Ordlista

sv Småprat 3   »   zh 简单对话3

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

22[二十二]

22 [Èrshí\'èr]

简单对话3

[jiǎndān duìhuà 3]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kinesiska (förenklad) Spela Mer
Röker ni? 您-吸- --? 您 吸- 吗 ? 您 吸- 吗 ? -------- 您 吸烟 吗 ? 0
n-n -īy-n --? n-- x---- m-- n-n x-y-n m-? ------------- nín xīyān ma?
Förut ja. 以--是-我----。 以- 是----- 。 以- 是-我-烟- 。 ----------- 以前 是(我吸烟) 。 0
Y---án--hì-(w---ī--n-. Y----- s-- (-- x------ Y-q-á- s-ì (-ǒ x-y-n-. ---------------------- Yǐqián shì (wǒ xīyān).
Men nu röker jag inte längre. 但--我-现- --- 。 但- 我 现- 不-- 。 但- 我 现- 不-了 。 ------------- 但是 我 现在 不吸了 。 0
D-n--ì -- -i--z----ù x-le. D----- w- x------ b- x---- D-n-h- w- x-à-z-i b- x-l-. -------------------------- Dànshì wǒ xiànzài bù xīle.
Stör det er om jag röker? 我--- - -扰-您 吗 ? 我 吸- 会 打- 您 吗 ? 我 吸- 会 打- 您 吗 ? --------------- 我 吸烟 会 打扰 您 吗 ? 0
W- x-y-- hu- d--ǎo-n----a? W- x---- h-- d---- n-- m-- W- x-y-n h-ì d-r-o n-n m-? -------------------------- Wǒ xīyān huì dǎrǎo nín ma?
Nej, inte alls. 不- -- ---。 不- 绝- 不- 。 不- 绝- 不- 。 ---------- 不, 绝对 不会 。 0
Bù, ------ -ù h--. B-- j----- b- h--- B-, j-é-u- b- h-ì- ------------------ Bù, juéduì bù huì.
Det stör mig inte. 这 不 -- --。 这 不 打- 我 。 这 不 打- 我 。 ---------- 这 不 打扰 我 。 0
Zhè----d-rǎo --. Z-- b- d---- w-- Z-è b- d-r-o w-. ---------------- Zhè bù dǎrǎo wǒ.
Vill ni ha något att dricka? 您----什- - ? 您 喝- 什- 吗 ? 您 喝- 什- 吗 ? ----------- 您 喝点 什么 吗 ? 0
Nín h- d-------n-- -a? N-- h- d--- s----- m-- N-n h- d-ǎ- s-é-m- m-? ---------------------- Nín hē diǎn shénme ma?
En konjak? 一- Cog---(法--兰地酒- ? 一- C------------- ? 一- C-g-a-(-国-兰-酒- ? ------------------- 一杯 Cognac(法国白兰地酒) ? 0
Yībē- C-g---(fà-u--b--lá--ì-j---? Y---- C----------- b------- j---- Y-b-i C-g-a-(-à-u- b-i-á-d- j-ǔ-? --------------------------------- Yībēi Cognac(fàguó báilándì jiǔ)?
Nej, hellre en öl. 不,-我 更--- -----。 不- 我 更 喜- 喝 啤- 。 不- 我 更 喜- 喝 啤- 。 ---------------- 不, 我 更 喜欢 喝 啤酒 。 0
B-, -ǒ -----x-h-ā- -ē-pí-iǔ. B-- w- g--- x----- h- p----- B-, w- g-n- x-h-ā- h- p-j-ǔ- ---------------------------- Bù, wǒ gèng xǐhuān hē píjiǔ.
Är ni mycket ute och reser? 您 经- 旅行(--- 吗 ? 您 经- 旅----- 吗 ? 您 经- 旅-(-差- 吗 ? --------------- 您 经常 旅行(出差) 吗 ? 0
