Ordlista

sv Städning   »   te ఇంటి పరిశుభ్రత

18 [arton]

Städning

Städning

18 [పద్దెనిమిది]

18 [Paddenimidi]

ఇంటి పరిశుభ్రత

[Iṇṭi pariśubhrata]

svenska telugu Spela Mer
Idag är det lördag. ఈర--- శ------ు ఈరోజు శనివారము 0
Ī---- ś--------- Īr--- ś--------u Īrōju śanivāramu Ī-ō-u ś-n-v-r-m- ----------------
Idag har vi tid. ఈర--- మ- వ--- స--- ఉ--ి ఈరోజు మా వద్ద సమయం ఉంది 0
Ī---- m- v---- s------ u--- Īr--- m- v---- s------ u--i Īrōju mā vadda samayaṁ undi Ī-ō-u m- v-d-a s-m-y-ṁ u-d- ---------------------------
Idag städar vi lägenheten. ఈర--- మ--- అ------ మ---- న- శ----- చ----------ు ఈరోజు మేము అపార్ట్ మెంట్ ని శుభ్రం చేస్తున్నాము 0
Ī---- m--- a---- m--- n- ś------ c--------- Īr--- m--- a---- m--- n- ś------ c--------u Īrōju mēmu apārṭ meṇṭ ni śubhraṁ cēstunnāmu Ī-ō-u m-m- a-ā-ṭ m-ṇ- n- ś-b-r-ṁ c-s-u-n-m- -------------------------------------------
Jag städar badrummet. నే-- స----------- శ----- చ----------ు నేను స్నానాలగదిని శుభ్రం చేస్తున్నాను 0
N--- s------------ ś------ c--------- Nē-- s------------ ś------ c--------u Nēnu snānālagadini śubhraṁ cēstunnānu N-n- s-ā-ā-a-a-i-i ś-b-r-ṁ c-s-u-n-n- -------------------------------------
Min man tvättar bilen. మా శ------- క--- న- క-----------ు మా శ్రీవారు కార్ ని కడుగుతున్నారు 0
M- ś------ k-- n- k------------ Mā ś------ k-- n- k-----------u Mā śrīvāru kār ni kaḍugutunnāru M- ś-ī-ā-u k-r n- k-ḍ-g-t-n-ā-u -------------------------------
Barnen tvättar cyklarna. పి----- స-------- శ----------------ు పిల్లలు సైకిళ్ళని శుభ్రపరుస్తున్నారు 0
P------ s--------- ś----------------- Pi----- s--------- ś----------------u Pillalu saikiḷḷani śubhraparustunnāru P-l-a-u s-i-i-ḷ-n- ś-b-r-p-r-s-u-n-r- -------------------------------------
Farmor / mormor vattnar blommorna. బా--- / న------ / అ------ ప---------- న----- ప-------ి బామ్మ / నాయనమ్మ / అమ్మమ్మ పూలమొక్కలకి నీళ్ళు పెడుతోంది 0
B--'m-/ n------'m-/ a-'m--'m- p------------ n---- p-------- Bā----/ n---------/ a-------- p------------ n---- p-------i Bām'ma/ nāyanam'ma/ am'mam'ma pūlamokkalaki nīḷḷu peḍutōndi B-m'm-/ n-y-n-m'm-/ a-'m-m'm- p-l-m-k-a-a-i n-ḷ-u p-ḍ-t-n-i ---'--/--------'--/---'---'--------------------------------
Barnen städar barnkammaren. పి------ ప----- గ---- శ----- చ----------ు పిల్లలు, పిల్లల గదిని శుభ్రం చేస్తున్నారు 0
P------, p------ g----- ś------ c--------- Pi------ p------ g----- ś------ c--------u Pillalu, pillala gadini śubhraṁ cēstunnāru P-l-a-u, p-l-a-a g-d-n- ś-b-r-ṁ c-s-u-n-r- -------,----------------------------------
Min man städar sitt skrivbord. నా భ--- ఆ-- డ----- న- శ-------------------ు నా భర్త ఆయన డెస్క్ ని శుభ్రపరుచుకుంటున్నారు 0
N- b----- ā---- ḍ--- n- ś--------------------- Nā b----- ā---- ḍ--- n- ś--------------------u Nā bharta āyana ḍesk ni śubhraparucukuṇṭunnāru N- b-a-t- ā-a-a ḍ-s- n- ś-b-r-p-r-c-k-ṇ-u-n-r- ----------------------------------------------
Jag lägger tvätten i tvättmaskinen. నే-- వ------ మ----- ల- ఉ---- బ------ వ----------ు నేను వాషింగ్ మెషీన్ లో ఉతికే బట్టలను వేస్తున్నాను 0
N--- v----- m---- l- u---- b-------- v--------- Nē-- v----- m---- l- u---- b-------- v--------u Nēnu vāṣiṅg meṣīn lō utikē baṭṭalanu vēstunnānu N-n- v-ṣ-ṅ- m-ṣ-n l- u-i-ē b-ṭ-a-a-u v-s-u-n-n- -----------------------------------------------
Jag hänger upp tvätten. నే-- ఉ----- బ------ ఆ------------ు నేను ఉతికిన బట్టలను ఆరవేస్తున్నాను 0
N--- u------ b-------- ā------------ Nē-- u------ b-------- ā-----------u Nēnu utikina baṭṭalanu āravēstunnānu N-n- u-i-i-a b-ṭ-a-a-u ā-a-ē-t-n-ā-u ------------------------------------
Jag stryker tvätten. నే-- బ------ ఇ------ చ----------ు నేను బట్టలను ఇస్త్రీ చేస్తున్నాను 0
N--- b-------- i---- c--------- Nē-- b-------- i---- c--------u Nēnu baṭṭalanu istrī cēstunnānu N-n- b-ṭ-a-a-u i-t-ī c-s-u-n-n- -------------------------------
Fönstren är smutsiga. కి------ మ------- ఉ-----ి కిటికీలు మురికిగా ఉన్నాయి 0
K------- m------- u----- Ki------ m------- u----i Kiṭikīlu murikigā unnāyi K-ṭ-k-l- m-r-k-g- u-n-y- ------------------------
Golvet är smutsigt. నే- మ------- ఉ--ి నేల మురికిగా ఉంది 0
N--- m------- u--- Nē-- m------- u--i Nēla murikigā undi N-l- m-r-k-g- u-d- ------------------
Porslinet är smutsigt. గి------ మ------- ఉ-----ి గిన్నెలు మురికిగా ఉన్నాయి 0
G------ m------- u----- Gi----- m------- u----i Ginnelu murikigā unnāyi G-n-e-u m-r-k-g- u-n-y- -----------------------
Vem putsar fönstren? కి------- ఎ--- శ----- చ-------? కిటికీలను ఎవరు శుభ్రం చేస్తారు? 0
K--------- e---- ś------ c------? Ki-------- e---- ś------ c------? Kiṭikīlanu evaru śubhraṁ cēstāru? K-ṭ-k-l-n- e-a-u ś-b-r-ṁ c-s-ā-u? --------------------------------?
Vem dammsuger? వ్-------- ఎ--- చ-------? వ్యాక్యూమ్ ఎవరు చేస్తారు? 0
V------ e---- c------? Vy----- e---- c------? Vyākyūm evaru cēstāru? V-ā-y-m e-a-u c-s-ā-u? ---------------------?
Vem diskar? గి------ ఎ--- క--------? గిన్నెలు ఎవరు కడుగుతారు? 0
G------ e---- k---------? Gi----- e---- k---------? Ginnelu evaru kaḍugutāru? G-n-e-u e-a-u k-ḍ-g-t-r-? ------------------------?

