Ordlista

sv I staden   »   be У горадзе

25 [tjugofem]

I staden

I staden

25 [дваццаць пяць]

25 [dvatstsats’ pyats’]

У горадзе

U goradze

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska vitryska Spela Mer
Jag vill till stationen. Мн--трэ-- на-ва-зал. М__ т____ н_ в______ М-е т-э-а н- в-к-а-. -------------------- Мне трэба на вакзал. 0
M-e--reba-n---akza-. M__ t____ n_ v______ M-e t-e-a n- v-k-a-. -------------------- Mne treba na vakzal.
Jag vill till flygplatsen. Мне -рэб- --аэр----т. М__ т____ ў а________ М-е т-э-а ў а-р-п-р-. --------------------- Мне трэба ў аэрапорт. 0
M-e-tre---u a-----r-. M__ t____ u a________ M-e t-e-a u a-r-p-r-. --------------------- Mne treba u aeraport.
Jag vill till centrum. Мне--р--а---ц-н-р ---ад-. М__ т____ ў ц____ г______ М-е т-э-а ў ц-н-р г-р-д-. ------------------------- Мне трэба ў цэнтр горада. 0
Mn- -r--- u---ent--g-ra--. M__ t____ u t_____ g______ M-e t-e-a u t-e-t- g-r-d-. -------------------------- Mne treba u tsentr gorada.
Hur kommer jag till stationen? Як м-е-т-апі-- -а -ак--л? Я_ м__ т______ н_ в______ Я- м-е т-а-і-ь н- в-к-а-? ------------------------- Як мне трапіць на вакзал? 0
Ya---ne t---іt-’-----ak-a-? Y__ m__ t_______ n_ v______ Y-k m-e t-a-і-s- n- v-k-a-? --------------------------- Yak mne trapіts’ na vakzal?
Hur kommer jag till flygplatsen? Як мн- тра-і-- у------о--? Я_ м__ т______ у а________ Я- м-е т-а-і-ь у а-р-п-р-? -------------------------- Як мне трапіць у аэрапорт? 0
Yak--n---r-pі-s’-- -e-a----? Y__ m__ t_______ u a________ Y-k m-e t-a-і-s- u a-r-p-r-? ---------------------------- Yak mne trapіts’ u aeraport?
Hur kommer jag till centrum? Як --е ---п-ць-- --н-- --р---? Я_ м__ т______ у ц____ г______ Я- м-е т-а-і-ь у ц-н-р г-р-д-? ------------------------------ Як мне трапіць у цэнтр горада? 0
Y-k-m-- -r---t-’ u --e-tr--or-d-? Y__ m__ t_______ u t_____ g______ Y-k m-e t-a-і-s- u t-e-t- g-r-d-? --------------------------------- Yak mne trapіts’ u tsentr gorada?
Jag behöver en taxi. М-е-па-рэбнае т--с-. М__ п________ т_____ М-е п-т-э-н-е т-к-і- -------------------- Мне патрэбнае таксі. 0
M-e -at----a- -a-s-. M__ p________ t_____ M-e p-t-e-n-e t-k-і- -------------------- Mne patrebnae taksі.
Jag behöver en stadskarta. М---п--рэбн-я к--та-гор-д-. М__ п________ к____ г______ М-е п-т-э-н-я к-р-а г-р-д-. --------------------------- Мне патрэбная карта горада. 0
M-e----r-------kart- gorada. M__ p_________ k____ g______ M-e p-t-e-n-y- k-r-a g-r-d-. ---------------------------- Mne patrebnaya karta gorada.
Jag behöver ett hotell. М-- ----эб----г-----іца. М__ п________ г_________ М-е п-т-э-н-я г-с-і-і-а- ------------------------ Мне патрэбная гасцініца. 0
M-e --t--b-ay--ga-tsіn----. M__ p_________ g___________ M-e p-t-e-n-y- g-s-s-n-t-a- --------------------------- Mne patrebnaya gastsіnіtsa.
Jag skulle vilja hyra en bil. Я х-ц-ў-бы----ац-л- -- ўзяць-напрака- -ашыну. Я х____ б_ / х_____ б_ ў____ н_______ м______ Я х-ц-ў б- / х-ц-л- б- ў-я-ь н-п-а-а- м-ш-н-. --------------------------------------------- Я хацеў бы / хацела бы ўзяць напракат машыну. 0
Ya--hats-u--y - -h------ -- u----s--nap---a- mash-n-. Y_ k______ b_ / k_______ b_ u______ n_______ m_______ Y- k-a-s-u b- / k-a-s-l- b- u-y-t-’ n-p-a-a- m-s-y-u- ----------------------------------------------------- Ya khatseu by / khatsela by uzyats’ naprakat mashynu.
Här är mitt kontokort. Во-- --я-к--ды-ная кар--а. В___ м__ к________ к______ В-с- м-я к-э-ы-н-я к-р-к-. -------------------------- Вось мая крэдытная картка. 0
Vos’---ya-kr--y----a---r--a. V___ m___ k_________ k______ V-s- m-y- k-e-y-n-y- k-r-k-. ---------------------------- Vos’ maya kredytnaya kartka.
Här är mitt körkort. Вось м---в-д-іце-ь---е п---е-ч---е. В___ м__ в____________ п___________ В-с- м-ё в-д-і-е-ь-к-е п-с-е-ч-н-е- ----------------------------------- Вось маё вадзіцельскае пасведчанне. 0
Vos----e ---zіt---’s-a--p-sv-d--an-e. V___ m__ v_____________ p____________ V-s- m-e v-d-і-s-l-s-a- p-s-e-c-a-n-. ------------------------------------- Vos’ mae vadzіtsel’skae pasvedchanne.
Vad finns det att se i staden? Што м---а -агля----ь ------д-е? Ш__ м____ п_________ у г_______ Ш-о м-ж-а п-г-я-з-ц- у г-р-д-е- ------------------------------- Што можна паглядзець у горадзе? 0
S--- m----- --glyadze---------a--e? S___ m_____ p___________ u g_______ S-t- m-z-n- p-g-y-d-e-s- u g-r-d-e- ----------------------------------- Shto mozhna paglyadzets’ u goradze?
Gå i gamla stan. Сх-дзіц--- --а-ы гор-д! С_______ ў с____ г_____ С-а-з-ц- ў с-а-ы г-р-д- ----------------------- Схадзіце ў стары горад! 0
Skh-dzіt-e-- -ta---g-r-d! S_________ u s____ g_____ S-h-d-і-s- u s-a-y g-r-d- ------------------------- Skhadzіtse u stary gorad!
Ta en rundtur genom staden. З--б--е---с----і- -а-а---б-с-! З______ э________ н_ а________ З-а-і-е э-с-у-с-ю н- а-т-б-с-! ------------------------------ Зрабіце экскурсію на аўтобусе! 0
Zr--і--e ----ursіy---a au-o-use! Z_______ e_________ n_ a________ Z-a-і-s- e-s-u-s-y- n- a-t-b-s-! -------------------------------- Zrabіtse ekskursіyu na autobuse!
Gå till hamnen. Сха-зі-- ў--ор-! С_______ ў п____ С-а-з-ц- ў п-р-! ---------------- Схадзіце ў порт! 0
S-ha-zі-se u po--! S_________ u p____ S-h-d-і-s- u p-r-! ------------------ Skhadzіtse u port!
Ta en tur i hamnen. З--бі---э-с-у-сію-------ц-! З______ э________ п_ п_____ З-а-і-е э-с-у-с-ю п- п-р-е- --------------------------- Зрабіце экскурсію па порце! 0
Z----ts--ek-ku--і-u-pa-portse! Z_______ e_________ p_ p______ Z-a-і-s- e-s-u-s-y- p- p-r-s-! ------------------------------ Zrabіtse ekskursіyu pa portse!
Vilka sevärdheter finns det annars? Як-я -----с-----асці ----ё--- а--ам-----аг-? Я___ я___ с_________ т__ ё___ а_____ г______ Я-і- я-ч- с-а-у-а-ц- т-т ё-ц- а-р-м- г-т-г-? -------------------------------------------- Якія яшчэ славутасці тут ёсць акрамя гэтага? 0
Y-kі---yashc-e---a----st---t-t----t-- a-ramya geta--? Y_____ y______ s__________ t__ y_____ a______ g______ Y-k-y- y-s-c-e s-a-u-a-t-і t-t y-s-s- a-r-m-a g-t-g-? ----------------------------------------------------- Yakіya yashche slavutastsі tut yosts’ akramya getaga?

