Ordlista

sv Stämma träff   »   ca La cita

24 [tjugofyra]

Stämma träff

Stämma träff

24 [vint-i-quatre]

La cita

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska katalanska Spela Mer
Har du missat bussen? Que-h-- -er-ut-l’-ut--ús? Q-- h-- p----- l--------- Q-e h-s p-r-u- l-a-t-b-s- ------------------------- Que has perdut l’autobús? 0
Jag har väntat en halvtimme på dig. T--- ---era--d--ant ---j- h--a. T--- e------ d----- m---- h---- T-h- e-p-r-t d-r-n- m-t-a h-r-. ------------------------------- T’he esperat durant mitja hora. 0
Har du ingen mobil med dig? No p----s el -òb--? N- p----- e- m----- N- p-r-e- e- m-b-l- ------------------- No portes el mòbil? 0
Var punktlig nästa gång! Sigues -untu-- la---òx--- -ega-a! S----- p------ l- p------ v------ S-g-e- p-n-u-l l- p-ò-i-a v-g-d-! --------------------------------- Sigues puntual la pròxima vegada! 0
Ta en taxi nästa gång! P-en-----axi -- -----ma --g---! P--- u- t--- l- p------ v------ P-e- u- t-x- l- p-ò-i-a v-g-d-! ------------------------------- Pren un taxi la pròxima vegada! 0
Ta med dig ett paraply nästa gång! Em-ort-’---- -ar--gua la pr-x--a---g-d-! E-------- u- p------- l- p------ v------ E-p-r-a-t u- p-r-i-u- l- p-ò-i-a v-g-d-! ---------------------------------------- Emporta’t un paraigua la pròxima vegada! 0
Imorgon är jag ledig. Dem- -s-ic l--ure. D--- e---- l------ D-m- e-t-c l-i-r-. ------------------ Demà estic lliure. 0
Ska vi träffas imorgon? Po--m----r---s-demà? P---- v------- d---- P-d-m v-u-e-n- d-m-? -------------------- Podem veure’ns demà? 0
Nej tyvärr, imorgon går det inte för min del. E- -a---r-u- d--à-n---u-. E- s-- g---- d--- n- p--- E- s-p g-e-, d-m- n- p-c- ------------------------- Em sap greu, demà no puc. 0
Har du något för dig i slutet av veckan? H-- pl----a----gu---c-s- p-r--qu--- --p-d- --tm--a? H-- p------- a----- c--- p-- a----- c-- d- s------- H-s p-a-e-a- a-g-n- c-s- p-r a-u-s- c-p d- s-t-a-a- --------------------------------------------------- Has planejat alguna cosa per aquest cap de setmana? 0
Eller har du redan stämt träff med någon? O-ja---s---edat a-- ---ú? O j- h-- q----- a-- a---- O j- h-s q-e-a- a-b a-g-? ------------------------- O ja has quedat amb algú? 0
Jag föreslår, att vi ses i slutet av veckan. Pr--------- --- v-g-- -q--s- c----e--e-mana. P------ q-- e-- v---- a----- c-- d- s------- P-o-o-o q-e e-s v-g-m a-u-s- c-p d- s-t-a-a- -------------------------------------------- Proposo que ens vegem aquest cap de setmana. 0
Ska vi göra en picknick? Què-e- s-m--- s---em--n p---ic? Q-- e- s----- s- f-- u- p------ Q-è e- s-m-l- s- f-m u- p-c-i-? ------------------------------- Què et sembla si fem un pícnic? 0
Ska vi åka till stranden? Qu- -t se-bla-s- ---m ---- ----j-? Q-- e- s----- s- a--- a l- p------ Q-è e- s-m-l- s- a-e- a l- p-a-j-? ---------------------------------- Què et sembla si anem a la platja? 0
Ska vi åka till bergen? Q-è -- -embl--si-a-e- a ----untan--? Q-- e- s----- s- a--- a l- m-------- Q-è e- s-m-l- s- a-e- a l- m-n-a-y-? ------------------------------------ Què et sembla si anem a la muntanya? 0
Jag hämtar dig från kontoret. Et v-n--- bus-a- a l---i-ina. E- v--- a b----- a l--------- E- v-n- a b-s-a- a l-o-i-i-a- ----------------------------- Et vinc a buscar a l’oficina. 0
Jag hämtar upp dig hemma. E- -in- a-b-s--r-a-casa. E- v--- a b----- a c---- E- v-n- a b-s-a- a c-s-. ------------------------ Et vinc a buscar a casa. 0
Jag hämtar dig vid busshållplatsen. Et vinc - -u---- ---- p-rad----------s. E- v--- a b----- a l- p----- d--------- E- v-n- a b-s-a- a l- p-r-d- d-a-t-b-s- --------------------------------------- Et vinc a buscar a la parada d’autobús. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Tips för att lära sig ett främmande språk

Att lära sig ett nytt språk är alltid mödosamt. Uttal, grammatiska regler och ordförråd kräver mycket disciplin. Men det finns olika knep som gör lärandet lättare! Först och främst är det viktigt att tänka positivt. Var entusiastisk över det nya språket och nya erfarenheter! Teoretiskt sett, spelar det ingen roll vad du börjar med. Leta efter ett ämne som du finner särskilt intressant. Det är klokt att koncentrera sig på att lyssna och tala först. Läsa och skriva efteråt. Kom på ett system som fungerar för dig och din dagliga rutin. Vad gäller adjektiv, kan du ofta lära dig motsatsen samtidigt. Eller så kan du hänga skyltar med ordförråd över hela bostaden. Du kan lära dig med hjälp av ljudfiler när du tränar eller i bilen. Om ett visst ämne är för svårt för dig, sluta. Ta en paus eller studera något annat! Detta gör att du inte tappar lusten att lära dig det nya språket. Att lösa korsord på det nya språket är roligt. Filmer på det främmande språket ger lite variation. Du kan lära dig en hel del om landet och folket genom att lästa utländska tidningar. På internet finns många övningar som kompletterar böcker. Och leta efter vänner som också tycker om att lära sig språk. Studera aldrig nytt innehåll för sig självt, utan alltid i ett sammanhang! Repetera allting regelbundet! På så sätt kan hjärnan memorera materialet väl. De som har fått nog av teori bör packa sina väskor! Eftersom ingen annanstans kan du lära dig mer effektivt än bland infödda. Du kan skriva dagbok med dina erfarenheter från resan. Men det viktigaste är: Ge aldrig upp!
Visste du?
Koreanska talas av ungfär 75 miljoner människor. Dessa människor bor huvudsakligen i Nord- och Sydkorea. Men det finns också koreanska minoriteter i Kina och Japan. Det debatteras fortfarande om vilken språkfamilj koreanska tillhör. Att Korea är uppdelat märks också i de två ländernas språk. Sydkorea, till exempel, adopterar många ord från engelskan. Nordkoreaner förstår oftast inte dessa ord. Standardspråket i båda länderna baseras på respektive huvudstads dialekt. En annan egenskap i det koreanska språket är dess precision. Till exempel indikerar språket vilken relation talarna har till varandra. Det innebär att det finns en hel del artiga tilltalsformer och många olika termer för anhöriga. Det koreanska skrivsystemet är ett bokstavssystem. Enskilda bokstäver kombineras som stavelser i imaginära rutor. Särskilt intressanta är konsonanterna som fungerar som bilder genom sin form. De visar vilken position mun, tunga, gom och svalg har i uttalet.