Tidig inlärning

Idag blir främmande språk allt viktigare. Detta gäller också för yrkeslivet. Som ett resultat av detta har antalet människor som lär sig främmande språk ökat. Många föräldrar vill också att deras barn ska lära sig främmande språk. Det är bäst att göra i unga år. Det finns redan många internationella skolor världen över. Förskolor med flerspråkig undervisning blir mer och mer populärt. Att börja lära sig så tidigt har många fördelar. Detta beror på hjärnans utveckling. Vår hjärna bygger strukturer för språk upp till 4 års ålder. Dessa neuronala nätverk hjälper oss att lära. Senare i livet bildas nya strukturer inte lika bra. Äldre barn och vuxna har svårare att lära sig språk. Därför bör vi främja den tidiga utvecklingen av hjärnan. I korthet: ju yngre, desto bättre. Men det finns människor som kritiserar tidig inlärning. De fruktar att flerspråkighet överväldigar små barn. Förutom detta finns det en fruktan att de inte kommer att lära sig något språk ordentligt. Men dessa tvivel är ogrundade ur vetenskaplig synpunkt. De flesta lingvister och neuropsykologer är optimistiska. Deras studier i ämnet visar positiva resultat. Barn har vanligtvis roligt i språkkurser. Och: Om barn lär sig språk, tänker de också på språk. Genom att lära sig främmande språk, lär de känna sitt modersmål. De har nytta av denna språkkunskap hela sitt liv. Kanske det faktiskt är bättre att börja med svårare språk. Därför att ett barns hjärna lär sig snabbt och intuitivt. Den struntar i om den lagrar hello, ciao eller néih hóu!
Visste du?
Hindi räknas till de indo-ariska språken. Det talas i de flesta staterna i norra och centrala Indien. Hindi är nära besläktat med urduspråket, som först och främst talas i Pakistan. I allt väsentligt är de två språken nästan identiska. Den största skillnaden finns i skrivsystemet. Hindi skrivs på devanagari. Å andra sidan använder urdu det arabiska semiotiska systemet. Typiskt för hindi är de många dialekterna. Dessa skiljer sig, ibland starkt, från varandra på grund av landets storlek. Hindi är modersmål för 370 miljoner människor. Ytterliga 150 miljoner människor är kunniga i hindi som andraspråk. Därmed hör hindi till de mest talade språken i världen. Det kommer på andra plats efter kinesiska. Så det kommer före spanska och engelska! Och Indiens inflytande i världen växer snabbt!