Ordlista

sv I staden   »   el Στην πόλη

25 [tjugofem]

I staden

I staden

25 [είκοσι πέντε]

25 [eíkosi pénte]

Στην πόλη

[Stēn pólē]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska grekiska Spela Mer
Jag vill till stationen. Θέ---να--άω---ον --αθμό---υ τρ--ο-. Θ--- ν- π-- σ--- σ----- τ-- τ------ Θ-λ- ν- π-ω σ-ο- σ-α-μ- τ-υ τ-έ-ο-. ----------------------------------- Θέλω να πάω στον σταθμό του τρένου. 0
T-é-ō-na-páō--t-n -ta-hm--t-----é---. T---- n- p-- s--- s------ t-- t------ T-é-ō n- p-ō s-o- s-a-h-ó t-u t-é-o-. ------------------------------------- Thélō na páō ston stathmó tou trénou.
Jag vill till flygplatsen. Θ--ω----π---στο-αερ-----ιο. Θ--- ν- π-- σ-- α---------- Θ-λ- ν- π-ω σ-ο α-ρ-δ-ό-ι-. --------------------------- Θέλω να πάω στο αεροδρόμιο. 0
T-él--na-p-ō-s-o--e-o-ró--o. T---- n- p-- s-- a---------- T-é-ō n- p-ō s-o a-r-d-ó-i-. ---------------------------- Thélō na páō sto aerodrómio.
Jag vill till centrum. Θέ-ω -α π-- -το κέν-ρο-της πόλης. Θ--- ν- π-- σ-- κ----- τ-- π----- Θ-λ- ν- π-ω σ-ο κ-ν-ρ- τ-ς π-λ-ς- --------------------------------- Θέλω να πάω στο κέντρο της πόλης. 0
T-é-ō n--pá-------é---o -----ól-s. T---- n- p-- s-- k----- t-- p----- T-é-ō n- p-ō s-o k-n-r- t-s p-l-s- ---------------------------------- Thélō na páō sto kéntro tēs pólēs.
Hur kommer jag till stationen? Πώς -α --- στον ------ τ---τ--νο-; Π-- θ- π-- σ--- σ----- τ-- τ------ Π-ς θ- π-ω σ-ο- σ-α-μ- τ-υ τ-έ-ο-; ---------------------------------- Πώς θα πάω στον σταθμό του τρένου; 0
Pṓs-t-- --ō-ston stathmó-tou -r---u? P-- t-- p-- s--- s------ t-- t------ P-s t-a p-ō s-o- s-a-h-ó t-u t-é-o-? ------------------------------------ Pṓs tha páō ston stathmó tou trénou?
Hur kommer jag till flygplatsen? Πώς θα---ω --ο-αερο---μ--; Π-- θ- π-- σ-- α---------- Π-ς θ- π-ω σ-ο α-ρ-δ-ό-ι-; -------------------------- Πώς θα πάω στο αεροδρόμιο; 0
Pṓ----a --- s---a--od-ómio? P-- t-- p-- s-- a---------- P-s t-a p-ō s-o a-r-d-ó-i-? --------------------------- Pṓs tha páō sto aerodrómio?
Hur kommer jag till centrum? Πώ---- π-ω -------τρ----------ς; Π-- θ- π-- σ-- κ----- τ-- π----- Π-ς θ- π-ω σ-ο κ-ν-ρ- τ-ς π-λ-ς- -------------------------------- Πώς θα πάω στο κέντρο της πόλης; 0
Pṓ----- p----to--én--- --s pó-ē-? P-- t-- p-- s-- k----- t-- p----- P-s t-a p-ō s-o k-n-r- t-s p-l-s- --------------------------------- Pṓs tha páō sto kéntro tēs pólēs?
Jag behöver en taxi. Χρ-ι-ζο-α--έ-- τ---. Χ--------- έ-- τ---- Χ-ε-ά-ο-α- έ-α τ-ξ-. -------------------- Χρειάζομαι ένα ταξί. 0
C-----zomai-éna-t---. C---------- é-- t---- C-r-i-z-m-i é-a t-x-. --------------------- Chreiázomai éna taxí.
Jag behöver en stadskarta. Χρει-ζ--αι έν-ν χά----της π-λη-. Χ--------- έ--- χ---- τ-- π----- Χ-ε-ά-ο-α- έ-α- χ-ρ-η τ-ς π-λ-ς- -------------------------------- Χρειάζομαι έναν χάρτη της πόλης. 0
C--e-----a- é-an -há--ē-t-s p-lēs. C---------- é--- c----- t-- p----- C-r-i-z-m-i é-a- c-á-t- t-s p-l-s- ---------------------------------- Chreiázomai énan chártē tēs pólēs.
Jag behöver ett hotell. Χρ---ζομ-ι -ενοδοχ-ί-. Χ--------- ξ---------- Χ-ε-ά-ο-α- ξ-ν-δ-χ-ί-. ---------------------- Χρειάζομαι ξενοδοχείο. 0
