Ordlista

sv Städning   »   kn ಮನೆ ಸಚ್ಛತೆ

18 [arton]

Städning

Städning

೧೮ [ಹದಿನೆಂಟು]

18 [Hadineṇṭu]

ಮನೆ ಸಚ್ಛತೆ

[mane sacchate]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kanaresiska Spela Mer
Idag är det lördag. ಇ-ದ- ಶನ--ಾರ ಇ--- ಶ----- ಇ-ದ- ಶ-ಿ-ಾ- ----------- ಇಂದು ಶನಿವಾರ 0
i-d- śan----a i--- ś------- i-d- ś-n-v-r- ------------- indu śanivāra
Idag har vi tid. ಇ--ು------ಸ--ವಿದೆ. ಇ--- ನ--- ಸ------- ಇ-ದ- ನ-ಗ- ಸ-ಯ-ಿ-ೆ- ------------------ ಇಂದು ನಮಗೆ ಸಮಯವಿದೆ. 0
ind----m-g---------id-. i--- n----- s---------- i-d- n-m-g- s-m-y-v-d-. ----------------------- indu namage samayavide.
Idag städar vi lägenheten. ಇ-ದ- ನಾ---ಮ-ೆಯ-್ನ- --ಚಿ ಮ-ಡ--್ತೇವೆ. ಇ--- ನ--- ಮ------- ಶ--- ಮ---------- ಇ-ದ- ನ-ವ- ಮ-ೆ-ನ-ನ- ಶ-ಚ- ಮ-ಡ-ತ-ತ-ವ-. ----------------------------------- ಇಂದು ನಾವು ಮನೆಯನ್ನು ಶುಚಿ ಮಾಡುತ್ತೇವೆ. 0
Indu-nā-- man-y-nn----ci----u-----. I--- n--- m-------- ś--- m--------- I-d- n-v- m-n-y-n-u ś-c- m-ḍ-t-ē-e- ----------------------------------- Indu nāvu maneyannu śuci māḍuttēve.
Jag städar badrummet. ನಾನು-ಬ-್ಚ---------ು-ತೊಳ-ಯುತ್ತ-ದ-ದೇ-ೆ. ನ--- ಬ------------- ತ---------------- ನ-ನ- ಬ-್-ಲ-ಮ-ೆ-ನ-ನ- ತ-ಳ-ಯ-ತ-ತ-ದ-ದ-ನ-. ------------------------------------- ನಾನು ಬಚ್ಚಲುಮನೆಯನ್ನು ತೊಳೆಯುತ್ತಿದ್ದೇನೆ. 0
Nān---a-c-lu--ne-an-- toḷe-utti-dēn-. N--- b--------------- t-------------- N-n- b-c-a-u-a-e-a-n- t-ḷ-y-t-i-d-n-. ------------------------------------- Nānu baccalumaneyannu toḷeyuttiddēne.
Min man tvättar bilen. ನ-್ನ-ಗಂ--/ಯಜ---ರ- ಕಾರನ--ು--ೊಳೆ-ುತ--ಿದ---ರ-. ನ--- ಗ-- /------- ಕ------ ತ---------------- ನ-್- ಗ-ಡ /-ಜ-ಾ-ರ- ಕ-ರ-್-ು ತ-ಳ-ಯ-ತ-ತ-ದ-ದ-ರ-. ------------------------------------------- ನನ್ನ ಗಂಡ /ಯಜಮಾನರು ಕಾರನ್ನು ತೊಳೆಯುತ್ತಿದ್ದಾರೆ. 0
Nanna-ga-ḍ---a-am-naru ---a-----o---u-t-d-ā--. N---- g--------------- k------ t-------------- N-n-a g-ṇ-a-y-j-m-n-r- k-r-n-u t-ḷ-y-t-i-d-r-. ---------------------------------------------- Nanna gaṇḍa/yajamānaru kārannu toḷeyuttiddāre.
Barnen tvättar cyklarna. ಮಕ-ಕಳು ----್-ಗ--್-ು-ತ--ೆ-ುತ----್ದಾರ-. ಮ----- ಸ---- ಗ----- ತ---------------- ಮ-್-ಳ- ಸ-ಕ-್ ಗ-ನ-ನ- ತ-ಳ-ಯ-ತ-ತ-ದ-ದ-ರ-. ------------------------------------- ಮಕ್ಕಳು ಸೈಕಲ್ ಗಳನ್ನು ತೊಳೆಯುತ್ತಿದ್ದಾರೆ. 0
Mak--ḷu-s----- g-ḷa-n- --ḷ-yut---dāre. M------ s----- g------ t-------------- M-k-a-u s-i-a- g-ḷ-n-u t-ḷ-y-t-i-d-r-. -------------------------------------- Makkaḷu saikal gaḷannu toḷeyuttiddāre.
