Ordlista

sv Lära främmande språk   »   bg Изучаване на чужди езици

23 [tjugotre]

Lära främmande språk

Lära främmande språk

23 [двайсет и три]

23 [dvayset i tri]

Изучаване на чужди езици

[Izuchavane na chuzhdi yezitsi]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bulgariska Spela Mer
Var har ni lärt er spanska? К----ст- ----и -спан-к-? К--- с-- у---- и-------- К-д- с-е у-и-и и-п-н-к-? ------------------------ Къде сте учили испански? 0
K-de--t- u-hili-i--ans-i? K--- s-- u----- i-------- K-d- s-e u-h-l- i-p-n-k-? ------------------------- Kyde ste uchili ispanski?
Kan ni portugisiska också? Мо-е-е-ли-да-г---рите----о----а-с--? М----- л- д- г------- и п----------- М-ж-т- л- д- г-в-р-т- и п-р-у-а-с-и- ------------------------------------ Можете ли да говорите и португалски? 0
M-zh-te--i-da -ov--i-- i po--u-al--i? M------ l- d- g------- i p----------- M-z-e-e l- d- g-v-r-t- i p-r-u-a-s-i- ------------------------------------- Mozhete li da govorite i portugalski?
Ja, och jag kan också lite italienska. Да,-го-ор--и -а-ко-и---и--ск-. Д-- г----- и м---- и---------- Д-, г-в-р- и м-л-о и-а-и-н-к-. ------------------------------ Да, говоря и малко италиански. 0
Da, --vo--a-- m-lk---talians--. D-- g------ i m---- i---------- D-, g-v-r-a i m-l-o i-a-i-n-k-. ------------------------------- Da, govorya i malko italianski.
Jag tycker att ni pratar mycket bra. Мисля---е г-вори-е-мног- --б--. М----- ч- г------- м---- д----- М-с-я- ч- г-в-р-т- м-о-о д-б-е- ------------------------------- Мисля, че говорите много добре. 0
M-s-y-- -h- ----r----mn----dob-e. M------ c-- g------- m---- d----- M-s-y-, c-e g-v-r-t- m-o-o d-b-e- --------------------------------- Mislya, che govorite mnogo dobre.
Språken är ganska lika. Е-ици-е-с- до-та-б-и---. Е------ с- д---- б------ Е-и-и-е с- д-с-а б-и-к-. ------------------------ Езиците са доста близки. 0
E---site-s- --sta bliz--. E------- s- d---- b------ E-i-s-t- s- d-s-a b-i-k-. ------------------------- Ezitsite sa dosta blizki.
Jag förstår dem bra. Аз -о---д- -- -а-б-ра- -о--е. А- м--- д- г- р------- д----- А- м-г- д- г- р-з-и-а- д-б-е- ----------------------------- Аз мога да ги разбирам добре. 0
Az m--a--a ---r---i-am -ob--. A- m--- d- g- r------- d----- A- m-g- d- g- r-z-i-a- d-b-e- ----------------------------- Az moga da gi razbiram dobre.
Men tala och skriva är svårt. Н---ово----т--- ----н--- ------д-и. Н- г--------- и п------- с- т------ Н- г-в-р-н-т- и п-с-н-т- с- т-у-н-. ----------------------------------- Но говоренето и писането са трудни. 0
No--o-o-e---o-i --s-n-t- s-----dn-. N- g--------- i p------- s- t------ N- g-v-r-n-t- i p-s-n-t- s- t-u-n-. ----------------------------------- No govoreneto i pisaneto sa trudni.
Jag gör fortfarande många fel. В-е--ще--р--я ----о-гре-ки. В-- о-- п---- м---- г------ В-е о-е п-а-я м-о-о г-е-к-. --------------------------- Все още правя много грешки. 0
V---os-c----r---a -nogo g----k-. V-- o----- p----- m---- g------- V-e o-h-h- p-a-y- m-o-o g-e-h-i- -------------------------------- Vse oshche pravya mnogo greshki.
Var snäll och rätta mig alltid. М-ля,----ра-яйте ме-вина-и. М---- п--------- м- в------ М-л-, п-п-а-я-т- м- в-н-г-. --------------------------- Моля, поправяйте ме винаги. 0
M-l-a- po--av-a-te -e-v-nagi. M----- p---------- m- v------ M-l-a- p-p-a-y-y-e m- v-n-g-. ----------------------------- Molya, popravyayte me vinagi.
Ert uttal är riktigt bra. П-о-з--ш--иет---- - м---о--обро. П------------- В- е м---- д----- П-о-з-о-е-и-т- В- е м-о-о д-б-о- -------------------------------- Произношението Ви е много добро. 0
Pro-zn--h--ie-o -i-ye m-o-- d---o. P-------------- V- y- m---- d----- P-o-z-o-h-n-e-o V- y- m-o-o d-b-o- ---------------------------------- Proiznoshenieto Vi ye mnogo dobro.
Ni har en liten brytning. Има---сла---кце-т. И---- с--- а------ И-а-е с-а- а-ц-н-. ------------------ Имате слаб акцент. 0
I-at- ---b--k---n-. I---- s--- a------- I-a-e s-a- a-t-e-t- ------------------- Imate slab aktsent.
Man hör, var ni kommer ifrån. Раз--ра се -ткъде с-е. Р------ с- о----- с--- Р-з-и-а с- о-к-д- с-е- ---------------------- Разбира се откъде сте. 0
R-zb--a ---o--y-- ---. R------ s- o----- s--- R-z-i-a s- o-k-d- s-e- ---------------------- Razbira se otkyde ste.
Vilket är ert modersmål? Какъ- е --й----ят-В- -зик? К---- е м-------- В- е---- К-к-в е м-й-и-и-т В- е-и-? -------------------------- Какъв е майчиният Ви език? 0
K-kyv y- ---------a- Vi yezik? K---- y- m---------- V- y----- K-k-v y- m-y-h-n-y-t V- y-z-k- ------------------------------ Kakyv ye maychiniyat Vi yezik?
Går ni på språkkurs? П--ещ-в--е--- -зи-----у-с? П--------- л- е----- к---- П-с-щ-в-т- л- е-и-о- к-р-? -------------------------- Посещавате ли езиков курс? 0
Pos-s----va----- ye---o--k-r-? P------------ l- y------ k---- P-s-s-c-a-a-e l- y-z-k-v k-r-? ------------------------------ Poseshchavate li yezikov kurs?
Vilket läromedel använder ni? К-й учеб--к-и-пол-ва-е? К-- у------ и---------- К-й у-е-н-к и-п-л-в-т-? ----------------------- Кой учебник използвате? 0
Ko---ch---i---z--l-va--? K-- u------- i---------- K-y u-h-b-i- i-p-l-v-t-? ------------------------ Koy uchebnik izpolzvate?
Jag vet inte just nu, vad det heter. В -омент- -- з-----а--с--к-з-а. В м------ н- з--- к-- с- к----- В м-м-н-а н- з-а- к-к с- к-з-а- ------------------------------- В момента не зная как се казва. 0
V ----n-a-ne z-ay- k---s--ka---. V m------ n- z---- k-- s- k----- V m-m-n-a n- z-a-a k-k s- k-z-a- -------------------------------- V momenta ne znaya kak se kazva.
Jag kommer inte ihåg titeln. Н- с--се-а--за-загла-и---. Н- с- с---- з- з---------- Н- с- с-щ-м з- з-г-а-и-т-. -------------------------- Не се сещам за заглавието. 0
N--s---es----m--a za--a--e-o. N- s- s------- z- z---------- N- s- s-s-c-a- z- z-g-a-i-t-. ----------------------------- Ne se seshcham za zaglavieto.
Jag har glömt det. З------- г-. З------- г-- З-б-а-и- г-. ------------ Забравих го. 0
Zabr--ik- g-. Z-------- g-- Z-b-a-i-h g-. ------------- Zabravikh go.