C----á---a-----o----e--. C---------- x----------- C-r-i-z-m-i x-n-d-c-e-o- ------------------------ Chreiázomai xenodocheío.
Jag skulle vilja hyra en bil. Θα ήθε-α--α ----ιά-- -ν- -υτοκί-η-ο. Θ- ή---- ν- ν------- έ-- α---------- Θ- ή-ε-α ν- ν-ι-ι-σ- έ-α α-τ-κ-ν-τ-. ------------------------------------ Θα ήθελα να νοικιάσω ένα αυτοκίνητο. 0
Th- ---e-a na noi--á-ō éna auto-ín---. T-- ḗ----- n- n------- é-- a---------- T-a ḗ-h-l- n- n-i-i-s- é-a a-t-k-n-t-. -------------------------------------- Tha ḗthela na noikiásō éna autokínēto.
Här är mitt kontokort. Ορίσ-ε η --στω-ι-ή------ά---. Ο----- η π-------- μ-- κ----- Ο-ί-τ- η π-σ-ω-ι-ή μ-υ κ-ρ-α- ----------------------------- Ορίστε η πιστωτική μου κάρτα. 0
Orís-e-ē pis-ō---ḗ -o- --r-a. O----- ē p-------- m-- k----- O-í-t- ē p-s-ō-i-ḗ m-u k-r-a- ----------------------------- Oríste ē pistōtikḗ mou kárta.
Här är mitt körkort. Ο--σ-- -ο δ-πλω-ά μο-. Ο----- τ- δ------ μ--- Ο-ί-τ- τ- δ-π-ω-ά μ-υ- ---------------------- Ορίστε το δίπλωμά μου. 0
O-íst- -o-d-pl--á mou. O----- t- d------ m--- O-í-t- t- d-p-ō-á m-u- ---------------------- Oríste to díplōmá mou.
Vad finns det att se i staden? Τι-μπ-ρ-ί-ν- δε---α---ς-στ-- πό--; Τ- μ----- ν- δ-- κ----- σ--- π---- Τ- μ-ο-ε- ν- δ-ι κ-ν-ί- σ-η- π-λ-; ---------------------------------- Τι μπορεί να δει κανείς στην πόλη; 0
Ti mp---í -a ----ka-eí----ēn--ó--? T- m----- n- d-- k----- s--- p---- T- m-o-e- n- d-i k-n-í- s-ē- p-l-? ---------------------------------- Ti mporeí na dei kaneís stēn pólē?
Gå i gamla stan. Πη---ν-τε---η- ---ιά -όλ-. Π-------- σ--- π---- π---- Π-γ-ί-ε-ε σ-η- π-λ-ά π-λ-. -------------------------- Πηγαίνετε στην παλιά πόλη. 0
Pēga-------t-- --l-- p---. P-------- s--- p---- p---- P-g-í-e-e s-ē- p-l-á p-l-. -------------------------- Pēgaínete stēn paliá pólē.
Ta en rundtur genom staden. Κ-ν-- μία -ερι---ση-στ-ν----η. Κ---- μ-- π-------- σ--- π---- Κ-ν-ε μ-α π-ρ-ή-η-η σ-η- π-λ-. ------------------------------ Κάντε μία περιήγηση στην πόλη. 0
K-nte-m-a----iḗ---ē-stēn ----. K---- m-- p-------- s--- p---- K-n-e m-a p-r-ḗ-ē-ē s-ē- p-l-. ------------------------------ Kánte mía periḗgēsē stēn pólē.
Gå till hamnen. Π---ίνετ- στο λιμ-ν-. Π-------- σ-- λ------ Π-γ-ί-ε-ε σ-ο λ-μ-ν-. --------------------- Πηγαίνετε στο λιμάνι. 0
P--a--e-- s-- li----. P-------- s-- l------ P-g-í-e-e s-o l-m-n-. --------------------- Pēgaínete sto limáni.
Ta en tur i hamnen. Κά-τε--ία-πε-ι-γ-ση ----------. Κ---- μ-- π-------- σ-- λ------ Κ-ν-ε μ-α π-ρ-ή-η-η σ-ο λ-μ-ν-. ------------------------------- Κάντε μία περιήγηση στο λιμάνι. 0
K--t---í- pe--ḗ-ē-ē-s-- l-mán-. K---- m-- p-------- s-- l------ K-n-e m-a p-r-ḗ-ē-ē s-o l-m-n-. ------------------------------- Kánte mía periḗgēsē sto limáni.
Vilka sevärdheter finns det annars? Ποι--άλλα----οθ--τα------ο--; Π--- ά--- α-------- υ-------- Π-ι- ά-λ- α-ι-θ-α-α υ-ά-χ-υ-; ----------------------------- Ποια άλλα αξιοθέατα υπάρχουν; 0
P--a --la -xioth-at---p--choun? P--- á--- a--------- y--------- P-i- á-l- a-i-t-é-t- y-á-c-o-n- ------------------------------- Poia álla axiothéata ypárchoun?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Slaviska språk

