Ordlista

sv Årstider och väder   »   bn ঋতু এবং আবহাওয়া

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

১৬ [ষোল]

16 [Ṣōla]

ঋতু এবং আবহাওয়া

[r̥tu ēbaṁ ābahā'ōẏā]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bengali Spela Mer
Det här är årstiderna: এইগুল---ল -ি--ন্- --ু এ----- হ- ব------ ঋ-- এ-গ-ল- হ- ব-ভ-ন-ন ঋ-ু --------------------- এইগুলো হল বিভিন্ন ঋতু 0
ē---ulō--a-a--i-h--na -̥-u ē------ h--- b------- r--- ē-i-u-ō h-l- b-b-i-n- r-t- -------------------------- ē'igulō hala bibhinna r̥tu
Våren, sommaren, বস-্---গ্-ীষ্ম ব----- গ------ ব-ন-ত- গ-র-ষ-ম -------------- বসন্ত, গ্রীষ্ম 0
b-san--- g-īṣma b------- g----- b-s-n-a- g-ī-m- --------------- basanta, grīṣma
hösten och vintern. শ------ শ-ত শ-- এ-- শ-- শ-ৎ এ-ং শ-ত ----------- শরৎ এবং শীত 0
ś---ṯ---aṁ śīta ś---- ē--- ś--- ś-r-ṯ ē-a- ś-t- --------------- śaraṯ ēbaṁ śīta
Sommaren är hett. গ--ী--ম--ল উ----৷ গ--------- উ--- ৷ গ-র-ষ-ম-া- উ-্- ৷ ----------------- গ্রীষ্মকাল উষ্ণ ৷ 0
gr-ṣm-k--a-uṣ-a g--------- u--- g-ī-m-k-l- u-ṇ- --------------- grīṣmakāla uṣṇa
På sommaren skiner solen. গ্রী-্ম-াল--সূ-্য-----ো উ---- হয়-৷ গ---------- স------ আ-- উ---- হ- ৷ গ-র-ষ-ম-া-ে স-র-য-র আ-ো উ-্-ল হ- ৷ ---------------------------------- গ্রীষ্মকালে সূর্যের আলো উজ্বল হয় ৷ 0
gr-ṣ--k-l- -ūr---- --ō---b--a-h--a g--------- s------ ā-- u----- h--- g-ī-m-k-l- s-r-ē-a ā-ō u-b-l- h-ẏ- ---------------------------------- grīṣmakālē sūryēra ālō ujbala haẏa
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. আ--- --রীষ্--াল- -াঁ----ভা---সি-৷ আ--- গ---------- হ----- ভ------ ৷ আ-র- গ-র-ষ-ম-া-ে হ-ঁ-ত- ভ-ল-া-ি ৷ --------------------------------- আমরা গ্রীষ্মকালে হাঁটতে ভালবাসি ৷ 0
āma-ā-g-ī--a--l---ām---t--b-ā--bā-i ā---- g--------- h------- b-------- ā-a-ā g-ī-m-k-l- h-m-ṭ-t- b-ā-a-ā-i ----------------------------------- āmarā grīṣmakālē hām̐ṭatē bhālabāsi
Vintern är kall. শী-ক-ল ঠ-ণ----৷ শ----- ঠ----- ৷ শ-ত-া- ঠ-ণ-ড- ৷ --------------- শীতকাল ঠাণ্ডা ৷ 0
śīta---a-ṭ---ḍā ś------- ṭ----- ś-t-k-l- ṭ-ā-ḍ- --------------- śītakāla ṭhāṇḍā
På vintern snöar eller regnar det. শী----- ব------ে ---ব-ষ্টি--- ৷ শ------ ব-- প--- ব- ব----- হ- ৷ শ-ত-া-ে ব-ফ প-়- ব- ব-ষ-ট- হ- ৷ ------------------------------- শীতকালে বরফ পড়ে বা বৃষ্টি হয় ৷ 0
ś-ta---ē----ap-- p-ṛ--bā -r-ṣṭ- -a-a ś------- b------ p--- b- b----- h--- ś-t-k-l- b-r-p-a p-ṛ- b- b-̥-ṭ- h-ẏ- ------------------------------------ śītakālē barapha paṛē bā br̥ṣṭi haẏa