Germanska språk

De germanska språken tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. Denna språkgrupp kännetecknas av sina fonologiska funktioner. Skillnader i fonologi skiljer dessa språk från andra. Det finns cirka 15 germanska språk 500 miljoner människor över hela världen talar dem som sitt modersmål. Det exakta antalet enskilda språk är svårt att avgöra. Det är ofta oklart huruvida det är självständiga språk eller bara dialekter. Det mest framträdande germanska språket är engelska. Över hela världen finns det 350 miljoner infödda som talar engelska. Efter det kommer tyska och holländska. De germanska språken är indelade i olika grupper. Det finns nordgermanska, västgermanska och östgermanska. De skandinaviska språken är nordgermanska. Engelska, tyska och holländska är västgermanska språk. Alla de östgermanska språken har blivit utrotade. Gammal engelska, till exempel, tillhörde denna grupp. Kolonisationen spred germanska språk över hela världen. Som ett resultat förstås holländska i Västindien och Sydafrika. Alla germanska språk är härledda från en gemensam rot. Huruvida det var ett enhetligt protospråk är oklart. Förutom det, finns bara ett fåtal gamla germanska texter. Till skillnad från de romanska språken finns det nästan inga källor. Därför är forskning i de germanska språken svårare. Relativt lite är också känt om det germanska folkets kultur, eller teutonernas. Teutonerna förenades inte. Därför fanns ingen gemensam identitet. Därför måste vetenskapen förlita sig på andra källor. Utan greker och romare skulle vi bara veta lite grand om germanerna!
Visste du?
Katalanska tillhör den romanska språkfamiljen. Det är nära besläktat med spanska, franska och italienska. Det talas i Andorra, i den katalonska regionen av Spanien och på Balearerna. Katalanska talas även i delar av Aragonien och i Valencia. Totalt 12 miljoner människor talar eller förstår katalanska. Språket uppstod mellan 7:e och 9:e århundradet i Pyrenéerna. Sedan spreds det mot söder och öster genom territoriala erövringar. Det är viktigt att notera att katalanska inte är en spansk dialekt. Det uppstod ur vulgärlatinet och anses vara ett oberoende språk. Därför förstås det inte automatiskt av spanjorer eller latinamerikaner. Många strukturer i katalanskan liknar andra romanska språk. Men det finns också ett fåtal egenskaper som inte finns i andra språk. De som talar katalanska är mycket stolta över sitt språk. Att lära sig katalanska har aktivt främjats av politiska grupper under några århundraden. Lär dig katalanska - detta språk har en framtid!