Ordlista

sv Städning   »   bg Почистване на къщата

18 [arton]

Städning

Städning

18 [осемнайсет]

18 [osemnayset]

Почистване на къщата

[Pochistvane na kyshchata]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bulgariska Spela Mer
Idag är det lördag. Дн-с-е съб-та Д--- е с----- Д-е- е с-б-т- ------------- Днес е събота 0
D-e---e sy--ta D--- y- s----- D-e- y- s-b-t- -------------- Dnes ye sybota
Idag har vi tid. Дн---н-- ----- -ре--. Д--- н-- и---- в----- Д-е- н-е и-а-е в-е-е- --------------------- Днес ние имаме време. 0
Dn-s --e--m--- -r---. D--- n-- i---- v----- D-e- n-e i-a-e v-e-e- --------------------- Dnes nie imame vreme.
Idag städar vi lägenheten. Дн----ие чистим жилищ-т-. Д--- н-- ч----- ж-------- Д-е- н-е ч-с-и- ж-л-щ-т-. ------------------------- Днес ние чистим жилището. 0
D--s ni- c----im z-ilishc-e--. D--- n-- c------ z------------ D-e- n-e c-i-t-m z-i-i-h-h-t-. ------------------------------ Dnes nie chistim zhilishcheto.
Jag städar badrummet. Аз ------ба--та. А- ч---- б------ А- ч-с-я б-н-т-. ---------------- Аз чистя банята. 0
Az-ch----- b--yata. A- c------ b------- A- c-i-t-a b-n-a-a- ------------------- Az chistya banyata.
Min man tvättar bilen. М-----ъ----е-к-л-т-. М--- м-- м-- к------ М-я- м-ж м-е к-л-т-. -------------------- Моят мъж мие колата. 0
M---- -yz------k-la-a. M---- m--- m-- k------ M-y-t m-z- m-e k-l-t-. ---------------------- Moyat myzh mie kolata.
Barnen tvättar cyklarna. Д----а-ч----т---лосипед--- /-кол--ат-. Д----- ч----- в----------- / к-------- Д-ц-т- ч-с-я- в-л-с-п-д-т- / к-л-л-т-. -------------------------------------- Децата чистят велосипедите / колелата. 0
D----t-----s--a--vel-siped-te ---o----ta. D------ c------- v----------- / k-------- D-t-a-a c-i-t-a- v-l-s-p-d-t- / k-l-l-t-. ----------------------------------------- Detsata chistyat velosipedite / kolelata.
Farmor / mormor vattnar blommorna. Б-ба п-лив- ---тя--. Б--- п----- ц------- Б-б- п-л-в- ц-е-я-а- -------------------- Баба полива цветята. 0
B--a--oliva--s--t--t-. B--- p----- t--------- B-b- p-l-v- t-v-t-a-a- ---------------------- Baba poliva tsvetyata.
Barnen städar barnkammaren. Де--та раз----в----е--ката стая. Д----- р--------- д------- с---- Д-ц-т- р-з-р-б-а- д-т-к-т- с-а-. -------------------------------- Децата разтребват детската стая. 0
D-t-at---az-r-b-a---e-skata--t---. D------ r--------- d------- s----- D-t-a-a r-z-r-b-a- d-t-k-t- s-a-a- ---------------------------------- Detsata raztrebvat detskata staya.
Min man städar sitt skrivbord. М------ж раз-ре-ва-бюрото -и. М--- м-- р-------- б----- с-- М-я- м-ж р-з-р-б-а б-р-т- с-. ----------------------------- Моят мъж разтребва бюрото си. 0
Mo--t-m-z- raz------ b--r------. M---- m--- r-------- b------ s-- M-y-t m-z- r-z-r-b-a b-u-o-o s-. -------------------------------- Moyat myzh raztrebva byuroto si.
Jag lägger tvätten i tvättmaskinen. А- --агам -р-нет- в -ера--я-а. А- с----- п------ в п--------- А- с-а-а- п-а-е-о в п-р-л-я-а- ------------------------------ Аз слагам прането в пералнята. 0
A----agam-pr-ne-o-v---ra--yat-. A- s----- p------ v p---------- A- s-a-a- p-a-e-o v p-r-l-y-t-. ------------------------------- Az slagam praneto v peralnyata.
Jag hänger upp tvätten. А----ос-ира- -ра----. А- п-------- п------- А- п-о-т-р-м п-а-е-о- --------------------- Аз простирам прането. 0
A- --o-tiram p--n-t-. A- p-------- p------- A- p-o-t-r-m p-a-e-o- --------------------- Az prostiram praneto.
Jag stryker tvätten. А- -л-д---ра--т-. А- г---- п------- А- г-а-я п-а-е-о- ----------------- Аз гладя прането. 0
A---l-dya p--ne-o. A- g----- p------- A- g-a-y- p-a-e-o- ------------------ Az gladya praneto.
Fönstren är smutsiga. Про-о-цит-----м-ъсни. П--------- с- м------ П-о-о-ц-т- с- м-ъ-н-. --------------------- Прозорците са мръсни. 0
P-----tsit- -- m-y-n-. P---------- s- m------ P-o-o-t-i-e s- m-y-n-. ---------------------- Prozortsite sa mrysni.
Golvet är smutsigt. П---- е мръс-н. П---- е м------ П-д-т е м-ъ-е-. --------------- Подът е мръсен. 0
P-d-t-ye------n. P---- y- m------ P-d-t y- m-y-e-. ---------------- Podyt ye mrysen.
Porslinet är smutsigt. Съдо-ет- с---ръ-н-. С------- с- м------ С-д-в-т- с- м-ъ-н-. ------------------- Съдовете са мръсни. 0
Sy-o-ete ---m-----. S------- s- m------ S-d-v-t- s- m-y-n-. ------------------- Sydovete sa mrysni.
Vem putsar fönstren? К---ч-с-- пр--орц-т-? К-- ч---- п---------- К-й ч-с-и п-о-о-ц-т-? --------------------- Кой чисти прозорците? 0
Koy c--s-i--ro-ortsi--? K-- c----- p----------- K-y c-i-t- p-o-o-t-i-e- ----------------------- Koy chisti prozortsite?
Vem dammsuger? К----и-т- с прах-с--ка--а-а? К-- ч---- с п--------------- К-й ч-с-и с п-а-о-м-к-ч-а-а- ---------------------------- Кой чисти с прахосмукачката? 0
K---c---t- s prakho-m--a------? K-- c----- s p----------------- K-y c-i-t- s p-a-h-s-u-a-h-a-a- ------------------------------- Koy chisti s prakhosmukachkata?
Vem diskar? К-й м-- съ-о----? К-- м-- с-------- К-й м-е с-д-в-т-? ----------------- Кой мие съдовете? 0
K-- -ie s-dov-te? K-- m-- s-------- K-y m-e s-d-v-t-? ----------------- Koy mie sydovete?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Tidig inlärning

