Ordlista

sv Städning   »   ar ‫تنظيف المنزل‬

18 [arton]

Städning

Städning

‫18 [ثمانية عشر]‬

18 [thmanyat eashr]

‫تنظيف المنزل‬

[tnazif almanzal]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska arabiska Spela Mer
Idag är det lördag. ‫-ل-وم -- -ل----‬ ‫----- ه- ا------ ‫-ل-و- ه- ا-س-ت-‬ ----------------- ‫اليوم هو السبت.‬ 0
al----m h---ls--t-. a------ h- a------- a-i-a-m h- a-s-b-a- ------------------- aliyawm hu alsubta.
Idag har vi tid. ‫ا------دي-ا-و-- ك--ٍ.‬ ‫----- ل---- و-- ك----- ‫-ل-و- ل-ي-ا و-ت ك-ف-.- ----------------------- ‫اليوم لدينا وقت كافٍ.‬ 0
al-a-m lad-y-----q- ka---. a----- l------ w--- k----- a-y-w- l-d-y-a w-q- k-f-n- -------------------------- alyawm ladayna waqt kafin.
Idag städar vi lägenheten. ‫-ليو- ننظ---ل-نزل.‬ ‫----- ن--- ا------- ‫-ل-و- ن-ظ- ا-م-ز-.- -------------------- ‫اليوم ننظف المنزل.‬ 0
a-i--w- -un--i- --manz-l-. a------ n------ a--------- a-i-a-m n-n-z-f a-m-n-a-a- -------------------------- aliyawm nunazif almanzala.
Jag städar badrummet. ‫--ا أنظف---ح-ا-.‬ ‫--- أ--- ا------- ‫-ن- أ-ظ- ا-ح-ا-.- ------------------ ‫أنا أنظف الحمام.‬ 0
anaa -u----f al--ma--a. a--- '------ a--------- a-a- '-n-z-f a-h-m-a-a- ----------------------- anaa 'unizif alhamaama.
Min man tvättar bilen. ‫-وجي-يغسل---س-ا-ة-‬ ‫---- ي--- ا-------- ‫-و-ي ي-س- ا-س-ا-ة-‬ -------------------- ‫زوجي يغسل السيارة.‬ 0
zw-j---aghsi- -l--y-r-ta. z---- y------ a---------- z-a-i y-g-s-l a-s-y-r-t-. ------------------------- zwaji yaghsil alsiyarata.
Barnen tvättar cyklarna. ‫ا-أ-ف---ي--فون-ا--ر--ا--‬ ‫------- ي----- ا--------- ‫-ل-ط-ا- ي-ظ-و- ا-د-ا-ا-.- -------------------------- ‫الأطفال ينظفون الدراجات.‬ 0
al-at-----un-zifu- aldi-ajat-. a------- y-------- a---------- a-'-t-a- y-n-z-f-n a-d-r-j-t-. ------------------------------ al'atfal yunazifun aldirajata.
Farmor / mormor vattnar blommorna. ‫ا---- ت-قي ا----ر-‬ ‫----- ت--- ا------- ‫-ل-د- ت-ق- ا-ز-و-.- -------------------- ‫الجدة تسقي الزهور.‬ 0
al---t t--q--alz-h--. a----- t---- a------- a-j-a- t-s-i a-z-h-r- --------------------- aljdat tasqi alzuhur.
Barnen städar barnkammaren. ‫ال---ال--رت-ون ----تهم.‬ ‫------- ي----- غ-------- ‫-ل-ط-ا- ي-ت-و- غ-ف-ت-م-‬ ------------------------- ‫الأطفال يرتبون غرفتتهم.‬ 0
al-a-f-- yartab---gha----at--u-. a------- y------- g------------- a-'-t-a- y-r-a-u- g-a-f-t-t-h-m- -------------------------------- al'atfal yartabun gharfatatahum.
Min man städar sitt skrivbord. ‫-وج- -رتب ----ه-‬ ‫---- ي--- م------ ‫-و-ي ي-ت- م-ت-ه-‬ ------------------ ‫زوجي يرتب مكتبه.‬ 0
zwa-i--arta--mukt-b--a. z---- y----- m--------- z-a-i y-r-a- m-k-a-a-a- ----------------------- zwaji yartab muktabaha.
Jag lägger tvätten i tvättmaskinen. ‫--ا------لغ--- -ي--لغ-ا-ة-‬ ‫--- أ-- ا----- ف- ا-------- ‫-ن- أ-ع ا-غ-ي- ف- ا-غ-ا-ة-‬ ---------------------------- ‫أنا أضع الغسيل في الغسالة.‬ 0
a-----a-a-a -l-hasil fi-----as--a-a. a--- '----- a------- f- a----------- a-a- '-d-e- a-g-a-i- f- a-g-a-a-a-a- ------------------------------------ anaa 'adaea alghasil fi alghasalata.
Jag hänger upp tvätten. ‫أنش- الغ-يل-‬ ‫---- ا------- ‫-ن-ر ا-غ-ي-.- -------------- ‫أنشر الغسيل.‬ 0
ans-ur-a---asi-a. a----- a--------- a-s-u- a-g-a-i-a- ----------------- anshur alghasila.
Jag stryker tvätten. ‫ أكوي ا-م-ا---‬ ‫ أ--- ا-------- ‫ أ-و- ا-م-ا-س-‬ ---------------- ‫ أكوي الملابس.‬ 0
'u-wi a-m-lab-. '---- a-------- '-k-i a-m-l-b-. --------------- 'ukwi almulabs.
Fönstren är smutsiga. ‫ا-ن-ا-ذ م-س-ة.‬ ‫------- م------ ‫-ل-و-ف- م-س-ة-‬ ---------------- ‫النوافذ متسخة.‬ 0
a---a-dh m---s-kh-ta-. a------- m------------ a-n-a-d- m-t-s-k-a-a-. ---------------------- alnuafdh mutasakhatan.
Golvet är smutsigt. ‫-لأ---- -تسخة-‬ ‫------- م------ ‫-ل-ر-ي- م-س-ة-‬ ---------------- ‫الأرضية متسخة.‬ 0
al-a--iat --t-s-kh--a. a-------- m----------- a-'-r-i-t m-t-s-k-a-a- ---------------------- al'ardiat mutasakhata.
Porslinet är smutsigt. ‫--ل-ط-ا- -تس---‬ ‫ ا------ م------ ‫ ا-أ-ب-ق م-س-ة-‬ ----------------- ‫ الأطباق متسخة.‬ 0
a--atba---uta--kh--an. a------- m------------ a-'-t-a- m-t-s-k-a-a-. ---------------------- al'atbaq mutasakhatan.
Vem putsar fönstren? ‫م--ين-- --ن-----‬ ‫-- ي--- ا-------- ‫-ن ي-ظ- ا-ن-ا-ذ-‬ ------------------ ‫من ينظف النوافذ؟‬ 0
mn --n--- -ln--afd-? m- y----- a--------- m- y-n-i- a-n-w-f-h- -------------------- mn yunzif alnawafdh?
Vem dammsuger? ‫-ن ي-ظ- بالمكنسة----هر-ائي--‬ ‫-- ي--- ب------- ا----------- ‫-ن ي-ظ- ب-ل-ك-س- ا-ك-ر-ا-ي-؟- ------------------------------ ‫من ينظف بالمكنسة الكهربائية؟‬ 0
mn ---z-f-b-----k----t-alk----b-y-y--? m- y----- b----------- a-------------- m- y-n-i- b-a-m-k-a-a- a-k-h-a-a-i-t-? -------------------------------------- mn yanzif bialmuknasat alkahrabayiyta?
Vem diskar? ‫م- -غسل ال--با--‬ ‫-- ي--- ا-------- ‫-ن ي-س- ا-ا-ب-ق-‬ ------------------ ‫من يغسل الاطباق؟‬ 0
mn yu--asil -lat---? m- y------- a------- m- y-g-a-i- a-a-b-q- -------------------- mn yughasil alatbaq?

