Ordlista

sv Veckans dagar   »   hi हफ़्ते के दिन

9 [nio]

Veckans dagar

Veckans dagar

९ [नौ]

9 [nau]

हफ़्ते के दिन

[hafte ke din]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hindi Spela Mer
måndag स--वार स----- स-म-ा- ------ सोमवार 0
so--v--r s------- s-m-v-a- -------- somavaar
tisdag म-ग--ार म------ म-ग-व-र ------- मंगलवार 0
m-nga-a---r m---------- m-n-a-a-a-r ----------- mangalavaar
onsdag बुध--र ब----- ब-ध-ा- ------ बुधवार 0
b-dh--aar b-------- b-d-a-a-r --------- budhavaar
torsdag बृहस्--ि-ार /-ग---वार ब---------- / ग------ ब-ह-्-त-व-र / ग-र-व-र --------------------- बृहस्पतिवार / गुरुवार 0
br-a--a-ivaar /--u--v--r b------------ / g------- b-h-s-a-i-a-r / g-r-v-a- ------------------------ brhaspativaar / guruvaar
fredag श--्रवार श------- श-क-र-ा- -------- शुक्रवार 0
s-u-ra-aar s--------- s-u-r-v-a- ---------- shukravaar
lördag श----र श----- श-ि-ा- ------ शनिवार 0
sha---aar s-------- s-a-i-a-r --------- shanivaar
söndag इ---र इ---- इ-व-र ----- इतवार 0
i---a-r i------ i-a-a-r ------- itavaar
veckan हफ़्-ा ह---- ह-्-ा ----- हफ़्ता 0
hafta h---- h-f-a ----- hafta
från måndag till söndag सो---र-से इत-ार तक स----- स- इ---- त- स-म-ा- स- इ-व-र त- ------------------ सोमवार से इतवार तक 0
som-vaa---e -t-v-a- --k s------- s- i------ t-- s-m-v-a- s- i-a-a-r t-k ----------------------- somavaar se itavaar tak
Den första dagen är måndag. पहल---िन------- होत- है प--- द-- स----- ह--- ह- प-ल- द-न स-म-ा- ह-त- ह- ----------------------- पहला दिन सोमवार होता है 0
pah--------s-mava---ho-a-h-i p----- d-- s------- h--- h-- p-h-l- d-n s-m-v-a- h-t- h-i ---------------------------- pahala din somavaar hota hai
Den andra dagen är tisdag. दूस-ा -ि--मंग-वा---ो---है द---- द-- म------ ह--- ह- द-स-ा द-न म-ग-व-र ह-त- ह- ------------------------- दूसरा दिन मंगलवार होता है 0
d-o-a-----n -a---l--a-r --ta h-i d------ d-- m---------- h--- h-- d-o-a-a d-n m-n-a-a-a-r h-t- h-i -------------------------------- doosara din mangalavaar hota hai
Den tredje dagen är onsdag. त--र- -िन ---व-----ता -ै त---- द-- ब----- ह--- ह- त-स-ा द-न ब-ध-ा- ह-त- ह- ------------------------ तीसरा दिन बुधवार होता है 0
te-sar---i- -u-h--aar -o-- -ai t------ d-- b-------- h--- h-- t-e-a-a d-n b-d-a-a-r h-t- h-i ------------------------------ teesara din budhavaar hota hai
Den fjärde dagen är torsdag. च-थ- -ि---ृ---पतिव-र ह-त---ै च--- द-- ब---------- ह--- ह- च-थ- द-न ब-ह-्-त-व-र ह-त- ह- ---------------------------- चौथा दिन बृहस्पतिवार होता है 0
ch-------in b-h-spa--va-- -ot- h-i c------ d-- b------------ h--- h-- c-a-t-a d-n b-h-s-a-i-a-r h-t- h-i ---------------------------------- chautha din brhaspativaar hota hai
Den femte dagen är fredag. पाँ----दिन --क----- होत- है प----- द-- श------- ह--- ह- प-ँ-व- द-न श-क-र-ा- ह-त- ह- --------------------------- पाँचवा दिन शुक्रवार होता है 0
p----h-----in ----r----r---t- -ai p-------- d-- s--------- h--- h-- p-a-c-a-a d-n s-u-r-v-a- h-t- h-i --------------------------------- paanchava din shukravaar hota hai
Den sjätte dagen är lördag. छठ- द-न शन---र------है छ-- द-- श----- ह--- ह- छ-ा द-न श-ि-ा- ह-त- ह- ---------------------- छठा दिन शनिवार होता है 0
ch----- -in -ha------ -ot- h-i c------ d-- s-------- h--- h-- c-h-t-a d-n s-a-i-a-r h-t- h-i ------------------------------ chhatha din shanivaar hota hai
Den sjunde dagen är söndag. स---ा---न-इत-ा------ -ै स---- द-- इ---- ह--- ह- स-त-ा द-न इ-व-र ह-त- ह- ----------------------- सातवा दिन इतवार होता है 0
saat-va---n--t-v--r----a h-i s------ d-- i------ h--- h-- s-a-a-a d-n i-a-a-r h-t- h-i ---------------------------- saatava din itavaar hota hai
Veckan har sju dagar. हफ़्त---े-----दिन -ोत----ं ह---- क- स-- द-- ह--- ह-- ह-्-े क- स-त द-न ह-त- ह-ं ------------------------- हफ़्ते के सात दिन होते हैं 0
ha----ke saa- di---ote -ain h---- k- s--- d-- h--- h--- h-f-e k- s-a- d-n h-t- h-i- --------------------------- hafte ke saat din hote hain
Vi arbetar bara fem dagar. हम--ेव--प--च -ि--क-- ---- हैं ह- क--- प--- द-- क-- क--- ह-- ह- क-व- प-ँ- द-न क-म क-त- ह-ं ----------------------------- हम केवल पाँच दिन काम करते हैं 0
ha- -eva----an-h -i---aa--k-r-te-h--n h-- k---- p----- d-- k--- k----- h--- h-m k-v-l p-a-c- d-n k-a- k-r-t- h-i- ------------------------------------- ham keval paanch din kaam karate hain