Ní- --ng---n- l-x--g -ch-c-āi) --? N-- j-------- l----- (-------- m-- N-n j-n-c-á-g l-x-n- (-h-c-ā-) m-? ---------------------------------- Nín jīngcháng lǚxíng (chūchāi) ma?
Ja, för det mesta är det affärsresor. 是-,---数--是 -务-出差-。 是-- 大-- 都- 商- 出- 。 是-, 大-数 都- 商- 出- 。 ------------------ 是啊, 大多数 都是 商务 出差 。 0
S-ì-a--d- --ō--ù d-u--h- sh-ng-ù -h-ch-i. S-- a- d- d----- d-- s-- s------ c------- S-ì a- d- d-ō-h- d-u s-ì s-ā-g-ù c-ū-h-i- ----------------------------------------- Shì a, dà duōshù dōu shì shāngwù chūchāi.
Men nu är vi på semester här. 不过 现---们 在这里 -- 。 不- 现- 我- 在-- 度- 。 不- 现- 我- 在-里 度- 。 ----------------- 不过 现在 我们 在这里 度假 。 0
Bùguò-x-à-zà- wǒ-e--zà----è-ǐ dùj--. B---- x------ w---- z-- z---- d----- B-g-ò x-à-z-i w-m-n z-i z-è-ǐ d-j-à- ------------------------------------ Bùguò xiànzài wǒmen zài zhèlǐ dùjià.
Vilken hetta! 好热的-- 啊-! 好-- 天 啊 ! 好-的 天 啊 ! --------- 好热的 天 啊 ! 0
H-o-rè-d--t--- -! H-- r- d- t--- a- H-o r- d- t-ā- a- ----------------- Hǎo rè de tiān a!
Ja, idag är det verkligen hett. 是-, 今天-真----很热-。 是-- 今- 真- 是 很- 。 是-, 今- 真- 是 很- 。 ---------------- 是啊, 今天 真的 是 很热 。 0
S----, jī-t-ā---hē- ----h--h-- r-. S-- a- j------ z--- d- s-- h-- r-- S-ì a- j-n-i-n z-ē- d- s-ì h-n r-. ---------------------------------- Shì a, jīntiān zhēn de shì hěn rè.
Vi går ut på balkongen. 我--- 阳台--去 --。 我- 到 阳-- 去 吧 。 我- 到 阳-上 去 吧 。 -------------- 我们 到 阳台上 去 吧 。 0
W-me--dào -án-------à-gq- ba. W---- d-- y------ s------ b-- W-m-n d-o y-n-t-i s-à-g-ù b-. ----------------------------- Wǒmen dào yángtái shàngqù ba.
Imorgon är det fest här. 明天--- - 一个 -会 。 明- 这- 有 一- 聚- 。 明- 这- 有 一- 聚- 。 --------------- 明天 这里 有 一个 聚会 。 0
M-n-ti-n z----- y----īgè--ù-u-. M------- z-- l- y-- y--- j----- M-n-t-ā- z-è l- y-u y-g- j-h-ì- ------------------------------- Míngtiān zhè li yǒu yīgè jùhuì.
Kommer ni också? 您-也-来 吗 ? 您 也 来 吗 ? 您 也 来 吗 ? --------- 您 也 来 吗 ? 0
N-n--- -----a? N-- y- l-- m-- N-n y- l-i m-? -------------- Nín yě lái ma?
Ja, vi är också inbjudna. 是---我------ -请函-- 。 是-- 我- 也 收- 邀-- 了 。 是-, 我- 也 收- 邀-函 了 。 ------------------- 是啊, 我们 也 收到 邀请函 了 。 0
S-ì a----me------hōu-dà---āoq-ng -á---. S-- a- w---- y- s--- d-- y------ h----- S-ì a- w-m-n y- s-ō- d-o y-o-ǐ-g h-n-e- --------------------------------------- Shì a, wǒmen yě shōu dào yāoqǐng hánle.

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.