Ordlista

sv I staden   »   bg В града

25 [tjugofem]

I staden

I staden

25 [двайсет и пет]

25 [dvayset i pet]

В града

[V grada]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bulgariska Spela Mer
Jag vill till stationen. Б-- и---л /------- -а -тид- на г----а. Б-- и---- / и----- д- о---- н- г------ Б-х и-к-л / и-к-л- д- о-и-а н- г-р-т-. -------------------------------------- Бих искал / искала да отида на гарата. 0
Bi---isk-l / -s--la------i-a n--g-r--a. B--- i---- / i----- d- o---- n- g------ B-k- i-k-l / i-k-l- d- o-i-a n- g-r-t-. --------------------------------------- Bikh iskal / iskala da otida na garata.
Jag vill till flygplatsen. Б-- и-ка--- ис--ла-д- --и----- --тищ-т-. Б-- и---- / и----- д- о---- н- л-------- Б-х и-к-л / и-к-л- д- о-и-а н- л-т-щ-т-. ---------------------------------------- Бих искал / искала да отида на летището. 0
Bik----k-- ----ka-- -a o-i-a n-------h---t-. B--- i---- / i----- d- o---- n- l----------- B-k- i-k-l / i-k-l- d- o-i-a n- l-t-s-c-e-o- -------------------------------------------- Bikh iskal / iskala da otida na letishcheto.
Jag vill till centrum. Бих ----- - и-к--- -а-о-ида --цен---а-на--ра-а. Б-- и---- / и----- д- о---- в ц------ н- г----- Б-х и-к-л / и-к-л- д- о-и-а в ц-н-ъ-а н- г-а-а- ----------------------------------------------- Бих искал / искала да отида в центъра на града. 0
Bi-- is-al-/ i--ala da-o--da-v-ts--t-ra -a --a-a. B--- i---- / i----- d- o---- v t------- n- g----- B-k- i-k-l / i-k-l- d- o-i-a v t-e-t-r- n- g-a-a- ------------------------------------------------- Bikh iskal / iskala da otida v tsentyra na grada.
Hur kommer jag till stationen? К-- да-стиг-а--о-г-р-т-? К-- д- с----- д- г------ К-к д- с-и-н- д- г-р-т-? ------------------------ Как да стигна до гарата? 0
K-k d- --igna----g-r-ta? K-- d- s----- d- g------ K-k d- s-i-n- d- g-r-t-? ------------------------ Kak da stigna do garata?
Hur kommer jag till flygplatsen? Ка- д---ти-на-до-л-тище-о? К-- д- с----- д- л-------- К-к д- с-и-н- д- л-т-щ-т-? -------------------------- Как да стигна до летището? 0
Kak-d---t-g---d--le----c--to? K-- d- s----- d- l----------- K-k d- s-i-n- d- l-t-s-c-e-o- ----------------------------- Kak da stigna do letishcheto?
Hur kommer jag till centrum? Как--а ст-г-а--о---н-ъ------г--д-? К-- д- с----- д- ц------ н- г----- К-к д- с-и-н- д- ц-н-ъ-а н- г-а-а- ---------------------------------- Как да стигна до центъра на града? 0
K-- -- stig-- ------n-y-- n--gra-a? K-- d- s----- d- t------- n- g----- K-k d- s-i-n- d- t-e-t-r- n- g-a-a- ----------------------------------- Kak da stigna do tsentyra na grada?
Jag behöver en taxi. Т-яб---ми та---. Т----- м- т----- Т-я-в- м- т-к-и- ---------------- Трябва ми такси. 0
Try--va--i t-k-i. T------ m- t----- T-y-b-a m- t-k-i- ----------------- Tryabva mi taksi.
Jag behöver en stadskarta. Трябв- -- -арт--н----ада. Т----- м- к---- н- г----- Т-я-в- м- к-р-а н- г-а-а- ------------------------- Трябва ми карта на града. 0
Tr----a-mi--arta--- gr-da. T------ m- k---- n- g----- T-y-b-a m- k-r-a n- g-a-a- -------------------------- Tryabva mi karta na grada.
Jag behöver ett hotell. Трябва -------л. Т----- м- х----- Т-я-в- м- х-т-л- ---------------- Трябва ми хотел. 0
T-ya----------t-l. T------ m- k------ T-y-b-a m- k-o-e-. ------------------ Tryabva mi khotel.
Jag skulle vilja hyra en bil. Б-х--с-а- /---ка-а -- --ем--к-ла. Б-- и---- / и----- д- н---- к---- Б-х и-к-л / и-к-л- д- н-е-а к-л-. --------------------------------- Бих искал / искала да наема кола. 0
B--- --k---/ i-k-l- d- -a-ma --la. B--- i---- / i----- d- n---- k---- B-k- i-k-l / i-k-l- d- n-e-a k-l-. ---------------------------------- Bikh iskal / iskala da naema kola.
Här är mitt kontokort. Е---к---и-н--а-м- -а--а. Е-- к--------- м- к----- Е-о к-е-и-н-т- м- к-р-а- ------------------------ Ето кредитната ми карта. 0
E-o -r--i--at--mi-kar-a. E-- k--------- m- k----- E-o k-e-i-n-t- m- k-r-a- ------------------------ Eto kreditnata mi karta.
Här är mitt körkort. Ето-шо-ь----ата ми-к-и---. Е-- ш---------- м- к------ Е-о ш-ф-о-с-а-а м- к-и-к-. -------------------------- Ето шофьорската ми книжка. 0
Et- s-o-ьorsk-ta-mi k-i--ka. E-- s----------- m- k------- E-o s-o-ь-r-k-t- m- k-i-h-a- ---------------------------- Eto shofьorskata mi knizhka.
Vad finns det att se i staden? Ка-------е-да с- --д- в-гр-да? К---- м--- д- с- в--- в г----- К-к-о м-ж- д- с- в-д- в г-а-а- ------------------------------ Какво може да се види в града? 0
Kakv--m---- da se v-d--- -r-da? K---- m---- d- s- v--- v g----- K-k-o m-z-e d- s- v-d- v g-a-a- ------------------------------- Kakvo mozhe da se vidi v grada?
Gå i gamla stan. Ид-те - ст-р-я-град. И---- в с----- г---- И-е-е в с-а-и- г-а-. -------------------- Идете в стария град. 0
I-e-e---s-ariya --a-. I---- v s------ g---- I-e-e v s-a-i-a g-a-. --------------------- Idete v stariya grad.
Ta en rundtur genom staden. Напр---т- о-и----а-на-г---а. Н-------- о------- н- г----- Н-п-а-е-е о-и-о-к- н- г-а-а- ---------------------------- Направете обиколка на града. 0
N-pravete obi-olk---- gra-a. N-------- o------- n- g----- N-p-a-e-e o-i-o-k- n- g-a-a- ---------------------------- Napravete obikolka na grada.
Gå till hamnen. И--те-н----и--анището. И---- н- п------------ И-е-е н- п-и-т-н-щ-т-. ---------------------- Идете на пристанището. 0
I---e n--p--st-n---c-et-. I---- n- p--------------- I-e-e n- p-i-t-n-s-c-e-o- ------------------------- Idete na pristanishcheto.
Ta en tur i hamnen. Напр-в-т--о--к--ка -- при--а----т-. Н-------- о------- н- п------------ Н-п-а-е-е о-и-о-к- н- п-и-т-н-щ-т-. ----------------------------------- Направете обиколка на пристанището. 0
Na---vet- -bik-lk---- --i--------he-o. N-------- o------- n- p--------------- N-p-a-e-e o-i-o-k- n- p-i-t-n-s-c-e-o- -------------------------------------- Napravete obikolka na pristanishcheto.
Vilka sevärdheter finns det annars? К-кв-----г---абе-еж---л-ос-- има ? К---- д---- з--------------- и-- ? К-к-и д-у-и з-б-л-ж-т-л-о-т- и-а ? ---------------------------------- Какви други забележителности има ? 0
Kakv- d-ugi -a-el-zh---l--s-i -ma ? K---- d---- z---------------- i-- ? K-k-i d-u-i z-b-l-z-i-e-n-s-i i-a ? ----------------------------------- Kakvi drugi zabelezhitelnosti ima ?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Slaviska språk

