י-ם ש-י-‬ -------------------------------- ‫היום הראשון בשבוע הוא יום שני.‬ 0
h---m har--s-on-b-sha-----hu-yo--sh---. h---- h-------- b-------- h- y-- s----- h-y-m h-r-'-h-n b-s-a-u-a h- y-m s-e-i- --------------------------------------- hayom hari'shon bashavu'a hu yom sheni.
Den andra dagen är tisdag. ‫היו- השני------ הוא יו- -ליש--‬ ‫---- ה--- ב---- ה-- י-- ש------ ‫-י-ם ה-נ- ב-ב-ע ה-א י-ם ש-י-י-‬ -------------------------------- ‫היום השני בשבוע הוא יום שלישי.‬ 0
hay-- h-she-- b---a---- -u -o- ----s--. h---- h------ b-------- h- y-- s------- h-y-m h-s-e-i b-s-a-u-a h- y-m s-l-s-i- --------------------------------------- hayom hasheni bashavu'a hu yom shlishi.
Den tredje dagen är onsdag. ‫------שלישי-ב-ב---הוא --ם ---ע--‬ ‫---- ה----- ב---- ה-- י-- ר------ ‫-י-ם ה-ל-ש- ב-ב-ע ה-א י-ם ר-י-י-‬ ---------------------------------- ‫היום השלישי בשבוע הוא יום רביעי.‬ 0
ha-om h-shlish- -a-----'------om--e-i'-. h---- h-------- b-------- h- y-- r------ h-y-m h-s-l-s-i b-s-a-u-a h- y-m r-v-'-. ---------------------------------------- hayom hashlishi bashavu'a hu yom revi'i.
Den fjärde dagen är torsdag. ‫--ום--ר-יע--בשבו---וא יו- -מ-שי-‬ ‫---- ה----- ב---- ה-- י-- ח------ ‫-י-ם ה-ב-ע- ב-ב-ע ה-א י-ם ח-י-י-‬ ---------------------------------- ‫היום הרביעי בשבוע הוא יום חמישי.‬ 0
h--om--ar---'---ashav-'a h---om-xam-s--. h---- h------- b-------- h- y-- x------- h-y-m h-r-v-'- b-s-a-u-a h- y-m x-m-s-i- ---------------------------------------- hayom harevi'i bashavu'a hu yom xamishi.
Den femte dagen är fredag. ‫-יו- הח--ש--ב-ב-ע-הוא -ום ש-שי.‬ ‫---- ה----- ב---- ה-- י-- ש----- ‫-י-ם ה-מ-ש- ב-ב-ע ה-א י-ם ש-ש-.- --------------------------------- ‫היום החמישי בשבוע הוא יום שישי.‬ 0
hayom ha-a-i--i -a--av-'a hu-y-m-sh--hi. h---- h-------- b-------- h- y-- s------ h-y-m h-x-m-s-i b-s-a-u-a h- y-m s-i-h-. ---------------------------------------- hayom haxamissi bashavu'a hu yom shishi.
Den sjätte dagen är lördag. ‫---- ה--שי--שב-- ה-א יו- ----‬ ‫---- ה---- ב---- ה-- י-- ש---- ‫-י-ם ה-י-י ב-ב-ע ה-א י-ם ש-ת-‬ ------------------------------- ‫היום השישי בשבוע הוא יום שבת.‬ 0
h-y---ha-hishi bashav------ -o--s-----. h---- h------- b-------- h- y-- s------ h-y-m h-s-i-h- b-s-a-u-a h- y-m s-a-a-. --------------------------------------- hayom hashishi bashavu'a hu yom shabat.
