Ordlista

sv Frukter och livsmedel   »   af Vrugte en kos / voedsel

15 [femton]

Frukter och livsmedel

Frukter och livsmedel

15 [vyftien]

Vrugte en kos / voedsel

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska afrikaans Spela Mer
Jag har en jordgubbe. Ek-he- -n a-r---. E- h-- ’- a------ E- h-t ’- a-r-e-. ----------------- Ek het ’n aarbei. 0
Jag har en kiwi och en melon. E--h-- ---ki--vr-g-en-’n-----s--k. E- h-- ’- k------- e- ’- s-------- E- h-t ’- k-w-v-u- e- ’- s-a-s-e-. ---------------------------------- Ek het ’n kiwivrug en ’n spanspek. 0
Jag har en apelsin och en grapefrukt. E--het -n---moen-en --------o. E- h-- ’- l----- e- ’- p------ E- h-t ’- l-m-e- e- ’- p-m-l-. ------------------------------ Ek het ’n lemoen en ’n pomelo. 0
Jag har ett äpple och en mango. E- -e---n --p----n ’- -e-el---s-- / -a-g-. E- h-- ’- a---- e- ’- v---------- / m----- E- h-t ’- a-p-l e- ’- v-s-l-e-s-e / m-n-o- ------------------------------------------ Ek het ’n appel en ’n veselperske / mango. 0
Jag har en banan och en ananas. E- --t-’n piesan- -n ’--pyn-p-e-. E- h-- ’- p------ e- ’- p-------- E- h-t ’- p-e-a-g e- ’- p-n-p-e-. --------------------------------- Ek het ’n piesang en ’n pynappel. 0
Jag gör en fruktsallad. Ek-m--k ’n -rugt-----i. E- m--- ’- v----------- E- m-a- ’- v-u-t-s-a-i- ----------------------- Ek maak ’n vrugteslaai. 0
Jag äter ett rostat bröd. Ek ------os--------. E- e-- r------------ E- e-t r-o-t-r-r-o-. -------------------- Ek eet roosterbrood. 0
Jag äter ett rostat bröd med smör. E--------o-------o--me- --t-e-. E- e-- r----------- m-- b------ E- e-t r-o-t-r-r-o- m-t b-t-e-. ------------------------------- Ek eet roosterbrood met botter. 0
Jag äter ett rostat bröd med smör och marmelad. Ek eet -o---e----od-----b-t--- -n-konfyt. E- e-- r----------- m-- b----- e- k------ E- e-t r-o-t-r-r-o- m-t b-t-e- e- k-n-y-. ----------------------------------------- Ek eet roosterbrood met botter en konfyt. 0
Jag äter en smörgås. Ek---t -n---e-----ji-. E- e-- ’- t----------- E- e-t ’- t-e-r-o-j-e- ---------------------- Ek eet ’n toebroodjie. 0
Jag äter en smörgås med margarin. Ek e---’--t-e-r------ met---rgar---. E- e-- ’- t---------- m-- m--------- E- e-t ’- t-e-r-o-j-e m-t m-r-a-i-n- ------------------------------------ Ek eet ’n toebroodjie met margarien. 0
Jag äter en smörgås med margarin och tomat. Ek -e- ’n toebr-o--ie--et--a------- en-tam---e. E- e-- ’- t---------- m-- m-------- e- t------- E- e-t ’- t-e-r-o-j-e m-t m-r-a-i-n e- t-m-t-e- ----------------------------------------------- Ek eet ’n toebroodjie met margarien en tamatie. 0
Vi behöver bröd och ris. On- h-t---oo---n --s---d--. O-- h-- b---- e- r-- n----- O-s h-t b-o-d e- r-s n-d-g- --------------------------- Ons het brood en rys nodig. 0
Vi behöver fisk och biffar. On--h-t-v-s -n b-e--t---- ---ak-nodig. O-- h-- v-- e- b------- / s---- n----- O-s h-t v-s e- b-e-s-u- / s-e-k n-d-g- -------------------------------------- Ons het vis en biefstuk / steak nodig. 0
Vi behöver pizza och spaghetti. O-- he---i-----n--pa-h--ti no---. O-- h-- p---- e- s-------- n----- O-s h-t p-z-a e- s-a-h-t-i n-d-g- --------------------------------- Ons het pizza en spaghetti nodig. 0
Vad behöver vi mer? Wat--e- o-s nodig? W-- h-- o-- n----- W-t h-t o-s n-d-g- ------------------ Wat het ons nodig? 0
Vi behöver morötter och tomater för soppan. Ons -----o----- ---tamat----vi---ie-sop n-d--. O-- h-- w------ e- t------- v-- d-- s-- n----- O-s h-t w-r-e-s e- t-m-t-e- v-r d-e s-p n-d-g- ---------------------------------------------- Ons het wortels en tamaties vir die sop nodig. 0
Var finns en stormarknad? W-ar-i- ’---u--r-a--? W--- i- ’- s--------- W-a- i- ’- s-p-r-a-k- --------------------- Waar is ’n supermark? 0

Media och språk

Vårt språk påverkas också av media. Nya medier spelar en särskilt stor roll. Ett helt språk har vuxit fram från SMS, e-post och chattar. Detta mediespråk är naturligtvis olika i varje land. Men vissa särdrag finns i alla mediespråk. Framför allt är hastigheten viktig för oss som använder det. Även om vi skriver, vill vi generera en levande kommunikation. Vilket betyder att vi vill utbyta information så snabbt som möjligt. Så vi simulerar en riktig konversation. På så sätt har vårt språk utvecklat en verbal karaktär. Ord eller meningar är ofta förkortade. Regler för grammatik och interpunktion ignoreras i allmänhet. Vår stavning är lösare och prepositioner saknas ofta helt. Känslor uttrycks sällan i mediespråk. Här föredrar vi så kallade känsloikoner. Detta är symboler som är avsedda att visa hur vi känner just nu. Det finns också tydliga koder för SMS och slang för chatt-kommunikation. Mediespråket är därför ett mycket reducerat språk. Men det används av alla (användare) på ett liknande sätt. Studier visar att utbildning eller intellekt inte gör någon skillnad. Särskilt unga människor tycker om att använda mediespråk. Därför tror kritiker att vårt språk är i fara. Vetenskapen ser fenomenet mindre pessimistiskt. Därför att barn kan skilja på när och hur de ska skriva. Experter tror att det nya mediespråket till och med har fördelar. Därför att det kan främja barns språkkunskaper och kreativitet. Och: Det skrivs mer idag - inte brev, men e-post! Vi är glada för detta!
Visste du?
Georgiska talas av ungefär 4 miljoner människor. Georgiska räknas till de sydkaukasiska språken. Det skrivs med sitt eget semiotiska system, det georgiska alfabetet. Detta skrivsystem har 33 bokstäver. De har samma ordningsföljd som det grekiska alfabetet. Men det georgiska skrivsystemet kan troligen härledas från det arameiska språket. På georgiska är det typiskt att ha många konsonanter i följd. Många georgiska ord är därför svåra för utlänningar att uttala. Grammatiken är inte heller särskilt lätt. Den innehåller många element som inte existerar i något annat språk. Den georgiska vokabulären avslöjar en del om Kaukasus historia. Den innehåller många ord som adopterats från andra språk. Bland dem finns grekiska, persiska, arabiska, ryska och turkiska. Men det speciella med georgiska är dess långa tradition. Georgiska hör till de äldsta levande språken i den civiliserade världen!