Ordlista

sv Årstider och väder   »   te ఋతువులు మరియు వాతావరణం

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16 [పదహారు]

16 [Padahāru]

ఋతువులు మరియు వాతావరణం

[R̥tuvulu mariyu vātāvaraṇaṁ]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska telugu Spela Mer
Det här är årstiderna: ఇ-ి ఋతు--ల-: ఇ-- ఋ------- ఇ-ి ఋ-ు-ు-ు- ------------ ఇవి ఋతువులు: 0
I-i r-t-v--u: I-- r-------- I-i r-t-v-l-: ------------- Ivi r̥tuvulu:
Våren, sommaren, వ----ఋ----,--్ర--్--ఋతువ-, వ--- ఋ----- గ------ ఋ----- వ-ం- ఋ-ు-ు- గ-ర-ష-మ ఋ-ు-ు- -------------------------- వసంత ఋతువు, గ్రీష్మ ఋతువు, 0
V-s-n---r-tu-u, -r--ma r-t--u, V------ r------ g----- r------ V-s-n-a r-t-v-, g-ī-m- r-t-v-, ------------------------------ Vasanta r̥tuvu, grīṣma r̥tuvu,
hösten och vintern. శి--ర -త-వ- మ---ు-హ--ంత --ువు శ---- ఋ---- మ---- హ---- ఋ---- శ-శ-ర ఋ-ు-ు మ-ి-ు హ-మ-త ఋ-ు-ు ----------------------------- శిశిర ఋతువు మరియు హేమంత ఋతువు 0
Śi--ra --t-v-----iy---ēma-ta -̥tu-u Ś----- r----- m----- h------ r----- Ś-ś-r- r-t-v- m-r-y- h-m-n-a r-t-v- ----------------------------------- Śiśira r̥tuvu mariyu hēmanta r̥tuvu
Sommaren är hett. గ-ర------వ-చ-చగా ---ి. గ------- వ------ ఉ---- గ-ర-ష-మ- వ-చ-చ-ా ఉ-ద-. ---------------------- గ్రీష్మం వెచ్చగా ఉంది. 0
Gr-ṣ--- -ecca-- un-i. G------ v------ u---- G-ī-m-ṁ v-c-a-ā u-d-. --------------------- Grīṣmaṁ veccagā undi.
På sommaren skiner solen. గ్రీ-----ో--ూర్య-డ--క--త--- వ-ద-ి---ుతాడు గ--------- స------- క------ వ------------ గ-ర-ష-మ-ల- స-ర-య-డ- క-ం-ు-ు వ-ద-ి-్-ు-ా-ు ----------------------------------------- గ్రీష్మంలో సూర్యుడు కాంతులు వెదజిమ్ముతాడు 0
G-īṣ------sūry-ḍ- kā---lu -ed-j-m-mu--ḍu G-------- s------ k------ v------------- G-ī-m-n-ō s-r-u-u k-n-u-u v-d-j-m-m-t-ḍ- ---------------------------------------- Grīṣmanlō sūryuḍu kāntulu vedajim'mutāḍu
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. మే-ు-గ్ర-ష-మ-ల- ----ాన-కి ఇ-్-ప-త-ము. మ--- గ--------- న-------- ఇ---------- మ-మ- గ-ర-ష-మ-ల- న-వ-ా-ి-ి ఇ-్-ప-త-మ-. ------------------------------------- మేము గ్రీష్మంలో నడవడానికి ఇష్టపడతాము. 0
M-mu--r---an----a-av---n-ki-iṣ-----at---. M--- g-------- n----------- i------------ M-m- g-ī-m-n-ō n-ḍ-v-ḍ-n-k- i-ṭ-p-ḍ-t-m-. ----------------------------------------- Mēmu grīṣmanlō naḍavaḍāniki iṣṭapaḍatāmu.
Vintern är kall. హ--ం-- ---ల-- --ది. హ----- చ----- ఉ---- హ-మ-త- చ-్-గ- ఉ-ద-. ------------------- హేమంతం చల్లగా ఉంది. 0
Hē--n-a- c--lagā-und-. H------- c------ u---- H-m-n-a- c-l-a-ā u-d-. ---------------------- Hēmantaṁ callagā undi.
