Ordlista

sv Stämma träff   »   be Дамоўленасць

24 [tjugofyra]

Stämma träff

Stämma träff

24 [дваццаць чатыры]

24 [dvatstsats’ chatyry]

Дамоўленасць

[Damoulenasts’]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska vitryska Spela Mer
Har du missat bussen? Ты--п---і--я-на-а-то-ус? Т- с-------- н- а------- Т- с-а-н-ў-я н- а-т-б-с- ------------------------ Ты спазніўся на аўтобус? 0
T--spazn--s-- n- a--o--s? T- s--------- n- a------- T- s-a-n-u-y- n- a-t-b-s- ------------------------- Ty spaznіusya na autobus?
Jag har väntat en halvtimme på dig. Я чакаў-- ча--ла--я----аў-адзі--. Я ч---- / ч----- ц--- п---------- Я ч-к-ў / ч-к-л- ц-б- п-ў-а-з-н-. --------------------------------- Я чакаў / чакала цябе паўгадзіны. 0
Ya-----au - c--k-l- -s-------u----іny. Y- c----- / c------ t----- p---------- Y- c-a-a- / c-a-a-a t-y-b- p-u-a-z-n-. -------------------------------------- Ya chakau / chakala tsyabe paugadzіny.
Har du ingen mobil med dig? У -яб- ня-а----а-ой-ма-іл--а-- -эл-----? У ц--- н--- з с---- м--------- т-------- У ц-б- н-м- з с-б-й м-б-л-н-г- т-л-ф-н-? ---------------------------------------- У цябе няма з сабой мабільнага тэлефона? 0
U tsyabe ny--a z sab-- mab----a-a tel-f---? U t----- n---- z s---- m--------- t-------- U t-y-b- n-a-a z s-b-y m-b-l-n-g- t-l-f-n-? ------------------------------------------- U tsyabe nyama z saboy mabіl’naga telefona?
Var punktlig nästa gång! Кал- ---к---- -а-ту--- -аз-не спазн-йся! К--- л----- у н------- р-- н- с--------- К-л- л-с-а- у н-с-у-н- р-з н- с-а-н-й-я- ---------------------------------------- Калі ласка, у наступны раз не спазняйся! 0
K--і--as--, - n-s-up-y raz ne----znya-s--! K--- l----- u n------- r-- n- s----------- K-l- l-s-a- u n-s-u-n- r-z n- s-a-n-a-s-a- ------------------------------------------ Kalі laska, u nastupny raz ne spaznyaysya!
Ta en taxi nästa gång! Н--ту-ны---азам-едзь -а--а-сі! Н-------- р---- е--- н- т----- Н-с-у-н-м р-з-м е-з- н- т-к-і- ------------------------------ Наступным разам едзь на таксі! 0
Na-tupn-m---z----edz- n--taks-! N-------- r---- y---- n- t----- N-s-u-n-m r-z-m y-d-’ n- t-k-і- ------------------------------- Nastupnym razam yedz’ na taksі!
Ta med dig ett paraply nästa gång! Н--ту-ным -азам-----м- ----сон! Н-------- р---- в----- п------- Н-с-у-н-м р-з-м в-з-м- п-р-с-н- ------------------------------- Наступным разам вазьмі парасон! 0
Nastup--- -a-a--vaz-mі p-ra-on! N-------- r---- v----- p------- N-s-u-n-m r-z-m v-z-m- p-r-s-n- ------------------------------- Nastupnym razam vaz’mі parason!
Imorgon är jag ledig. З---ра-у мя-е -ям--п--цы. З----- у м--- н--- п----- З-ў-р- у м-н- н-м- п-а-ы- ------------------------- Заўтра у мяне няма працы. 0
Z--tra u--ya-e-nya-- -r---y. Z----- u m---- n---- p------ Z-u-r- u m-a-e n-a-a p-a-s-. ---------------------------- Zautra u myane nyama pratsy.
Ska vi träffas imorgon? Да-а---у----не-ся ----р-. Д---- с---------- з------ Д-в-й с-с-р-н-м-я з-ў-р-. ------------------------- Давай сустрэнемся заўтра. 0
D-vay--us--ene-s-a-za-t--. D---- s----------- z------ D-v-y s-s-r-n-m-y- z-u-r-. -------------------------- Davay sustrenemsya zautra.
Nej tyvärr, imorgon går det inte för min del. На жал-,-я-з-ў--а-н------. Н- ж---- я з----- н- м---- Н- ж-л-, я з-ў-р- н- м-г-. -------------------------- На жаль, я заўтра не магу. 0