Slaviska språk är modersmål för 300 miljoner människor. De slaviska språken tillhör de indoeuropeiska. Det finns cirka 20 slaviska språk. Det mest framträdande bland dem är ryska. Mer än 150 miljoner människor talar ryska som sitt modersmål. Efter det kommer polska och ukrainska med 50 miljoner vardera. I språkvetenskapen är de slaviska språken uppdelade i olika grupper. De är västslaviska, östslaviska och sydslaviska språk. Polska, tjeckiska och slovakiska är västslaviska språk. Ryska, ukrainska och vitryska är östslaviska språk. Serbiska, kroatiska och bulgariska är sydslaviska språk. Det finns många slaviska språk förutom dessa. Men de talas av relativt få människor. De slaviska språken tillhör ett gemensamt protospråk. De enskilda språken utvecklades relativt sent från detta. De är därför yngre än de germanska och romanska språken. Majoriteten av de slaviska språkens vokabulär är likartad. Detta beror på att de inte separerades från varandra förrän relativt sent. Ur ett vetenskapligt perspektiv är de slaviska språken konservativa. Vilket betyder att de fortfarande innehåller många gamla strukturer. Andra indoeuropeiska språk har förlorat dessa gamla former. På grund av detta är slaviska språk mycket intressanta att utforska. Genom att forska i dem kan slutsatser dras om tidigare språk. På så sätt hoppas forskarna kunna spåra tillbaka till indoeuropeiska språk. Slaviska språk kännetecknas av få vokaler. Bortsett från det, finns det många ljud som inte förekommer i andra språk. Särskilt västeuropéer har ofta problem med uttalet. Men inga bekymmer – allting kommer att bli bra! På polska: Wszystko będzie dobrze!
Visste du?
Kroatiska är ett sydslaviskt språk. Det är mycket nära besläktat med serbiska, bosniska och montenegrinska. De som talar dessa språk kan lätt kommunicera med varandra. Därför anser många lingvister att kroatiska inte ens är ett eget språk. De ser det som en av många former av serbo-kroatiska. Ungefär 7 miljoner människor i världen talar kroatiska. Språket skrivs med latinska bokstäver. Det kroatiska alfabetet har 30 bokstäver inklusive ett fåtal specialsymboler. Stavningen överensstämmer strikt med uttalet av orden. Det gäller också för ord som lånats från andra språk. Den lexikala accenten i kroatiska är melodisk. Det innebär att tonhöjden i stavelserna är viktig i intonationen. Grammatiken har sju kasus och är inte alltid enkel. Men det är värt att lära sig det kroatiska språket. Kroatien är verkligen ett vackert semesterland!