Ordlista

sv Småprat 3   »   it Small Talk / chiacchiere 3

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

22 [ventidue]

Small Talk / chiacchiere 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska italienska Spela Mer
Röker ni? L-i---ma? L-- f---- L-i f-m-? --------- Lei fuma? 0
Förut ja. U-a-vol-a -u----. U-- v---- f------ U-a v-l-a f-m-v-. ----------------- Una volta fumavo. 0
Men nu röker jag inte längre. Ma --e--o non-fu-o-più. M- a----- n-- f--- p--- M- a-e-s- n-n f-m- p-ù- ----------------------- Ma adesso non fumo più. 0
Stör det er om jag röker? La-d-s--r-o-s----mo? L- d------- s- f---- L- d-s-u-b- s- f-m-? -------------------- La disturbo se fumo? 0
Nej, inte alls. No, -ffatto. N-- a------- N-, a-f-t-o- ------------ No, affatto. 0
Det stör mig inte. No- -i--i--ur--. N-- m- d-------- N-n m- d-s-u-b-. ---------------- Non mi disturba. 0
Vill ni ha något att dricka? Bev- qu--c-s-? B--- q-------- B-v- q-a-c-s-? -------------- Beve qualcosa? 0
En konjak? Un c--na-? U- c------ U- c-g-a-? ---------- Un cognac? 0
Nej, hellre en öl. No- pi-tt------n----rra. N-- p-------- u-- b----- N-, p-u-t-s-o u-a b-r-a- ------------------------ No, piuttosto una birra. 0
Är ni mycket ute och reser? L-------gi- -olto? L-- v------ m----- L-i v-a-g-a m-l-o- ------------------ Lei viaggia molto? 0
Ja, för det mesta är det affärsresor. Sì- d- s----o sono---ag----- a--ari. S-- d- s----- s--- v----- d- a------ S-, d- s-l-t- s-n- v-a-g- d- a-f-r-. ------------------------------------ Sì, di solito sono viaggi di affari. 0
Men nu är vi på semester här. M--a--s-o --amo-q-- i--vaca--a. M- a----- s---- q-- i- v------- M- a-e-s- s-a-o q-i i- v-c-n-a- ------------------------------- Ma adesso siamo qui in vacanza. 0
Vilken hetta! Che----! C-- a--- C-e a-a- -------- Che afa! 0
Ja, idag är det verkligen hett. Sì- ---i fa --r-m-n---ca-d-. S-- o--- f- v-------- c----- S-, o-g- f- v-r-m-n-e c-l-o- ---------------------------- Sì, oggi fa veramente caldo. 0
Vi går ut på balkongen. An----o-fu--i -u- -al-one. A------ f---- s-- b------- A-d-a-o f-o-i s-l b-l-o-e- -------------------------- Andiamo fuori sul balcone. 0
Imorgon är det fest här. Dom-ni -’- -n- fe-ta. D----- c-- u-- f----- D-m-n- c-è u-a f-s-a- --------------------- Domani c’è una festa. 0
Kommer ni också? C- vi--e -nche L--? C- v---- a---- L--- C- v-e-e a-c-e L-i- ------------------- Ci viene anche Lei? 0
Ja, vi är också inbjudna. Sì--a--he -o- s---o i-v-----. S-- a---- n-- s---- i-------- S-, a-c-e n-i s-a-o i-v-t-t-. ----------------------------- Sì, anche noi siamo invitati. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.