Slaviska språk

Slaviska språk är modersmål för 300 miljoner människor. De slaviska språken tillhör de indoeuropeiska. Det finns cirka 20 slaviska språk. Det mest framträdande bland dem är ryska. Mer än 150 miljoner människor talar ryska som sitt modersmål. Efter det kommer polska och ukrainska med 50 miljoner vardera. I språkvetenskapen är de slaviska språken uppdelade i olika grupper. De är västslaviska, östslaviska och sydslaviska språk. Polska, tjeckiska och slovakiska är västslaviska språk. Ryska, ukrainska och vitryska är östslaviska språk. Serbiska, kroatiska och bulgariska är sydslaviska språk. Det finns många slaviska språk förutom dessa. Men de talas av relativt få människor. De slaviska språken tillhör ett gemensamt protospråk. De enskilda språken utvecklades relativt sent från detta. De är därför yngre än de germanska och romanska språken. Majoriteten av de slaviska språkens vokabulär är likartad. Detta beror på att de inte separerades från varandra förrän relativt sent. Ur ett vetenskapligt perspektiv är de slaviska språken konservativa. Vilket betyder att de fortfarande innehåller många gamla strukturer. Andra indoeuropeiska språk har förlorat dessa gamla former. På grund av detta är slaviska språk mycket intressanta att utforska. Genom att forska i dem kan slutsatser dras om tidigare språk. På så sätt hoppas forskarna kunna spåra tillbaka till indoeuropeiska språk. Slaviska språk kännetecknas av få vokaler. Bortsett från det, finns det många ljud som inte förekommer i andra språk. Särskilt västeuropéer har ofta problem med uttalet. Men inga bekymmer – allting kommer att bli bra! På polska: Wszystko będzie dobrze!
Visste du?
Kroatiska är ett sydslaviskt språk. Det är mycket nära besläktat med serbiska, bosniska och montenegrinska. De som talar dessa språk kan lätt kommunicera med varandra. Därför anser många lingvister att kroatiska inte ens är ett eget språk. De ser det som en av många former av serbo-kroatiska. Ungefär 7 miljoner människor i världen talar kroatiska. Språket skrivs med latinska bokstäver. Det kroatiska alfabetet har 30 bokstäver inklusive ett fåtal specialsymboler. Stavningen överensstämmer strikt med uttalet av orden. Det gäller också för ord som lånats från andra språk. Den lexikala accenten i kroatiska är melodisk. Det innebär att tonhöjden i stavelserna är viktig i intonationen. Grammatiken har sju kasus och är inte alltid enkel. Men det är värt att lära sig det kroatiska språket. Kroatien är verkligen ett vackert semesterland!