Farmor / mormor vattnar blommorna. ಅಜ್-- ಗ-ಡಗಳಿ-ೆ--ೀ--------್ತಿ-್--ರ-. ಅ---- ಗ------- ನ--- ಹ-------------- ಅ-್-ಿ ಗ-ಡ-ಳ-ಗ- ನ-ರ- ಹ-ಕ-ತ-ತ-ದ-ದ-ರ-. ----------------------------------- ಅಜ್ಜಿ ಗಿಡಗಳಿಗೆ ನೀರು ಹಾಕುತ್ತಿದ್ದಾರೆ. 0
A-j- ---a---i-- nīru hā---t---āre. A--- g--------- n--- h------------ A-j- g-ḍ-g-ḷ-g- n-r- h-k-t-i-d-r-. ---------------------------------- Ajji giḍagaḷige nīru hākuttiddāre.
Barnen städar barnkammaren. ಮ--ಕ---ಅ-ರ ಕೋ------ನ--ಓ--ವ--ಿ-ಇಡು--ತ---ದಾರೆ. ಮ----- ಅ-- ಕ--------- ಓ------ ಇ------------- ಮ-್-ಳ- ಅ-ರ ಕ-ಣ-ಗ-ನ-ನ- ಓ-ಣ-ಾ-ಿ ಇ-ು-್-ಿ-್-ಾ-ೆ- -------------------------------------------- ಮಕ್ಕಳು ಅವರ ಕೋಣೆಗಳನ್ನು ಓರಣವಾಗಿ ಇಡುತ್ತಿದ್ದಾರೆ. 0
Ma-kaḷu a-ara -ōṇega-annu ōr--avāg--iḍ--t-d-āre. M------ a---- k---------- ō-------- i----------- M-k-a-u a-a-a k-ṇ-g-ḷ-n-u ō-a-a-ā-i i-u-t-d-ā-e- ------------------------------------------------ Makkaḷu avara kōṇegaḷannu ōraṇavāgi iḍuttiddāre.
Min man städar sitt skrivbord. ನ--ನ ಗ-ಡ-/----ನ-ು---- ---ನ್ನ----ಣ-ಾಗ- --ುತ--ಿದ್ದ---. ನ--- ಗ-- /------- ಅ-- ಮ------ ಓ------ ಇ------------- ನ-್- ಗ-ಡ /-ಜ-ಾ-ರ- ಅ-ರ ಮ-ಜ-್-ು ಓ-ಣ-ಾ-ಿ ಇ-ು-್-ಿ-್-ಾ-ೆ- ---------------------------------------------------- ನನ್ನ ಗಂಡ /ಯಜಮಾನರು ಅವರ ಮೇಜನ್ನು ಓರಣವಾಗಿ ಇಡುತ್ತಿದ್ದಾರೆ. 0
N-nna----ḍa-ya-----------ar- ---an-- --a-a--g- -ḍu-t--d---. N---- g--------------- a---- m------ ō-------- i----------- N-n-a g-ṇ-a-y-j-m-n-r- a-a-a m-j-n-u ō-a-a-ā-i i-u-t-d-ā-e- ----------------------------------------------------------- Nanna gaṇḍa/yajamānaru avara mējannu ōraṇavāgi iḍuttiddāre.
Jag lägger tvätten i tvättmaskinen. ನಾನು-ಕೊ-ೆ ಬ---------ನ--ವ-ಷ-ಂಗ----ೀನಿ-ಲ-ಲಿ ಹಾ--ತ್ತ--್ದ--ೆ, ನ--- ಕ--- ಬ---- ಗ----- ವ------ ಮ--------- ಹ-------------- ನ-ನ- ಕ-ಳ- ಬ-್-ೆ ಗ-ನ-ನ- ವ-ಷ-ಂ-್ ಮ-ೀ-ಿ-ಲ-ಲ- ಹ-ಕ-ತ-ತ-ದ-ದ-ನ-, --------------------------------------------------------- ನಾನು ಕೊಳೆ ಬಟ್ಟೆ ಗಳನ್ನು ವಾಷಿಂಗ್ ಮಶೀನಿನಲ್ಲಿ ಹಾಕುತ್ತಿದ್ದೇನೆ, 0
Nān---o---b---e--a-an-u ---i-g---śī-i--ll- hā----i--ē-e, N--- k--- b---- g------ v----- m---------- h------------ N-n- k-ḷ- b-ṭ-e g-ḷ-n-u v-ṣ-ṅ- m-ś-n-n-l-i h-k-t-i-d-n-, -------------------------------------------------------- Nānu koḷe baṭṭe gaḷannu vāṣiṅg maśīninalli hākuttiddēne,
Jag hänger upp tvätten. ನ--ು-ಒ-ೆ- ಬಟ--ೆ-ಗಳನ್ನು -ಣ-ಿ-----ತ--ಿದ್-ೇನ-. ನ--- ಒ--- ಬ---- ಗ----- ಒ--- ಹ-------------- ನ-ನ- ಒ-ೆ- ಬ-್-ೆ ಗ-ನ-ನ- ಒ-ಗ- ಹ-ಕ-ತ-ತ-ದ-ದ-ನ-. ------------------------------------------- ನಾನು ಒಗೆದ ಬಟ್ಟೆ ಗಳನ್ನು ಒಣಗಿ ಹಾಕುತ್ತಿದ್ದೇನೆ. 0
