Ordlista

sv Småprat 3   »   mk Мал разговор 3

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

22 [дваесет и два]

22 [dvayesyet i dva]

Мал разговор 3

[Mal razguovor 3]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska makedonska Spela Mer
Röker ni? Пу--те -и? П_____ л__ П-ш-т- л-? ---------- Пушите ли? 0
Poosh-t-e li? P________ l__ P-o-h-t-e l-? ------------- Pooshitye li?
Förut ja. Пора-о-да. П_____ д__ П-р-н- д-. ---------- Порано да. 0
P-ra-o d-. P_____ d__ P-r-n- d-. ---------- Porano da.
Men nu röker jag inte längre. Но -е-- ----у-а--п---ќе. Н_ с___ н_ п____ п______ Н- с-г- н- п-ш-м п-в-ќ-. ------------------------ Но сега не пушам повеќе. 0
No s--------e----sha- po---k-y-. N_ s_____ n__ p______ p_________ N- s-e-u- n-e p-o-h-m p-v-e-j-e- -------------------------------- No syegua nye poosham povyekjye.
Stör det er om jag röker? Ќ--В-----ч- ли, ------- п--ам? Ќ_ В_ п____ л__ а__ ј__ п_____ Ќ- В- п-е-и л-, а-о ј-с п-ш-м- ------------------------------ Ќе Ви пречи ли, ако јас пушам? 0
K----V- -ryec-- li, --o-ј-s -oo-ham? K___ V_ p______ l__ a__ ј__ p_______ K-y- V- p-y-c-i l-, a-o ј-s p-o-h-m- ------------------------------------ Kjye Vi pryechi li, ako јas poosham?
Nej, inte alls. Не,----п--о-н-. Н__ в______ н__ Н-, в-о-ш-о н-. --------------- Не, воопшто не. 0
N-e,-v-o----- nye. N___ v_______ n___ N-e- v-o-s-t- n-e- ------------------ Nye, voopshto nye.
Det stör mig inte. Тоа не--- -речи. Т__ н_ м_ п_____ Т-а н- м- п-е-и- ---------------- Тоа не ми пречи. 0
Toa -ye -i-p---chi. T__ n__ m_ p_______ T-a n-e m- p-y-c-i- ------------------- Toa nye mi pryechi.
Vill ni ha något att dricka? Ќ- -- нап-ет--л- -е-т-? Ќ_ с_ н______ л_ н_____ Ќ- с- н-п-е-е л- н-ш-о- ----------------------- Ќе се напиете ли нешто? 0
Kj-- sy- -a-iy-t-e-----ye-h--? K___ s__ n________ l_ n_______ K-y- s-e n-p-y-t-e l- n-e-h-o- ------------------------------ Kjye sye napiyetye li nyeshto?
En konjak? Е-е--к--ак? Е___ к_____ Е-е- к-њ-к- ----------- Еден коњак? 0
Ye--e- --њa-? Y_____ k_____ Y-d-e- k-њ-k- ------------- Yedyen koњak?
Nej, hellre en öl. Не, подоб-- ед---п-в-. Н__ п______ е___ п____ Н-, п-д-б-о е-н- п-в-. ---------------------- Не, подобро едно пиво. 0
N-e--p-d--ro--e-n---ivo. N___ p______ y____ p____ N-e- p-d-b-o y-d-o p-v-. ------------------------ Nye, podobro yedno pivo.
Är ni mycket ute och reser? Па-увате-ли-мно--? П_______ л_ м_____ П-т-в-т- л- м-о-у- ------------------ Патувате ли многу? 0
P-to-va-ye l---nogu-o? P_________ l_ m_______ P-t-o-a-y- l- m-o-u-o- ---------------------- Patoovatye li mnoguoo?
Ja, för det mesta är det affärsresor. Да---оа ---на-че-т- с--жб-н- --ту----. Д__ т__ с_ н_______ с_______ п________ Д-, т-а с- н-ј-е-т- с-у-б-н- п-т-в-њ-. -------------------------------------- Да, тоа се најчесто службени патувања. 0
D-, -o- s----a-chye--o-sl-----eni pat-ova--. D__ t__ s__ n_________ s_________ p_________ D-, t-a s-e n-ј-h-e-t- s-o-ʐ-y-n- p-t-o-a-a- -------------------------------------------- Da, toa sye naјchyesto slooʐbyeni patoovaњa.
Men nu är vi på semester här. Но--ег- сме -в-- -- -д-о-. Н_ с___ с__ о___ н_ о_____ Н- с-г- с-е о-д- н- о-м-р- -------------------------- Но сега сме овде на одмор. 0
No --egua-smy- o-d-e -a -dm--. N_ s_____ s___ o____ n_ o_____ N- s-e-u- s-y- o-d-e n- o-m-r- ------------------------------ No syegua smye ovdye na odmor.
Vilken hetta! Как-а-го---т-н-! К____ г_________ К-к-а г-р-ш-и-а- ---------------- Каква горештина! 0
K---- ---r----t-n-! K____ g____________ K-k-a g-o-y-s-t-n-! ------------------- Kakva guoryeshtina!
Ja, idag är det verkligen hett. Д-,-----с-- на-и---на ---к-. Д__ д____ е н________ ж_____ Д-, д-н-с е н-в-с-и-а ж-ш-о- ---------------------------- Да, денес е навистина жешко. 0
Da---y-nyes--e na--s-i-- --e-hk-. D__ d______ y_ n________ ʐ_______ D-, d-e-y-s y- n-v-s-i-a ʐ-e-h-o- --------------------------------- Da, dyenyes ye navistina ʐyeshko.
Vi går ut på balkongen. Од--е-------ко---. О____ н_ б________ О-и-е н- б-л-о-о-. ------------------ Одиме на балконот. 0
O----e-----a--o--t. O_____ n_ b________ O-i-y- n- b-l-o-o-. ------------------- Odimye na balkonot.
Imorgon är det fest här. Ут-е -вд- ќ- --- -а--ва. У___ о___ ќ_ и__ з______ У-р- о-д- ќ- и-а з-б-в-. ------------------------ Утре овде ќе има забава. 0
Oo---e-ovd---k--e i---z---v-. O_____ o____ k___ i__ z______ O-t-y- o-d-e k-y- i-a z-b-v-. ----------------------------- Ootrye ovdye kjye ima zabava.
Kommer ni också? Ќе--ојдет- ли и-В--? Ќ_ д______ л_ и В___ Ќ- д-ј-е-е л- и В-е- -------------------- Ќе дојдете ли и Вие? 0
Kjy- --јd-et-- -- - Vi-e? K___ d________ l_ i V____ K-y- d-ј-y-t-e l- i V-y-? ------------------------- Kjye doјdyetye li i Viye?
Ja, vi är också inbjudna. Д-,-- --- ис-о така --- -о---е-и. Д__ и н__ и___ т___ с__ п________ Д-, и н-е и-т- т-к- с-е п-к-н-т-. --------------------------------- Да, и ние исто така сме поканети. 0
Da--i n--e-i----t--a--m-e --ka-y--i. D__ i n___ i___ t___ s___ p_________ D-, i n-y- i-t- t-k- s-y- p-k-n-e-i- ------------------------------------ Da, i niye isto taka smye pokanyeti.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + makedonska (1-100) MP3 makedonska (1-100)
Ingen video hittades!

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.