Slaviska språk är modersmål för 300 miljoner människor. De slaviska språken tillhör de indoeuropeiska. Det finns cirka 20 slaviska språk. Det mest framträdande bland dem är ryska. Mer än 150 miljoner människor talar ryska som sitt modersmål. Efter det kommer polska och ukrainska med 50 miljoner vardera. I språkvetenskapen är de slaviska språken uppdelade i olika grupper. De är västslaviska, östslaviska och sydslaviska språk. Polska, tjeckiska och slovakiska är västslaviska språk. Ryska, ukrainska och vitryska är östslaviska språk. Serbiska, kroatiska och bulgariska är sydslaviska språk. Det finns många slaviska språk förutom dessa. Men de talas av relativt få människor. De slaviska språken tillhör ett gemensamt protospråk. De enskilda språken utvecklades relativt sent från detta. De är därför yngre än de germanska och romanska språken. Majoriteten av de slaviska språkens vokabulär är likartad. Detta beror på att de inte separerades från varandra förrän relativt sent. Ur ett vetenskapligt perspektiv är de slaviska språken konservativa. Vilket betyder att de fortfarande innehåller många gamla strukturer. Andra indoeuropeiska språk har förlorat dessa gamla former. På grund av detta är slaviska språk mycket intressanta att utforska. Genom att forska i dem kan slutsatser dras om tidigare språk. På så sätt hoppas forskarna kunna spåra tillbaka till indoeuropeiska språk. Slaviska språk kännetecknas av få vokaler. Bortsett från det, finns det många ljud som inte förekommer i andra språk. Särskilt västeuropéer har ofta problem med uttalet. Men inga bekymmer – allting kommer att bli bra! På polska: Wszystko będzie dobrze!
Visste du?
Kroatiska är ett sydslaviskt språk. Det är mycket nära besläktat med serbiska, bosniska och montenegrinska. De som talar dessa språk kan lätt kommunicera med varandra. Därför anser många lingvister att kroatiska inte ens är ett eget språk. De ser det som en av många former av serbo-kroatiska. Ungefär 7 miljoner människor i världen talar kroatiska. Språket skrivs med latinska bokstäver. Det kroatiska alfabetet har 30 bokstäver inklusive ett fåtal specialsymboler. Stavningen överensstämmer strikt med uttalet av orden. Det gäller också för ord som lånats från andra språk. Den lexikala accenten i kroatiska är melodisk. Det innebär att tonhöjden i stavelserna är viktig i intonationen. Grammatiken har sju kasus och är inte alltid enkel. Men det är värt att lära sig det kroatiska språket. Kroatien är verkligen ett vackert semesterland!