Ordlista

sv Månader   »   be Месяцы

11 [elva]

Månader

Månader

11 [адзінаццаць]

11 [adzіnatstsats’]

Месяцы

[Mesyatsy]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska vitryska Spela Mer
januari сту-з--ь с------- с-у-з-н- -------- студзень 0
s---zen’ s------- s-u-z-n- -------- studzen’
februari люты л--- л-т- ---- люты 0
l--ty l---- l-u-y ----- lyuty
mars са---ік с------ с-к-в-к ------- сакавік 0
sak--іk s------ s-k-v-k ------- sakavіk
april к--савік к------- к-а-а-і- -------- красавік 0
kr---vіk k------- k-a-a-і- -------- krasavіk
maj м-й м-- м-й --- май 0
m-y m-- m-y --- may
juni чэ-в--ь ч------ ч-р-е-ь ------- чэрвень 0
c---ve-’ c------- c-e-v-n- -------- cherven’
Det är sex månader. Гэта-- -эсц- м-с--аў. Г--- – ш---- м------- Г-т- – ш-с-ь м-с-ц-ў- --------------------- Гэта – шэсць месяцаў. 0
Ge-- –-------’--esyats-u. G--- – s------ m--------- G-t- – s-e-t-’ m-s-a-s-u- ------------------------- Geta – shests’ mesyatsau.
Januari, februari, mars, сту----ь--л--ы- --к--ік, с-------- л---- с------- с-у-з-н-, л-т-, с-к-в-к- ------------------------ студзень, люты, сакавік, 0
stu--e--------y--sa--v--, s-------- l----- s------- s-u-z-n-, l-u-y- s-k-v-k- ------------------------- studzen’, lyuty, sakavіk,
april, maj, och juni. к-асаві----ай - ч---ень. к-------- м-- і ч------- к-а-а-і-, м-й і ч-р-е-ь- ------------------------ красавік, май і чэрвень. 0
k-a-avіk,--ay ------v---. k-------- m-- і c-------- k-a-a-і-, m-y і c-e-v-n-. ------------------------- krasavіk, may і cherven’.
juli л----ь л----- л-п-н- ------ ліпень 0
l--e-’ l----- l-p-n- ------ lіpen’
augusti жн-в-нь ж------ ж-і-е-ь ------- жнівень 0
z-nі-en’ z------- z-n-v-n- -------- zhnіven’
september ве-а-ень в------- в-р-с-н- -------- верасень 0
veras--’ v------- v-r-s-n- -------- verasen’
oktober ка--ры-нік к--------- к-с-р-ч-і- ---------- кастрычнік 0
k---r---nіk k---------- k-s-r-c-n-k ----------- kastrychnіk
november л-с-ап-д л------- л-с-а-а- -------- лістапад 0
lіstap-d l------- l-s-a-a- -------- lіstapad
december сн--а-ь с------ с-е-а-ь ------- снежань 0
s-e-h--’ s------- s-e-h-n- -------- snezhan’
Det är också sex månader. Г--а - т-к---- шэсц--м-сяца-. Г--- – т------ ш---- м------- Г-т- – т-к-а-а ш-с-ь м-с-ц-ў- ----------------------------- Гэта – таксама шэсць месяцаў. 0
Get- ---a-sama-s--s-s--m-s----au. G--- – t------ s------ m--------- G-t- – t-k-a-a s-e-t-’ m-s-a-s-u- --------------------------------- Geta – taksama shests’ mesyatsau.
Juli, augusti, september, ліп--ь,-жн--ен-, --ра--нь, л------ ж------- в-------- л-п-н-, ж-і-е-ь- в-р-с-н-, -------------------------- ліпень, жнівень, верасень, 0
lіp------hnіve-’, -er--en-, l------ z-------- v-------- l-p-n-, z-n-v-n-, v-r-s-n-, --------------------------- lіpen’, zhnіven’, verasen’,
oktober, november och december. ка-трыч-і-,-л-с--п-- ---нежан-. к---------- л------- і с------- к-с-р-ч-і-, л-с-а-а- і с-е-а-ь- ------------------------------- кастрычнік, лістапад і снежань. 0
k--try-h--k- --s-ap-- і -n-z--n’. k----------- l------- і s-------- k-s-r-c-n-k- l-s-a-a- і s-e-h-n-. --------------------------------- kastrychnіk, lіstapad і snezhan’.

Latin, ett levande språk?

Idag är engelska det viktigaste universella språket. Det lärs ut i hela världen och är det officiella språket i många nationer. Tidigare hade latin den rollen. Latin talades ursprungligen av romarna. De bodde i Latium med Rom som centrum. Språket spreds med expansionen av Romarriket. Under antiken var latin många människors modersmål. De levde i Europa, Nordafrika och Mellanöstern. Men det talade latinet var annorlunda än klassisk latin. Det var vardagsspråket och kallades vulgärlatin. I romanska regioner fanns olika dialekter. Under medeltiden utvecklades nationella språk från dialekterna. Språk som härstammar från latin är romanska språk- Bland dessa har vi italienska, spanska och portugisiska. Franska och rumänska bygger också på latin. Men latin dog egentligen aldrig ut. Det var ett viktigt kommersiellt språk fram till 1800-talet. Och det förblev de utbildades språk. Latin har fortfarande idag stor betydelse för vetenskapen. Många tekniska termer har sina rötter i latin. Dessutom lärs latin fortfarande ut i skolor som ett främmande språk. Och universiteten förväntar sig ofta kunskaper i latin. Så det latinska språket är inte dött, även om det inte längre talas. Det har upplevt en comeback på senare år. Antalet människor som vill lära sig latin har börjat öka igen. Det anses fortfarande vara nyckeln till många länders språk och kultur. Så våga prova latin! Audaces fortuna adiuvat , turen hjälper den modige!
Visste du?
Esperanto räknas till de konstruerade språken. Konstruerade språk är medvetet skapade, så de följer en tydlig plan. Element från olika språk blandas in i processen. På så sätt skall konstruerade språk vara lätta att lära sig för så många människor som möjligt. Esperanto introducerades först i Warszawa 1887. Dess grundare var doktor Ludwik L. Zamenhof (pseudonym: Dr. Esperanto, den Hoppfulle) Han trodde att kommunikationsproblem var den största orsaken till olycka. Därför ville han skapa ett neutralt språk som sammanförde människor. Idag är esperanto det mest välkända konstruerade språket i världen. Det är också associerat med mål som tolerans och mänskliga rättigheter. Esperanto är till stor del indo-europeiskt orienterat. Till exempel är majoriteten av vokabulären rumänska. Människor i mer än 120 länder är kunniga i språket. De träffas regelbundet på klubbar och internationella konferenser. Lär dig esperanto och hitta nya vänner!