Ordlista

sv Sysselsättningar   »   be Род заняткаў

13 [tretton]

Sysselsättningar

Sysselsättningar

13 [трынаццаць]

13 [trynatstsats’]

Род заняткаў

[Rod zanyatkau]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska vitryska Spela Mer
Vad gör Martha? Ч-м -а---ецц----рта? Ч-- з-------- М----- Ч-м з-й-а-ц-а М-р-а- -------------------- Чым займаецца Марта? 0
C-ym za---etsts--M--ta? C--- z---------- M----- C-y- z-y-a-t-t-a M-r-a- ----------------------- Chym zaymaetstsa Marta?
Hon arbetar på kontor. Ян---р-ц-- ў -ф-се. Я-- п----- ў о----- Я-а п-а-у- ў о-і-е- ------------------- Яна працуе ў офісе. 0
Ya-a -rat-u--u ofіs-. Y--- p------ u o----- Y-n- p-a-s-e u o-і-e- --------------------- Yana pratsue u ofіse.
Hon arbetar vid datorn. Ян- п--цуе за к----ют----. Я-- п----- з- к----------- Я-а п-а-у- з- к-м-’-т-р-м- -------------------------- Яна працуе за камп’ютэрам. 0
Y-na-p--t--e ---kam-’--te-a-. Y--- p------ z- k------------ Y-n- p-a-s-e z- k-m-’-u-e-a-. ----------------------------- Yana pratsue za kamp’yuteram.
Var är Martha? Д-е-М-рт-? Д-- М----- Д-е М-р-а- ---------- Дзе Марта? 0
D-e-M-rt-? D-- M----- D-e M-r-a- ---------- Dze Marta?
På bio. У--ін-. У к---- У к-н-. ------- У кіно. 0
U-kі-o. U k---- U k-n-. ------- U kіno.
Hon tittar på en film. Я---г---з----ф----. Я-- г------- ф----- Я-а г-я-з-ц- ф-л-м- ------------------- Яна глядзіць фільм. 0
Y----glya--і-----іl’m. Y--- g--------- f----- Y-n- g-y-d-і-s- f-l-m- ---------------------- Yana glyadzіts’ fіl’m.
Vad gör Peter? Ч-м-з-й--е--а П---р? Ч-- з-------- П----- Ч-м з-й-а-ц-а П-т-р- -------------------- Чым займаецца Петэр? 0
C-y- za--a-t---- -ete-? C--- z---------- P----- C-y- z-y-a-t-t-a P-t-r- ----------------------- Chym zaymaetstsa Peter?
Han studerar på universitet. Ён-в-чы----в- уні---сі-эц-. Ё- в------ в- у------------ Ё- в-ч-ц-а в- у-і-е-с-т-ц-. --------------------------- Ён вучыцца ва універсітэце. 0
En vu--yts-s---a u--versі--t-e. E- v--------- v- u------------- E- v-c-y-s-s- v- u-і-e-s-t-t-e- ------------------------------- En vuchytstsa va unіversіtetse.
Han studerar språk. Ё----ву-----овы. Ё- в------ м---- Ё- в-в-ч-е м-в-. ---------------- Ён вывучае мовы. 0
En v-vuchae----y. E- v------- m---- E- v-v-c-a- m-v-. ----------------- En vyvuchae movy.
Var är Peter? Дз----т-р? Д-- П----- Д-е П-т-р- ---------- Дзе Петэр? 0
Dz- -e-e-? D-- P----- D-e P-t-r- ---------- Dze Peter?
På kaféet. У---вярні. У к------- У к-в-р-і- ---------- У кавярні. 0
U kav-a---. U k-------- U k-v-a-n-. ----------- U kavyarnі.
Han dricker kaffe. Ё---’е--а--. Ё- п-- к---- Ё- п-е к-в-. ------------ Ён п’е каву. 0
En p’- -a-u. E- p-- k---- E- p-e k-v-. ------------ En p’e kavu.
Vart tycker de om att gå? К-ды яны --б--ь-ха--і-ь? К--- я-- л----- х------- К-д- я-ы л-б-ц- х-д-і-ь- ------------------------ Куды яны любяць хадзіць? 0
Ku---y-------bya-----ha-z-ts’? K--- y--- l-------- k--------- K-d- y-n- l-u-y-t-’ k-a-z-t-’- ------------------------------ Kudy yany lyubyats’ khadzіts’?
På konsert. Н----нц---. Н- к------- Н- к-н-э-т- ----------- На канцэрт. 0
Na -a-tser-. N- k-------- N- k-n-s-r-. ------------ Na kantsert.
De tycker om att lyssna på musik. Яны лю--ц- -л-х-ць-му--к-. Я-- л----- с------ м------ Я-ы л-б-ц- с-у-а-ь м-з-к-. -------------------------- Яны любяць слухаць музыку. 0
Y--y ---b--ts’ ---k----’ -uzyku. Y--- l-------- s-------- m------ Y-n- l-u-y-t-’ s-u-h-t-’ m-z-k-. -------------------------------- Yany lyubyats’ slukhats’ muzyku.
Vart tycker de inte om att gå? К--- ----не лю--ц- -ад-і-ь? К--- я-- н- л----- х------- К-д- я-ы н- л-б-ц- х-д-і-ь- --------------------------- Куды яны не любяць хадзіць? 0
Kudy --n- n---yu-ya--’-k--dzі--’? K--- y--- n- l-------- k--------- K-d- y-n- n- l-u-y-t-’ k-a-z-t-’- --------------------------------- Kudy yany ne lyubyats’ khadzіts’?
På diskotek. Н- ------э--. Н- д--------- Н- д-с-а-э-у- ------------- На дыскатэку. 0
Na -ys-----u. N- d--------- N- d-s-a-e-u- ------------- Na dyskateku.
De tycker inte om att dansa. Ім н--п-да--е--а---нц-в--ь. І- н- п--------- т--------- І- н- п-д-б-е-ц- т-н-а-а-ь- --------------------------- Ім не падабаецца танцаваць. 0
І--ne---d--a--s-s- -a-t-avats’. І- n- p----------- t----------- І- n- p-d-b-e-s-s- t-n-s-v-t-’- ------------------------------- Іm ne padabaetstsa tantsavats’.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Kreolspråk