N---ha-’, -----utr- -e----u. N- z----- y- z----- n- m---- N- z-a-’- y- z-u-r- n- m-g-. ---------------------------- Na zhal’, ya zautra ne magu.
Har du något för dig i slutet av veckan? У-ц--е -жо---ц-----н---а-гэт------а--ы-? У ц--- ў-- ё--- п---- н- г---- в-------- У ц-б- ў-о ё-ц- п-а-ы н- г-т-я в-х-д-ы-? ---------------------------------------- У цябе ўжо ёсць планы на гэтыя выхадныя? 0
U t--a---u--o ---t---p-an--na----yya---kha--yya? U t----- u--- y----- p---- n- g----- v---------- U t-y-b- u-h- y-s-s- p-a-y n- g-t-y- v-k-a-n-y-? ------------------------------------------------ U tsyabe uzho yosts’ plany na getyya vykhadnyya?
Eller har du redan stämt träff med någon? Ц--ты--ж- з кімс--- да-о-іўс-? Ц- т- ў-- з к------ д--------- Ц- т- ў-о з к-м-ь-і д-м-в-ў-я- ------------------------------ Ці ты ўжо з кімсьці дамовіўся? 0
Ts--t- --ho-- kіm-’-s--d-m----s--? T-- t- u--- z k------- d---------- T-і t- u-h- z k-m-’-s- d-m-v-u-y-? ---------------------------------- Tsі ty uzho z kіms’tsі damovіusya?
Jag föreslår, att vi ses i slutet av veckan. Я п-----у- сус--э--а -а----а-ны-. Я п------- с-------- н- в-------- Я п-а-а-у- с-с-р-ц-а н- в-х-д-ы-. --------------------------------- Я прапаную сустрэцца на выхадных. 0
Y---rap-nuyu-s--tret--sa-na -------yk-. Y- p-------- s---------- n- v---------- Y- p-a-a-u-u s-s-r-t-t-a n- v-k-a-n-k-. --------------------------------------- Ya prapanuyu sustretstsa na vykhadnykh.
Ska vi göra en picknick? Д-ва- --адз-- п--н--. Д---- з------ п------ Д-в-й з-а-з-м п-к-і-. --------------------- Давай зладзім пікнік. 0
D---y-zl-dzі- -іknіk. D---- z------ p------ D-v-y z-a-z-m p-k-і-. --------------------- Davay zladzіm pіknіk.
Ska vi åka till stranden? Дав-- паед-ем на--л-ж! Д---- п------ н- п---- Д-в-й п-е-з-м н- п-я-! ---------------------- Давай паедзем на пляж! 0
Dava--p-----m-na-plya-h! D---- p------ n- p------ D-v-y p-e-z-m n- p-y-z-! ------------------------ Davay paedzem na plyazh!
Ska vi åka till bergen? Дава- ----з---у г-р-! Д---- п------ у г---- Д-в-й п-е-з-м у г-р-! --------------------- Давай паедзем у горы! 0
D---y -a-dz-m-u -o-y! D---- p------ u g---- D-v-y p-e-z-m u g-r-! --------------------- Davay paedzem u gory!
Jag hämtar dig från kontoret. Я за-д- п- -----ў о-і-. Я з---- п- ц--- ў о---- Я з-е-у п- ц-б- ў о-і-. ----------------------- Я заеду па цябе ў офіс. 0
Ya z--d- ----sy-be---ofіs. Y- z---- p- t----- u o---- Y- z-e-u p- t-y-b- u o-і-. -------------------------- Ya zaedu pa tsyabe u ofіs.
Jag hämtar upp dig hemma. Я з--ду -а----- -адо--. Я з---- п- ц--- д------ Я з-е-у п- ц-б- д-д-м-. ----------------------- Я заеду па цябе дадому. 0
Ya-z---- p---s-ab--dad-mu. Y- z---- p- t----- d------ Y- z-e-u p- t-y-b- d-d-m-. -------------------------- Ya zaedu pa tsyabe dadomu.
Jag hämtar dig vid busshållplatsen. Я--абяру-ц--- з-п-ып-н-у а---бус-. Я з----- ц--- з п------- а-------- Я з-б-р- ц-б- з п-ы-ы-к- а-т-б-с-. ---------------------------------- Я забяру цябе з прыпынку аўтобуса. 0
Y---ab---u ---a-e z-p-yp---u --tob--a. Y- z------ t----- z p------- a-------- Y- z-b-a-u t-y-b- z p-y-y-k- a-t-b-s-. -------------------------------------- Ya zabyaru tsyabe z prypynku autobusa.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Tips för att lära sig ett främmande språk