nā-u-o-e-a-b--ṭ- gaḷ--n--oṇa-i---k-ttid----. n--- o---- b---- g------ o---- h------------ n-n- o-e-a b-ṭ-e g-ḷ-n-u o-a-i h-k-t-i-d-n-. -------------------------------------------- nānu ogeda baṭṭe gaḷannu oṇagi hākuttiddēne.
Jag stryker tvätten. ನಾ------ಟ- -ಳ-್-ು---್--ರಿ--------ಿದ್--ನ-. ನ--- ಬ---- ಗ----- ಇ------ ಮ-------------- ನ-ನ- ಬ-್-ೆ ಗ-ನ-ನ- ಇ-್-್-ಿ ಮ-ಡ-ತ-ತ-ದ-ದ-ನ-. ----------------------------------------- ನಾನು ಬಟ್ಟೆ ಗಳನ್ನು ಇಸ್ತ್ರಿ ಮಾಡುತ್ತಿದ್ದೇನೆ. 0
Nānu baṭ-e g--a--u----ri māḍu-t--dē--. N--- b---- g------ i---- m------------ N-n- b-ṭ-e g-ḷ-n-u i-t-i m-ḍ-t-i-d-n-. -------------------------------------- Nānu baṭṭe gaḷannu istri māḍuttiddēne.
Fönstren är smutsiga. ಕಿ-ಕಿ-ಳು --ಳೆ-ಾ----. ಕ------- ಕ---------- ಕ-ಟ-ಿ-ಳ- ಕ-ಳ-ಯ-ಗ-ವ-. -------------------- ಕಿಟಕಿಗಳು ಕೊಳೆಯಾಗಿವೆ. 0
Ki-a-i--ḷu--o-ey---ve. K--------- k---------- K-ṭ-k-g-ḷ- k-ḷ-y-g-v-. ---------------------- Kiṭakigaḷu koḷeyāgive.
Golvet är smutsigt. ನ-ಲ ಕೊಳ-ಯಾಗಿ--. ನ-- ಕ---------- ನ-ಲ ಕ-ಳ-ಯ-ಗ-ದ-. --------------- ನೆಲ ಕೊಳೆಯಾಗಿದೆ. 0
Ne-a---ḷe-āgid-. N--- k---------- N-l- k-ḷ-y-g-d-. ---------------- Nela koḷeyāgide.
Porslinet är smutsigt. ಪಾ----ಗಳ---ೊ-ೆ-ಾ--ವೆ. ಪ-------- ಕ---------- ಪ-ತ-ರ-ಗ-ು ಕ-ಳ-ಯ-ಗ-ವ-. --------------------- ಪಾತ್ರೆಗಳು ಕೊಳೆಯಾಗಿವೆ. 0
Pā---g--u--oḷey-g---. P-------- k---------- P-t-e-a-u k-ḷ-y-g-v-. --------------------- Pātregaḷu koḷeyāgive.
Vem putsar fönstren? ಕ-ಟಕ--ಳನ್ನು -----ಶ-ಚ- ---ು--ತ-ರೆ? ಕ---------- ಯ--- ಶ--- ಮ---------- ಕ-ಟ-ಿ-ಳ-್-ು ಯ-ರ- ಶ-ಚ- ಮ-ಡ-ತ-ತ-ರ-? --------------------------------- ಕಿಟಕಿಗಳನ್ನು ಯಾರು ಶುಚಿ ಮಾಡುತ್ತಾರೆ? 0
K-ṭ--ig--annu yār- śuci------tār-? K------------ y--- ś--- m--------- K-ṭ-k-g-ḷ-n-u y-r- ś-c- m-ḍ-t-ā-e- ---------------------------------- Kiṭakigaḷannu yāru śuci māḍuttāre?
Vem dammsuger? ಯ-ರು-------ೊ-ೆಯು--ತ-ರೆ? ಯ--- ಧ--- ಹ------------ ಯ-ರ- ಧ-ಳ- ಹ-ಡ-ಯ-ತ-ತ-ರ-? ----------------------- ಯಾರು ಧೂಳು ಹೊಡೆಯುತ್ತಾರೆ? 0
Yā----h--u--o-e--t----? Y--- d---- h----------- Y-r- d-ū-u h-ḍ-y-t-ā-e- ----------------------- Yāru dhūḷu hoḍeyuttāre?
Vem diskar? ಪಾತ--ೆಗ---ನ----ರು-ತೊಳ-----ತ-ರೆ? ಪ----------- ಯ--- ತ------------ ಪ-ತ-ರ-ಗ-ನ-ನ- ಯ-ರ- ತ-ಳ-ಯ-ತ-ತ-ರ-? ------------------------------- ಪಾತ್ರೆಗಳನ್ನು ಯಾರು ತೊಳೆಯುತ್ತಾರೆ? 0
Pātreg---n-u-y-r- -oḷeyuttā--? P----------- y--- t----------- P-t-e-a-a-n- y-r- t-ḷ-y-t-ā-e- ------------------------------ Pātregaḷannu yāru toḷeyuttāre?

