Ordlista

sv Lära främmande språk   »   be Вывучаць замежныя мовы

23 [tjugotre]

Lära främmande språk

Lära främmande språk

23 [дваццаць тры]

23 [dvatstsats’ try]

Вывучаць замежныя мовы

[Vyvuchats’ zamezhnyya movy]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska vitryska Spela Mer
Var har ni lärt er spanska? Д-- Вы--ы--ч-л----п--с-у- -о--? Д-- В- в------- і-------- м---- Д-е В- в-в-ч-л- і-п-н-к-ю м-в-? ------------------------------- Дзе Вы вывучалі іспанскую мову? 0
D-- Vy --vuc-a-і---p----uy- -o--? D-- V- v-------- і--------- m---- D-e V- v-v-c-a-і і-p-n-k-y- m-v-? --------------------------------- Dze Vy vyvuchalі іspanskuyu movu?
Kan ni portugisiska också? В- т-кс--- в--од-е-е--арт-г--ь-кай? В- т------ в-------- п------------- В- т-к-а-а в-л-д-е-е п-р-у-а-ь-к-й- ----------------------------------- Вы таксама валодаеце партугальскай? 0
Vy---ksam---a-o--e--e---r---al---ay? V- t------ v--------- p------------- V- t-k-a-a v-l-d-e-s- p-r-u-a-’-k-y- ------------------------------------ Vy taksama valodaetse partugal’skay?
Ja, och jag kan också lite italienska. Так,-я-ч- -------і вало-аю італ-ян--а-. Т--- я--- я т----- в------ і----------- Т-к- я-ч- я т-о-к- в-л-д-ю і-а-ь-н-к-й- --------------------------------------- Так, яшчэ я трошкі валодаю італьянскай. 0
T--- ya-h-he -- tr-shkі-va-oda-u-іta-’--n--a-. T--- y------ y- t------ v------- і------------ T-k- y-s-c-e y- t-o-h-і v-l-d-y- і-a-’-a-s-a-. ---------------------------------------------- Tak, yashche ya troshkі valodayu іtal’yanskay.
Jag tycker att ni pratar mycket bra. Я-лічу,-Вы--ел--і --б-а -а-м-ўл-еце. Я л---- В- в----- д---- р----------- Я л-ч-, В- в-л-м- д-б-а р-з-а-л-е-е- ------------------------------------ Я лічу, Вы вельмі добра размаўляеце. 0
Ya l----- -- ve-’mі-dob-a r-------a-----. Y- l----- V- v----- d---- r-------------- Y- l-c-u- V- v-l-m- d-b-a r-z-a-l-a-e-s-. ----------------------------------------- Ya lіchu, Vy vel’mі dobra razmaulyayetse.
Språken är ganska lika. М-в- дав--і-п-д--ны-. М--- д----- п-------- М-в- д-в-л- п-д-б-ы-. --------------------- Мовы даволі падобныя. 0
Mov--davo-- -adobnyya. M--- d----- p--------- M-v- d-v-l- p-d-b-y-a- ---------------------- Movy davolі padobnyya.
Jag förstår dem bra. Я Вас доб-а----у-е-. Я В-- д---- р------- Я В-с д-б-а р-з-м-ю- -------------------- Я Вас добра разумею. 0
Y- Vas-dob-a r--u----. Y- V-- d---- r-------- Y- V-s d-b-a r-z-m-y-. ---------------------- Ya Vas dobra razumeyu.
Men tala och skriva är svårt. Ал- ---м-ў---ь-і п-саць-– -я--а. А-- р--------- і п----- – ц----- А-е р-з-а-л-ц- і п-с-ц- – ц-ж-а- -------------------------------- Але размаўляць і пісаць – цяжка. 0
Al--r-zm-ul----’-- ---at---–-t-ya-hk-. A-- r----------- і p------ – t-------- A-e r-z-a-l-a-s- і p-s-t-’ – t-y-z-k-. -------------------------------------- Ale razmaulyats’ і pіsats’ – tsyazhka.
Jag gör fortfarande många fel. Я ра-л--яшчэ----т -ам---к. Я р---- я--- ш--- п------- Я р-б-ю я-ч- ш-а- п-м-л-к- -------------------------- Я раблю яшчэ шмат памылак. 0
Ya--ab-----as--h- s-m-t ----la-. Y- r----- y------ s---- p------- Y- r-b-y- y-s-c-e s-m-t p-m-l-k- -------------------------------- Ya rablyu yashche shmat pamylak.
Var snäll och rätta mig alltid. Калі л--ка- папраў----- -ян--заў--ы! К--- л----- п---------- м--- з------ К-л- л-с-а- п-п-а-л-й-е м-н- з-ў-д-! ------------------------------------ Калі ласка, папраўляйце мяне заўжды! 0