Att lära sig ett nytt språk är alltid mödosamt. Uttal, grammatiska regler och ordförråd kräver mycket disciplin. Men det finns olika knep som gör lärandet lättare! Först och främst är det viktigt att tänka positivt. Var entusiastisk över det nya språket och nya erfarenheter! Teoretiskt sett, spelar det ingen roll vad du börjar med. Leta efter ett ämne som du finner särskilt intressant. Det är klokt att koncentrera sig på att lyssna och tala först. Läsa och skriva efteråt. Kom på ett system som fungerar för dig och din dagliga rutin. Vad gäller adjektiv, kan du ofta lära dig motsatsen samtidigt. Eller så kan du hänga skyltar med ordförråd över hela bostaden. Du kan lära dig med hjälp av ljudfiler när du tränar eller i bilen. Om ett visst ämne är för svårt för dig, sluta. Ta en paus eller studera något annat! Detta gör att du inte tappar lusten att lära dig det nya språket. Att lösa korsord på det nya språket är roligt. Filmer på det främmande språket ger lite variation. Du kan lära dig en hel del om landet och folket genom att lästa utländska tidningar. På internet finns många övningar som kompletterar böcker. Och leta efter vänner som också tycker om att lära sig språk. Studera aldrig nytt innehåll för sig självt, utan alltid i ett sammanhang! Repetera allting regelbundet! På så sätt kan hjärnan memorera materialet väl. De som har fått nog av teori bör packa sina väskor! Eftersom ingen annanstans kan du lära dig mer effektivt än bland infödda. Du kan skriva dagbok med dina erfarenheter från resan. Men det viktigaste är: Ge aldrig upp!
Visste du?
Koreanska talas av ungfär 75 miljoner människor. Dessa människor bor huvudsakligen i Nord- och Sydkorea. Men det finns också koreanska minoriteter i Kina och Japan. Det debatteras fortfarande om vilken språkfamilj koreanska tillhör. Att Korea är uppdelat märks också i de två ländernas språk. Sydkorea, till exempel, adopterar många ord från engelskan. Nordkoreaner förstår oftast inte dessa ord. Standardspråket i båda länderna baseras på respektive huvudstads dialekt. En annan egenskap i det koreanska språket är dess precision. Till exempel indikerar språket vilken relation talarna har till varandra. Det innebär att det finns en hel del artiga tilltalsformer och många olika termer för anhöriga. Det koreanska skrivsystemet är ett bokstavssystem. Enskilda bokstäver kombineras som stavelser i imaginära rutor. Särskilt intressanta är konsonanterna som fungerar som bilder genom sin form. De visar vilken position mun, tunga, gom och svalg har i uttalet.