Ordlista

sv Städning   »   sr Чишћење куће

18 [arton]

Städning

Städning

18 [осамнаест]

18 [osamnaest]

Чишћење куће

[Čišćenje kuće]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska serbiska Spela Mer
Idag är det lördag. Д---с ј---у--т-. Д---- ј- с------ Д-н-с ј- с-б-т-. ---------------- Данас је субота. 0
Danas-j--su--ta. D---- j- s------ D-n-s j- s-b-t-. ---------------- Danas je subota.
Idag har vi tid. Дана- им----в--м-на. Д---- и---- в------- Д-н-с и-а-о в-е-е-а- -------------------- Данас имамо времена. 0
D-----i---- -r-m---. D---- i---- v------- D-n-s i-a-o v-e-e-a- -------------------- Danas imamo vremena.
Idag städar vi lägenheten. Д--а--чи-ти-о----н. Д---- ч------ с---- Д-н-с ч-с-и-о с-а-. ------------------- Данас чистимо стан. 0
Dana- -is------t-n. D---- č------ s---- D-n-s č-s-i-o s-a-. ------------------- Danas čistimo stan.
Jag städar badrummet. Ј---и--им--у-а----. Ј- ч----- к-------- Ј- ч-с-и- к-п-т-л-. ------------------- Ја чистим купатило. 0
J- -is-i-----atilo. J- č----- k-------- J- č-s-i- k-p-t-l-. ------------------- Ja čistim kupatilo.
Min man tvättar bilen. М---м-ж--ере-ау-о. М-- м-- п--- а---- М-ј м-ж п-р- а-т-. ------------------ Мој муж пере ауто. 0
M--------er- aut-. M-- m-- p--- a---- M-j m-ž p-r- a-t-. ------------------ Moj muž pere auto.
Barnen tvättar cyklarna. Де---пе-у --цикла. Д--- п--- б------- Д-ц- п-р- б-ц-к-а- ------------------ Деца перу бицикла. 0
De-a-pe---b-ci---. D--- p--- b------- D-c- p-r- b-c-k-a- ------------------ Deca peru bicikla.
Farmor / mormor vattnar blommorna. Б--а за-ива-цве-е. Б--- з----- ц----- Б-к- з-л-в- ц-е-е- ------------------ Бака залива цвеће. 0
Ba-a-z---va--ve-́-. B--- z----- c------ B-k- z-l-v- c-e-́-. ------------------- Baka zaliva cveće.
Barnen städar barnkammaren. Д-ц- п--п----ј- --ч--у с--у. Д--- п--------- д----- с---- Д-ц- п-с-р-м-ј- д-ч-ј- с-б-. ---------------------------- Деца поспремају дечију собу. 0
D-c- --s-remaju -e---u-so-u. D--- p--------- d----- s---- D-c- p-s-r-m-j- d-č-j- s-b-. ---------------------------- Deca pospremaju dečiju sobu.
Min man städar sitt skrivbord. М-ј--у-----пре-- св-ј п-са---ст-. М-- м-- п------- с--- п----- с--- М-ј м-ж п-с-р-м- с-о- п-с-ћ- с-о- --------------------------------- Мој муж поспрема свој писаћи сто. 0
Moj -už-p---re-a-s--- ----ći-s-o. M-- m-- p------- s--- p------ s--- M-j m-ž p-s-r-m- s-o- p-s-c-i s-o- ---------------------------------- Moj muž posprema svoj pisaći sto.
Jag lägger tvätten i tvättmaskinen. Ја ст--љ-м--еш у---ш-ну-з---рањ--ве-а. Ј- с------ в-- у м----- з- п---- в---- Ј- с-а-љ-м в-ш у м-ш-н- з- п-а-е в-ш-. -------------------------------------- Ја стављам веш у машину за прање веша. 0
J- ---vlja--ve- u --š--u--- p-an-e -e-a. J- s------- v-- u m----- z- p----- v---- J- s-a-l-a- v-š u m-š-n- z- p-a-j- v-š-. ---------------------------------------- Ja stavljam veš u mašinu za pranje veša.
Jag hänger upp tvätten. Ја-прост-р-м ---. Ј- п-------- в--- Ј- п-о-т-р-м в-ш- ----------------- Ја простирем веш. 0
J- p--st---m-veš. J- p-------- v--- J- p-o-t-r-m v-š- ----------------- Ja prostirem veš.
Jag stryker tvätten. Ја пегл-м-веш. Ј- п----- в--- Ј- п-г-а- в-ш- -------------- Ја пеглам веш. 0
J- p---am v--. J- p----- v--- J- p-g-a- v-š- -------------- Ja peglam veš.
Fönstren är smutsiga. Пр--о----у---љави. П------ с- п------ П-о-о-и с- п-љ-в-. ------------------ Прозори су прљави. 0
P--z-ri-s- prl-avi. P------ s- p------- P-o-o-i s- p-l-a-i- ------------------- Prozori su prljavi.
Golvet är smutsigt. По- ---п-љ-в. П-- ј- п----- П-д ј- п-љ-в- ------------- Под је прљав. 0
P-- ---prl-a-. P-- j- p------ P-d j- p-l-a-. -------------- Pod je prljav.
Porslinet är smutsigt. Пос--- -е п---во. П----- ј- п------ П-с-ђ- ј- п-љ-в-. ----------------- Посуђе је прљаво. 0
P-s--e -e-prlj-v-. P----- j- p------- P-s-đ- j- p-l-a-o- ------------------ Posuđe je prljavo.
Vem putsar fönstren? К- ч---и-п-о--р-? К- ч---- п------- К- ч-с-и п-о-о-е- ----------------- Ко чисти прозоре? 0
K--č-----pr-zor-? K- č---- p------- K- č-s-i p-o-o-e- ----------------- Ko čisti prozore?
Vem dammsuger? Ко-ус-сава пра-и--? К- у------ п------- К- у-и-а-а п-а-и-у- ------------------- Ко усисава прашину? 0
Ko---isa-----aš--u? K- u------ p------- K- u-i-a-a p-a-i-u- ------------------- Ko usisava prašinu?
Vem diskar? К- ---е -о--ђ-? К- п--- п------ К- п-р- п-с-ђ-? --------------- Ко пере посуђе? 0
Ko pe-e--os---? K- p--- p------ K- p-r- p-s-đ-? --------------- Ko pere posuđe?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Tidig inlärning