Idag blir främmande språk allt viktigare. Detta gäller också för yrkeslivet. Som ett resultat av detta har antalet människor som lär sig främmande språk ökat. Många föräldrar vill också att deras barn ska lära sig främmande språk. Det är bäst att göra i unga år. Det finns redan många internationella skolor världen över. Förskolor med flerspråkig undervisning blir mer och mer populärt. Att börja lära sig så tidigt har många fördelar. Detta beror på hjärnans utveckling. Vår hjärna bygger strukturer för språk upp till 4 års ålder. Dessa neuronala nätverk hjälper oss att lära. Senare i livet bildas nya strukturer inte lika bra. Äldre barn och vuxna har svårare att lära sig språk. Därför bör vi främja den tidiga utvecklingen av hjärnan. I korthet: ju yngre, desto bättre. Men det finns människor som kritiserar tidig inlärning. De fruktar att flerspråkighet överväldigar små barn. Förutom detta finns det en fruktan att de inte kommer att lära sig något språk ordentligt. Men dessa tvivel är ogrundade ur vetenskaplig synpunkt. De flesta lingvister och neuropsykologer är optimistiska. Deras studier i ämnet visar positiva resultat. Barn har vanligtvis roligt i språkkurser. Och: Om barn lär sig språk, tänker de också på språk. Genom att lära sig främmande språk, lär de känna sitt modersmål. De har nytta av denna språkkunskap hela sitt liv. Kanske det faktiskt är bättre att börja med svårare språk. Därför att ett barns hjärna lär sig snabbt och intuitivt. Den struntar i om den lagrar hello, ciao eller néih hóu!
Visste du?
Hindi räknas till de indo-ariska språken. Det talas i de flesta staterna i norra och centrala Indien. Hindi är nära besläktat med urduspråket, som först och främst talas i Pakistan. I allt väsentligt är de två språken nästan identiska. Den största skillnaden finns i skrivsystemet. Hindi skrivs på devanagari. Å andra sidan använder urdu det arabiska semiotiska systemet. Typiskt för hindi är de många dialekterna. Dessa skiljer sig, ibland starkt, från varandra på grund av landets storlek. Hindi är modersmål för 370 miljoner människor. Ytterliga 150 miljoner människor är kunniga i hindi som andraspråk. Därmed hör hindi till de mest talade språken i världen. Det kommer på andra plats efter kinesiska. Så det kommer före spanska och engelska! Och Indiens inflytande i världen växer snabbt!