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Konstruerad Esperanto

Engelska är det viktigaste universella språket idag. Alla förväntas kunna kommunicera med det. Men andra språk vill också nå detta mål. Konstruerade språk till exempel. Konstruerade språk är avsiktligt skapade och utvecklade. Det vill säga att det finns en plan enligt vilken de är utformade. Med konstruerade språk blandas element från olika språk. Därigenom bör de vara lätta att lära sig för så många människor som möjligt. Målet för varje konstruerat språk är internationell kommunikation. Det mest kända konstruerade språket är esperanto. Det introducerades för första gången i Warszawa 1887. Dess grundare var läkaren Ludwik L. Zamenhof. Han trodde att den främsta orsaken till (social) oro låg i kommunikationsproblem. Därför ville han skapa ett språk för att sammanföra människor. Med hjälp av det skulle människor tala med varandra på lika villkor. Läkarens pseudonym var Dr. Esperanto, den hoppfulle. Det visar hur mycket han trodde på sin dröm. Men idén om universell förståelse är mycket äldre. Hittills har många konstruerade språk utvecklats. De förknippas med mål som tolerans och mänskliga rättigheter. Människor i mer än 120 länder är kunniga i esperanto idag. Men det finns också kritik mot esperanto. Till exempel har 70% av vokabulären sin källa i romanska språk Och esperanto är också tydligt format efter indoeuropeiska språk. De som talar esperanto utbyter tankar och idéer på konventioner och i klubbar. Möten och föreläsningar anordnas regelbundet. Så, känner du för lite esperanto? Ĉu vi parolas Esperanton? – Jes, mi parolas Esperanton tre bone!
Visste du?
Amerikansk engelska räknas till de västgermanska språken. Det är en nordamerikansk dialekt, liksom kanadensisk engelska. Det är modersmål för ungefär 300 miljoner människor. Därför är det den mest talade formen av engelska. Men det är mycket likt brittisk engelska. Som regel kan talare av båda formerna lätt kommunicera med varandra. Konversationen blir endast svår om båda talar mycket starka dialekter. Det finns få distinkta skillnader mellan de två formerna. Dessa gäller först och främst uttal, vokabulär och stavning. I många fall avviker grammatik och skiljetecken från varandra. Betydelsen av amerikansk engelska ökar jämfört med brittisk engelska. Detta beror huvudsakligen på det stora inflytandet från nordamerikansk film och musikindustri. De har exporterat sitt språk i hela värden under århundraden. Även Indien och Pakistan, en gång brittiska kolonier, adopterar idag "amerikanismer". Lär dig amerikansk engelska, det är det mest inflytelserika språket i världen!