Idag blir främmande språk allt viktigare. Detta gäller också för yrkeslivet. Som ett resultat av detta har antalet människor som lär sig främmande språk ökat. Många föräldrar vill också att deras barn ska lära sig främmande språk. Det är bäst att göra i unga år. Det finns redan många internationella skolor världen över. Förskolor med flerspråkig undervisning blir mer och mer populärt. Att börja lära sig så tidigt har många fördelar. Detta beror på hjärnans utveckling. Vår hjärna bygger strukturer för språk upp till 4 års ålder. Dessa neuronala nätverk hjälper oss att lära. Senare i livet bildas nya strukturer inte lika bra. Äldre barn och vuxna har svårare att lära sig språk. Därför bör vi främja den tidiga utvecklingen av hjärnan. I korthet: ju yngre, desto bättre. Men det finns människor som kritiserar tidig inlärning. De fruktar att flerspråkighet överväldigar små barn. Förutom detta finns det en fruktan att de inte kommer att lära sig något språk ordentligt. Men dessa tvivel är ogrundade ur vetenskaplig synpunkt. De flesta lingvister och neuropsykologer är optimistiska. Deras studier i ämnet visar positiva resultat. Barn har vanligtvis roligt i språkkurser. Och: Om barn lär sig språk, tänker de också på språk. Genom att lära sig främmande språk, lär de känna sitt modersmål. De har nytta av denna språkkunskap hela sitt liv. Kanske det faktiskt är bättre att börja med svårare språk. Därför att ett barns hjärna lär sig snabbt och intuitivt. Den struntar i om den lagrar hello, ciao eller néih hóu!
Visste du?
Hindi räknas till de indo-ariska språken. Det talas i de flesta staterna i norra och centrala Indien. Hindi är nära besläktat med urduspråket, som först och främst talas i Pakistan. I allt väsentligt är de två språken nästan identiska. Den största skillnaden finns i skrivsystemet. Hindi skrivs på devanagari. Å andra sidan använder urdu det arabiska semiotiska systemet. Typiskt för hindi är de många dialekterna. Dessa skiljer sig, ibland starkt, från varandra på grund av landets storlek. Hindi är modersmål för 370 miljoner människor. Ytterliga 150 miljoner människor är kunniga i hindi som andraspråk. Därmed hör hindi till de mest talade språken i världen. Det kommer på andra plats efter kinesiska. Så det kommer före spanska och engelska! Och Indiens inflytande i världen växer snabbt!