På vintern snöar eller regnar det. హే-ంతం------చ- లేద- వ-్-ం-ప-ుత---ి హ----- ల- మ--- ల--- వ---- ప------- హ-మ-త- ల- మ-చ- ల-ద- వ-్-ం ప-ు-ు-ద- ---------------------------------- హేమంతం లో మంచు లేదా వర్షం పడుతుంది 0
H----t-- -ō-ma--cu---d--v-r-aṁ-pa--t--di H------- l- m----- l--- v----- p-------- H-m-n-a- l- m-n-c- l-d- v-r-a- p-ḍ-t-n-i ---------------------------------------- Hēmantaṁ lō man̄cu lēdā varṣaṁ paḍutundi
På vintern stannar vi gärna hemma. హ-మం-ం--ో --ము-ఇం-్---ే--ం---ని-ి--ష్ట-డతాము హ----- ల- మ--- ఇ------- ఉ-------- ఇ--------- హ-మ-త- ల- మ-మ- ఇ-ట-ల-న- ఉ-డ-ా-ి-ి ఇ-్-ప-త-మ- -------------------------------------------- హేమంతం లో మేము ఇంట్లోనే ఉండటానికి ఇష్టపడతాము 0
H-mant-- l- ---u i-ṭl--- uṇ-a--n--- iṣ-apaḍ--āmu H------- l- m--- i------ u--------- i----------- H-m-n-a- l- m-m- i-ṭ-ō-ē u-ḍ-ṭ-n-k- i-ṭ-p-ḍ-t-m- ------------------------------------------------ Hēmantaṁ lō mēmu iṇṭlōnē uṇḍaṭāniki iṣṭapaḍatāmu
Det är kallt. చ-ి----ం-ి చ---- ఉ--- చ-ి-ా ఉ-ద- ---------- చలిగా ఉంది 0
C-l-g- un-i C----- u--- C-l-g- u-d- ----------- Caligā undi
Det regnar. వ-్-ం-పడ--ున్న-ి. వ---- ప---------- వ-్-ం ప-ు-ు-్-ద-. ----------------- వర్షం పడుతున్నది. 0
V----ṁ--aḍ-tunna--. V----- p----------- V-r-a- p-ḍ-t-n-a-i- ------------------- Varṣaṁ paḍutunnadi.
Det är blåsigt. పి-్చి--ాలిగా ---ి ప----- గ----- ఉ--- ప-చ-చ- గ-ల-గ- ఉ-ద- ------------------ పిచ్చి గాలిగా ఉంది 0
P---- ----g---ndi P---- g----- u--- P-c-i g-l-g- u-d- ----------------- Picci gāligā undi
Det är varmt. వ-చ-చగ- -ం-ి వ------ ఉ--- వ-చ-చ-ా ఉ-ద- ------------ వెచ్చగా ఉంది 0
Vec---ā-un-i V------ u--- V-c-a-ā u-d- ------------ Veccagā undi
Det är soligt. ఎం-గ---ం-ి ఎ---- ఉ--- ఎ-డ-ా ఉ-ద- ---------- ఎండగా ఉంది 0
Eṇḍ-g----di E----- u--- E-ḍ-g- u-d- ----------- Eṇḍagā undi
Det är klart väder. మ-ోహ-ం-ా ఉ-ది మ------- ఉ--- మ-ో-ర-గ- ఉ-ద- ------------- మనోహరంగా ఉంది 0
M-----raṅ----n-i M---------- u--- M-n-h-r-ṅ-ā u-d- ---------------- Manōharaṅgā undi
Vad är det för väder idag? ఈరోజు-వా-ావరణ- --ా -ం-ి? ఈ---- వ------- ఎ-- ఉ---- ఈ-ో-ు వ-త-వ-ణ- ఎ-ా ఉ-ద-? ------------------------ ఈరోజు వాతావరణం ఎలా ఉంది? 0
Īr-j---āt-var--aṁ-el----d-? Ī---- v---------- e-- u---- Ī-ō-u v-t-v-r-ṇ-ṁ e-ā u-d-? --------------------------- Īrōju vātāvaraṇaṁ elā undi?
Det är kallt idag. ఈరోజ- -ల--ా-ఉ-ది ఈ---- చ---- ఉ--- ఈ-ో-ు చ-ి-ా ఉ-ద- ---------------- ఈరోజు చలిగా ఉంది 0
Ī---- caligā--ndi Ī---- c----- u--- Ī-ō-u c-l-g- u-d- ----------------- Īrōju caligā undi
Det är varmt idag. ఈర-జు వెచ-చగా-ఉ-ది ఈ---- వ------ ఉ--- ఈ-ో-ు వ-చ-చ-ా ఉ-ద- ------------------ ఈరోజు వెచ్చగా ఉంది 0
Īrō-u-vec--gā-u--i Ī---- v------ u--- Ī-ō-u v-c-a-ā u-d- ------------------ Īrōju veccagā undi

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.