Visste du att tyska talas i södra Stilla havet. Det är verkligen sant! I delar av Papa Nya Guinea och Australien talas unserdeutsch. Det är ett kreolspråk. Kreolspråk uppstår i språkkontaktsituationer. Det vill säga när flera olika språk möter ett annat. Vid det här laget är många kreolspråk nästan utrotade. Men över hela världen talar fortfarande 15 miljoner människor ett kreolspråk. Kreolspråk är alltid modersmål. Det är annorlunda med pidginspråk. Pidginspråk är väldigt förenklade former av tal. De är bara bra för mycket grundläggande kommunikation. De flesta kreolspråk har sitt ursprung i den koloniala eran. Därför är kreolspråk ofta baserade på europeiska språk. Ett kännetecken för kreolspråk är en begränsad vokabulär. Kreolspråk har också sin egen fonologi. Grammatiken i kreolspråk är starkt förenklad. Komplicerade regler ignoreras helt enkelt av de som talar det. Varje kreolspråk är en viktig del av den nationella identiteten. Som resultat finns det en hel del litteratur skriven på kreolspråk. Kreolspråk är speciellt intressanta för lingvister. Detta beror på att de visar hur språk utvecklas och senare dör ut. Så utvecklingen av språk kan studeras i kreolspråk. De bevisar också att språk kan förändras och anpassa sig. Disciplinen som används för forskning i kreolspråk är kreolistik. En av de mest kända meningarna på kreolspråk kommer från Jamaica. Bob Marley gjorde den världsberömd - vet du det? Det är No woman, no cry! (= No, woman, don't cry!)
Visste du?
Finska är modersmål för ungefär 5 miljoner människor. Det räknas till de finsk-ugriska språken. Det är nära besläktat med estniska och på långt håll md ungerska. Som ett uraliskt språk, skiljer det sig starkt från de indo-germanska språken. Som ett exempel på detta är dess agglutinerande språkstruktur. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks genom tillagda stavelser. Det är så långa ord uppstår, som är så typiska för finska. Ett annat kännetecken för finska är dess många vokaler. Finsk grammatik särskiljer 15 olika kasus. Det är viktigt att tydligt separera långa och korta ljud i intonationen. Skriven och talad finska är märkbart olika varandra. Detta fenomen är mindre uttalat i andra europeiska språk. Allt detta gör inte finskan speciellt lätt. Men alla regler upprätthålls konsekvent. Och det trevliga med finska är att det är helt logiskt!