Tidig inlärning

Idag blir främmande språk allt viktigare. Detta gäller också för yrkeslivet. Som ett resultat av detta har antalet människor som lär sig främmande språk ökat. Många föräldrar vill också att deras barn ska lära sig främmande språk. Det är bäst att göra i unga år. Det finns redan många internationella skolor världen över. Förskolor med flerspråkig undervisning blir mer och mer populärt. Att börja lära sig så tidigt har många fördelar. Detta beror på hjärnans utveckling. Vår hjärna bygger strukturer för språk upp till 4 års ålder. Dessa neuronala nätverk hjälper oss att lära. Senare i livet bildas nya strukturer inte lika bra. Äldre barn och vuxna har svårare att lära sig språk. Därför bör vi främja den tidiga utvecklingen av hjärnan. I korthet: ju yngre, desto bättre. Men det finns människor som kritiserar tidig inlärning. De fruktar att flerspråkighet överväldigar små barn. Förutom detta finns det en fruktan att de inte kommer att lära sig något språk ordentligt. Men dessa tvivel är ogrundade ur vetenskaplig synpunkt. De flesta lingvister och neuropsykologer är optimistiska. Deras studier i ämnet visar positiva resultat. Barn har vanligtvis roligt i språkkurser. Och: Om barn lär sig språk, tänker de också på språk. Genom att lära sig främmande språk, lär de känna sitt modersmål. De har nytta av denna språkkunskap hela sitt liv. Kanske det faktiskt är bättre att börja med svårare språk. Därför att ett barns hjärna lär sig snabbt och intuitivt. Den struntar i om den lagrar hello, ciao eller néih hóu!
Visste du?
Hindi räknas till de indo-ariska språken. Det talas i de flesta staterna i norra och centrala Indien. Hindi är nära besläktat med urduspråket, som först och främst talas i Pakistan. I allt väsentligt är de två språken nästan identiska. Den största skillnaden finns i skrivsystemet. Hindi skrivs på devanagari. Å andra sidan använder urdu det arabiska semiotiska systemet. Typiskt för hindi är de många dialekterna. Dessa skiljer sig, ibland starkt, från varandra på grund av landets storlek. Hindi är modersmål för 370 miljoner människor. Ytterliga 150 miljoner människor är kunniga i hindi som andraspråk. Därmed hör hindi till de mest talade språken i världen. Det kommer på andra plats efter kinesiska. Så det kommer före spanska och engelska! Och Indiens inflytande i världen växer snabbt!