Ordlista

sv I köket   »   ku In the kitchen

19 [nitton]

I köket

I köket

19 [nonzdeh]

In the kitchen

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kurdiska (kurmanji) Spela Mer
Har du ett nytt kök? Mi---x---e -- y-? M------ t- n- y-- M-t-a-a t- n- y-? ----------------- Mitbaxa te nû ye? 0
Vad vill du laga för mat idag? T- d-xwaz- îro-çi -ip---? T- d------ î-- ç- b------ T- d-x-a-î î-o ç- b-p-j-? ------------------------- Tu dixwazî îro çi bipijê? 0
Lagar du mat på elektrisk spis eller på gasspis? T---i-c--r-nê -n -i--------p---nî? T- b- c------ a- b- x--- d-------- T- b- c-y-a-ê a- b- x-z- d-p-j-n-? ---------------------------------- Tu bi ceyranê an bi xazê dipijînî? 0
Ska jag skära löken? E----v---n d-q--ê-im? E- p------ d--------- E- p-v-z-n d-q-ş-r-m- --------------------- Ez pîvazan diqeşêrim? 0
Ska jag skala potatisen? E--ka--o--- diqe-êr-m? E- k------- d--------- E- k-r-o-a- d-q-ş-r-m- ---------------------- Ez kartolan diqeşêrim? 0
Ska jag skölja salladen? Ez xiy-r bişom? E- x---- b----- E- x-y-r b-ş-m- --------------- Ez xiyêr bişom? 0
Var är glasen? Î---------û n-? Î---- l- k- n-- Î-k-n l- k- n-? --------------- Îskan li kû ne? 0
Var är porslinet? T-bax----k--ne? T---- l- k- n-- T-b-x l- k- n-? --------------- Tebax li kû ne? 0
Var är besticken? Çartil-û -evç- -i--û---? Ç----- û k---- l- k- n-- Ç-r-i- û k-v-î l- k- n-? ------------------------ Çartil û kevçî li kû ne? 0
Har du en konservöppnare? V--ir-ka--e y--k-ns-rveyan--ey-? V------- t- y- k---------- h---- V-k-r-k- t- y- k-n-e-v-y-n h-y-? -------------------------------- Vekiroka te ye konserveyan heye? 0
Har du en flasköppnare? Vek--ok- t--y- ----yan-he-e? V------- t- y- ş------ h---- V-k-r-k- t- y- ş-ş-y-n h-y-? ---------------------------- Vekiroka te ye şûşeyan heye? 0
Har du en korkskruv? V--i-----te y---a-iya--heye? V------- t- y- k------ h---- V-k-r-k- t- y- k-r-y-n h-y-? ---------------------------- Vekiroka te ye kariyan heye? 0
Kokar du soppan i den här kastrullen? T- yê şor-ê--i--ê --ş--neyê -e -ipêjînî? T- y- ş---- d- v- q-------- d- b-------- T- y- ş-r-ê d- v- q-ş-a-e-ê d- b-p-j-n-? ---------------------------------------- Tu yê şorbê di vê qûşxaneyê de bipêjînî? 0
Steker du fisken i den här stekpannan? T- -ê -as- d--vê ---i--ê-d- -or bi--? T- y- m--- d- v- m------ d- s-- b---- T- y- m-s- d- v- m-q-l-ê d- s-r b-k-? ------------------------------------- Tu yê masî di vê miqilkê de sor bikî? 0
Grillar du grönsakerna på den här grillen? Tu yê-----e-d- -- ----rê ------î? T- y- z---- d- v- i----- d- ç---- T- y- z-w-e d- v- i-x-r- d- ç-k-? --------------------------------- Tu yê zewze di vê izxarê de çêkî? 0
Jag dukar bordet. E--m----am--e di---. E- m--- a---- d----- E- m-s- a-a-e d-k-m- -------------------- Ez masê amade dikim. 0
Här är knivarna, gafflarna och skedarna. Kê-- ç-rt---û--e--- ----ir --. K--- ç----- û k---- l- v-- i-- K-r- ç-r-i- û k-v-î l- v-r i-. ------------------------------ Kêr, çartil û kevçî li vir in. 0
Här är glasen, tallrikarna och servetterna. Îs-an-- -e--x-û p-----li---r i-. Î---- , t---- û p---- l- v-- i-- Î-k-n , t-b-x û p-ç-k l- v-r i-. -------------------------------- Îskan , tebax û paçik li vir in. 0

Lärande och inlärningsstilar

Om någon inte gör framsteg i lärandet, kanske de lär sig fel. Det vill säga att de lär sig på ett sätt som inte fungerar med deras ‘stil’. Det finns fyra inlärningsstilar som är allmänt erkända. Dessa inlärningsstilar är förknippade med sinnesorganen. Det finns audotiva, visuella, kommunikativa och motoriska inlärningsstilar. Audotiva lär sig bäst det de hör. De är till exempel bra på att komma ihåg melodier. När de studerar läser de högt för sig själva; De lär sig ord högt. De talar ofta för sig själva. CD-skivor eller föreläsningar i ämnet är till hjälp för dem. Visuella lär sig bäst det de ser. För dem är det viktigt att läsa information. De gör mycket anteckningar när de studerar. De tycker också om att lära sig med hjälp av bilder, tabeller och minneskort. De läser mycket och drömmer ofta och i färg. De lär sig bäst i en trevlig miljö. Kommunikativa föredrar samtal och diskussioner. De behöver interaktion eller dialog med andra. De ställer många frågor i klassen och lär sig bra i grupp. Motoriska lär sig genom rörelse. De föredrar metoden ‘learning by doing’ och vill pröva allt. De tycker om att vara fysiskt aktiva eller tugga tuggummi när de studerar. De tycker inte om teorier, men experiment. Det är viktigt att notera att nästan alla är en blandning av dessa typer. Så det finns ingen som representerar en enda typ. Det är därför vi lär oss bäst när vi engagerar alla våra sinnesorgan. Då aktiveras hjärnan på många olika sätt och lagrar nytt innehåll bra. Läs, diskutera och lyssna på orden! Och sporta efteråt!
Visste du?
Indonesiska talas av mer än 160 miljoner människor. Men det är modersmål för endast 30 miljoner. Detta beror på att nästan 500 olika etniska grupper bor i Indonesien. De talar 250 olika språk som delas upp i många dialekter. En sådan lingvistisk variation kan naturligtvis leda till problem. Dagens indonesiska har alltså implementerats som standardiserat nationellt språk. Det lärs ut i alla skolor utöver modersmålet. Indonesiska räknas till de austronesiska språken. Det är så nära besläktat med malajiska att de två språken betraktas som nästan identiska. Det finns många fördelar med att lära sig indonesiska. Grammatiken är inte särskilt komplicerad. Stavningen är inte heller svår. Du kan basera uttalet på stavningen. Många indonesiska ord kommer från andra språk, vilket gör det lättare. Och snart kommer indonesiska att vara ett av de viktigaste språken i världen!