Kal- ---k---p-p--u-ya-ts------e z-uzhdy! K--- l----- p------------ m---- z------- K-l- l-s-a- p-p-a-l-a-t-e m-a-e z-u-h-y- ---------------------------------------- Kalі laska, papraulyaytse myane zauzhdy!
Ert uttal är riktigt bra. У В-- -алк-- -об-ае--ы----е---. У В-- ц----- д----- в---------- У В-с ц-л-а- д-б-а- в-м-ў-е-н-. ------------------------------- У Вас цалкам добрае вымаўленне. 0
U -as ---lk---d---------a-----e. U V-- t------ d----- v---------- U V-s t-a-k-m d-b-a- v-m-u-e-n-. -------------------------------- U Vas tsalkam dobrae vymaulenne.
Ni har en liten brytning. У -ас--у--ць-н-вя-ік- -к--нт. У В-- ч----- н------- а------ У В-с ч-в-ц- н-в-л-к- а-ц-н-. ----------------------------- У Вас чуваць невялікі акцэнт. 0
U--a----u-at-’-n-vy-l--і -kt---t. U V-- c------- n-------- a------- U V-s c-u-a-s- n-v-a-і-і a-t-e-t- --------------------------------- U Vas chuvats’ nevyalіkі aktsent.
Man hör, var ni kommer ifrån. Мож-- п------- а----- -ы--р------. М---- п------- а----- В- п-------- М-ж-а п-з-а-ь- а-к-л- В- п-ы-х-л-. ---------------------------------- Можна пазнаць, адкуль Вы прыехалі. 0
Mo-h-a -a--at-’- a---l’--y -rye---lі. M----- p-------- a----- V- p--------- M-z-n- p-z-a-s-, a-k-l- V- p-y-k-a-і- ------------------------------------- Mozhna paznats’, adkul’ Vy pryekhalі.
Vilket är ert modersmål? Я-ая-Ваша---дна---о-а? Я--- В--- р----- м---- Я-а- В-ш- р-д-а- м-в-? ---------------------- Якая Ваша родная мова? 0
Y------Va-h- --dn-y- mo--? Y----- V---- r------ m---- Y-k-y- V-s-a r-d-a-a m-v-? -------------------------- Yakaya Vasha rodnaya mova?
Går ni på språkkurs? Вы ---х-дз--- м--ныя-к-рсы? В- п--------- м----- к----- В- п-а-о-з-ц- м-ў-ы- к-р-ы- --------------------------- Вы праходзіце моўныя курсы? 0
V- p--kh--zіt-e -o-n-y- -ur-y? V- p----------- m------ k----- V- p-a-h-d-і-s- m-u-y-a k-r-y- ------------------------------ Vy prakhodzіtse mounyya kursy?
Vilket läromedel använder ni? З-які--п-д-у--і-ам -ы --а-у-ц-? З я--- п---------- В- п-------- З я-і- п-д-у-н-к-м В- п-а-у-ц-? ------------------------------- З якім падручнікам Вы працуеце? 0
Z ----- -a--uc--іk-- Vy-pra-s--ts-? Z y---- p----------- V- p---------- Z y-k-m p-d-u-h-і-a- V- p-a-s-e-s-? ----------------------------------- Z yakіm padruchnіkam Vy pratsuetse?
Jag vet inte just nu, vad det heter. Цяп---я-н- ---- -з---ац-- -- ён -а---аецц-. Ц---- я н- м--- ў-------- я- ё- н---------- Ц-п-р я н- м-г- ў-г-д-ц-, я- ё- н-з-в-е-ц-. ------------------------------------------- Цяпер я не магу ўзгадаць, як ён называецца. 0
T-ya-e--y- ne-mag--u-g--ats’,-yak-yon-n-zyvae-s---. T------ y- n- m--- u--------- y-- y-- n------------ T-y-p-r y- n- m-g- u-g-d-t-’- y-k y-n n-z-v-e-s-s-. --------------------------------------------------- Tsyaper ya ne magu uzgadats’, yak yon nazyvaetstsa.
Jag kommer inte ihåg titeln. Я н--м-----зг----- ----у-п----ч----. Я н- м--- ў------- н---- п---------- Я н- м-г- ў-г-д-ц- н-з-у п-д-у-н-к-. ------------------------------------ Я не магу ўзгадаць назву падручніка. 0
Y- -e--ag- u--a----’ n---u-p----c---k-. Y- n- m--- u-------- n---- p----------- Y- n- m-g- u-g-d-t-’ n-z-u p-d-u-h-і-a- --------------------------------------- Ya ne magu uzgadats’ nazvu padruchnіka.
Jag har glömt det. Я-яе-забыў. Я я- з----- Я я- з-б-ў- ----------- Я яе забыў. 0
Ya -a---z---u. Y- y--- z----- Y- y-y- z-b-u- -------------- Ya yaye zabyu.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Germanska språk