På vintern stannar vi gärna hemma. শীতকা-----রা -রে --ক-ে--ালব-সি ৷ শ------ আ--- ঘ-- থ---- ভ------ ৷ শ-ত-া-ে আ-র- ঘ-ে থ-ক-ে ভ-ল-া-ি ৷ -------------------------------- শীতকালে আমরা ঘরে থাকতে ভালবাসি ৷ 0
śīt-kā-ē --arā ghar---hāk-t- bhā--b--i ś------- ā---- g---- t------ b-------- ś-t-k-l- ā-a-ā g-a-ē t-ā-a-ē b-ā-a-ā-i -------------------------------------- śītakālē āmarā gharē thākatē bhālabāsi
Det är kallt. এ---ঠ-ণ--- ৷ এ-- ঠ----- ৷ এ-ন ঠ-ণ-ড- ৷ ------------ এখন ঠাণ্ডা ৷ 0
ēkh--- -h-ṇ-ā ē----- ṭ----- ē-h-n- ṭ-ā-ḍ- ------------- ēkhana ṭhāṇḍā
Det regnar. এ----ৃ--------ছে-৷ এ-- ব----- হ---- ৷ এ-ন ব-ষ-ট- হ-্-ে ৷ ------------------ এখন বৃষ্টি হচ্ছে ৷ 0
ē--a-a--r̥------c-hē ē----- b----- h----- ē-h-n- b-̥-ṭ- h-c-h- -------------------- ēkhana br̥ṣṭi hacchē
Det är blåsigt. এ-----ো --ওয়--বই-- ৷ এ-- ঝ-- হ---- ব--- ৷ এ-ন ঝ-ো হ-ও-া ব-ছ- ৷ -------------------- এখন ঝড়ো হাওয়া বইছে ৷ 0
ēk---- j-a----ā'ō-ā-b-----ē ē----- j---- h----- b------ ē-h-n- j-a-ō h-'-ẏ- b-'-c-ē --------------------------- ēkhana jhaṛō hā'ōẏā ba'ichē
Det är varmt. এ-- গ-ম-৷ এ-- গ-- ৷ এ-ন গ-ম ৷ --------- এখন গরম ৷ 0
ē--ana ga-a-a ē----- g----- ē-h-n- g-r-m- ------------- ēkhana garama
Det är soligt. এখ----দ-আছ--৷ এ-- র-- আ-- ৷ এ-ন র-দ আ-ে ৷ ------------- এখন রোদ আছে ৷ 0
ēkha-a-rō-- -c-ē ē----- r--- ā--- ē-h-n- r-d- ā-h- ---------------- ēkhana rōda āchē
Det är klart väder. এট--ম-ো-- -র-দ--ুব ক---- ৷ এ-- ম---- (--- খ-- ক---- ৷ এ-ি ম-ো-ম (-ো- খ-ব ক-়-) ৷ -------------------------- এটি মনোরম (রোদ খুব কড়া) ৷ 0
ēṭi-m--ōrama --ōda-khu-a-k---) ē-- m------- (---- k---- k---- ē-i m-n-r-m- (-ō-a k-u-a k-ṛ-) ------------------------------ ēṭi manōrama (rōda khuba kaṛā)
Vad är det för väder idag? আ- --হাও-া-কেমন? আ- আ------ ক---- আ- আ-হ-ও-া ক-ম-? ---------------- আজ আবহাওয়া কেমন? 0
āj- -b----ōẏā-k-m-n-? ā-- ā-------- k------ ā-a ā-a-ā-ō-ā k-m-n-? --------------------- āja ābahā'ōẏā kēmana?
Det är kallt idag. আ--ঠা---- প--ে ৷ আ- ঠ----- প--- ৷ আ- ঠ-ণ-ড- প-ছ- ৷ ---------------- আজ ঠাণ্ডা পড়ছে ৷ 0
Āja -hāṇ-- --ṛ--hē Ā-- ṭ----- p------ Ā-a ṭ-ā-ḍ- p-ṛ-c-ē ------------------ Āja ṭhāṇḍā paṛachē
Det är varmt idag. আজ---গর- -ড়-ে-৷ আ--- গ-- প--- ৷ আ-ক- গ-ম প-ছ- ৷ --------------- আজকে গরম পড়ছে ৷ 0
ā--kē g-ram- pa----ē ā---- g----- p------ ā-a-ē g-r-m- p-ṛ-c-ē -------------------- ājakē garama paṛachē

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.