Den sjunde dagen är söndag. ‫היו----ב-ע--ב-ב---ה-א --ם---ש-ן.‬ ‫---- ה----- ב---- ה-- י-- ר------ ‫-י-ם ה-ב-ע- ב-ב-ע ה-א י-ם ר-ש-ן-‬ ---------------------------------- ‫היום השביעי בשבוע הוא יום ראשון.‬ 0
h---- h--h-i-i ba-ha---- hu yo---i--ho-. h---- h------- b-------- h- y-- r------- h-y-m h-s-v-'- b-s-a-u-a h- y-m r-'-h-n- ---------------------------------------- hayom hashvi'i bashavu'a hu yom ri'shon.
Veckan har sju dagar. ‫-ש-----ב---ימים.‬ ‫----- ש--- י----- ‫-ש-ו- ש-ע- י-י-.- ------------------ ‫בשבוע שבעה ימים.‬ 0
bash---'a---iv'a-----im. b-------- s------ y----- b-s-a-u-a s-i-'-h y-m-m- ------------------------ bashavu'a shiv'ah y'mim.
Vi arbetar bara fem dagar. ‫-נ--עובדי-----ש- -מים--ל-ד.‬ ‫--- ע----- ח---- י--- ב----- ‫-נ- ע-ב-י- ח-י-ה י-י- ב-ב-.- ----------------------------- ‫אנו עובדים חמישה ימים בלבד.‬ 0
a-- o--im -a-ish---yam---b---ad. a-- o---- x------- y---- b------ a-u o-d-m x-m-s-a- y-m-m b-l-a-. -------------------------------- anu ovdim xamishah yamim bilvad.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Konstruerad Esperanto

Engelska är det viktigaste universella språket idag. Alla förväntas kunna kommunicera med det. Men andra språk vill också nå detta mål. Konstruerade språk till exempel. Konstruerade språk är avsiktligt skapade och utvecklade. Det vill säga att det finns en plan enligt vilken de är utformade. Med konstruerade språk blandas element från olika språk. Därigenom bör de vara lätta att lära sig för så många människor som möjligt. Målet för varje konstruerat språk är internationell kommunikation. Det mest kända konstruerade språket är esperanto. Det introducerades för första gången i Warszawa 1887. Dess grundare var läkaren Ludwik L. Zamenhof. Han trodde att den främsta orsaken till (social) oro låg i kommunikationsproblem. Därför ville han skapa ett språk för att sammanföra människor. Med hjälp av det skulle människor tala med varandra på lika villkor. Läkarens pseudonym var Dr. Esperanto, den hoppfulle. Det visar hur mycket han trodde på sin dröm. Men idén om universell förståelse är mycket äldre. Hittills har många konstruerade språk utvecklats. De förknippas med mål som tolerans och mänskliga rättigheter. Människor i mer än 120 länder är kunniga i esperanto idag. Men det finns också kritik mot esperanto. Till exempel har 70% av vokabulären sin källa i romanska språk Och esperanto är också tydligt format efter indoeuropeiska språk. De som talar esperanto utbyter tankar och idéer på konventioner och i klubbar. Möten och föreläsningar anordnas regelbundet. Så, känner du för lite esperanto? Ĉu vi parolas Esperanton? – Jes, mi parolas Esperanton tre bone!
Visste du?
Amerikansk engelska räknas till de västgermanska språken. Det är en nordamerikansk dialekt, liksom kanadensisk engelska. Det är modersmål för ungefär 300 miljoner människor. Därför är det den mest talade formen av engelska. Men det är mycket likt brittisk engelska. Som regel kan talare av båda formerna lätt kommunicera med varandra. Konversationen blir endast svår om båda talar mycket starka dialekter. Det finns få distinkta skillnader mellan de två formerna. Dessa gäller först och främst uttal, vokabulär och stavning. I många fall avviker grammatik och skiljetecken från varandra. Betydelsen av amerikansk engelska ökar jämfört med brittisk engelska. Detta beror huvudsakligen på det stora inflytandet från nordamerikansk film och musikindustri. De har exporterat sitt språk i hela värden under århundraden. Även Indien och Pakistan, en gång brittiska kolonier, adopterar idag "amerikanismer". Lär dig amerikansk engelska, det är det mest inflytelserika språket i världen!