De germanska språken tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. Denna språkgrupp kännetecknas av sina fonologiska funktioner. Skillnader i fonologi skiljer dessa språk från andra. Det finns cirka 15 germanska språk 500 miljoner människor över hela världen talar dem som sitt modersmål. Det exakta antalet enskilda språk är svårt att avgöra. Det är ofta oklart huruvida det är självständiga språk eller bara dialekter. Det mest framträdande germanska språket är engelska. Över hela världen finns det 350 miljoner infödda som talar engelska. Efter det kommer tyska och holländska. De germanska språken är indelade i olika grupper. Det finns nordgermanska, västgermanska och östgermanska. De skandinaviska språken är nordgermanska. Engelska, tyska och holländska är västgermanska språk. Alla de östgermanska språken har blivit utrotade. Gammal engelska, till exempel, tillhörde denna grupp. Kolonisationen spred germanska språk över hela världen. Som ett resultat förstås holländska i Västindien och Sydafrika. Alla germanska språk är härledda från en gemensam rot. Huruvida det var ett enhetligt protospråk är oklart. Förutom det, finns bara ett fåtal gamla germanska texter. Till skillnad från de romanska språken finns det nästan inga källor. Därför är forskning i de germanska språken svårare. Relativt lite är också känt om det germanska folkets kultur, eller teutonernas. Teutonerna förenades inte. Därför fanns ingen gemensam identitet. Därför måste vetenskapen förlita sig på andra källor. Utan greker och romare skulle vi bara veta lite grand om germanerna!
Visste du?
Katalanska tillhör den romanska språkfamiljen. Det är nära besläktat med spanska, franska och italienska. Det talas i Andorra, i den katalonska regionen av Spanien och på Balearerna. Katalanska talas även i delar av Aragonien och i Valencia. Totalt 12 miljoner människor talar eller förstår katalanska. Språket uppstod mellan 7:e och 9:e århundradet i Pyrenéerna. Sedan spreds det mot söder och öster genom territoriala erövringar. Det är viktigt att notera att katalanska inte är en spansk dialekt. Det uppstod ur vulgärlatinet och anses vara ett oberoende språk. Därför förstås det inte automatiskt av spanjorer eller latinamerikaner. Många strukturer i katalanskan liknar andra romanska språk. Men det finns också ett fåtal egenskaper som inte finns i andra språk. De som talar katalanska är mycket stolta över sitt språk. Att lära sig katalanska har aktivt främjats av politiska grupper under några århundraden. Lär dig katalanska - detta språk har en framtid!