Tidig inlärning

Idag blir främmande språk allt viktigare. Detta gäller också för yrkeslivet. Som ett resultat av detta har antalet människor som lär sig främmande språk ökat. Många föräldrar vill också att deras barn ska lära sig främmande språk. Det är bäst att göra i unga år. Det finns redan många internationella skolor världen över. Förskolor med flerspråkig undervisning blir mer och mer populärt. Att börja lära sig så tidigt har många fördelar. Detta beror på hjärnans utveckling. Vår hjärna bygger strukturer för språk upp till 4 års ålder. Dessa neuronala nätverk hjälper oss att lära. Senare i livet bildas nya strukturer inte lika bra. Äldre barn och vuxna har svårare att lära sig språk. Därför bör vi främja den tidiga utvecklingen av hjärnan. I korthet: ju yngre, desto bättre. Men det finns människor som kritiserar tidig inlärning. De fruktar att flerspråkighet överväldigar små barn. Förutom detta finns det en fruktan att de inte kommer att lära sig något språk ordentligt. Men dessa tvivel är ogrundade ur vetenskaplig synpunkt. De flesta lingvister och neuropsykologer är optimistiska. Deras studier i ämnet visar positiva resultat. Barn har vanligtvis roligt i språkkurser. Och: Om barn lär sig språk, tänker de också på språk. Genom att lära sig främmande språk, lär de känna sitt modersmål. De har nytta av denna språkkunskap hela sitt liv. Kanske det faktiskt är bättre att börja med svårare språk. Därför att ett barns hjärna lär sig snabbt och intuitivt. Den struntar i om den lagrar hello, ciao eller néih hóu!
Visste du?
Hindi räknas till de indo-ariska språken. Det talas i de flesta staterna i norra och centrala Indien. Hindi är nära besläktat med urduspråket, som först och främst talas i Pakistan. I allt väsentligt är de två språken nästan identiska. Den största skillnaden finns i skrivsystemet. Hindi skrivs på devanagari. Å andra sidan använder urdu det arabiska semiotiska systemet. Typiskt för hindi är de många dialekterna. Dessa skiljer sig, ibland starkt, från varandra på grund av landets storlek. Hindi är modersmål för 370 miljoner människor. Ytterliga 150 miljoner människor är kunniga i hindi som andraspråk. Därmed hör hindi till de mest talade språken i världen. Det kommer på andra plats efter kinesiska. Så det kommer före spanska och engelska! Och Indiens inflytande i världen växer snabbt!