Ordlista

sv I staden   »   mr शहरात

25 [tjugofem]

I staden

I staden

२५ [पंचवीस]

25 [Pan̄cavīsa]

शहरात

[śaharāta]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska marathi Spela Mer
Jag vill till stationen. मल- ------ला जायच- -हे. म-- स------- ज---- आ--- म-ा स-ट-श-ल- ज-य-े आ-े- ----------------------- मला स्टेशनला जायचे आहे. 0
mal- s--ś---lā-jāy--- ā-ē. m--- s-------- j----- ā--- m-l- s-ē-a-a-ā j-y-c- ā-ē- -------------------------- malā sṭēśanalā jāyacē āhē.
Jag vill till flygplatsen. म-ा -िमा----व- ज-यच--आहे. म-- व--------- ज---- आ--- म-ा व-म-न-ळ-व- ज-य-े आ-े- ------------------------- मला विमानतळावर जायचे आहे. 0
Malā -imā--taḷā-----j-y-cē----. M--- v------------- j----- ā--- M-l- v-m-n-t-ḷ-v-r- j-y-c- ā-ē- ------------------------------- Malā vimānataḷāvara jāyacē āhē.
Jag vill till centrum. मला-------य--म--य-र्त--ठि--ण--ज-य-- आहे. म-- श------- म-------- ठ----- ज---- आ--- म-ा श-र-च-य- म-्-व-्-ी ठ-क-ण- ज-य-े आ-े- ---------------------------------------- मला शहराच्या मध्यवर्ती ठिकाणी जायचे आहे. 0
Malā---------- m-d-y--ar-ī ṭ---āṇī-jā-ac- āhē. M--- ś-------- m---------- ṭ------ j----- ā--- M-l- ś-h-r-c-ā m-d-y-v-r-ī ṭ-i-ā-ī j-y-c- ā-ē- ---------------------------------------------- Malā śaharācyā madhyavartī ṭhikāṇī jāyacē āhē.
Hur kommer jag till stationen? म- स्-ेशन-ा -स- / कशी ज-ऊ? म- स------- क-- / क-- ज--- म- स-ट-श-ल- क-ा / क-ी ज-ऊ- -------------------------- मी स्टेशनला कसा / कशी जाऊ? 0
Mī-sṭēśa---- k-sā/ ka-ī-j--ū? M- s-------- k---- k--- j---- M- s-ē-a-a-ā k-s-/ k-ś- j-'-? ----------------------------- Mī sṭēśanalā kasā/ kaśī jā'ū?
Hur kommer jag till flygplatsen? म- --म-नत-ा-----ा-- क-- जा-? म- व--------- क-- / क-- ज--- म- व-म-न-ळ-व- क-ा / क-ी ज-ऊ- ---------------------------- मी विमानतळावर कसा / कशी जाऊ? 0
Mī--imān-t---v-----a-ā- -aś- ----? M- v------------- k---- k--- j---- M- v-m-n-t-ḷ-v-r- k-s-/ k-ś- j-'-? ---------------------------------- Mī vimānataḷāvara kasā/ kaśī jā'ū?
Hur kommer jag till centrum? म- --र---या--ध्यव--ती-ठ--ा-ी कसा --कश--जा-? म- श------- म-------- ठ----- क-- / क-- ज--- म- श-र-च-य- म-्-व-्-ी ठ-क-ण- क-ा / क-ी ज-ऊ- ------------------------------------------- मी शहराच्या मध्यवर्ती ठिकाणी कसा / कशी जाऊ? 0
Mī ś--a----- m-dhy--a-tī -hi--ṇī---sā/ -a-ī j-'-? M- ś-------- m---------- ṭ------ k---- k--- j---- M- ś-h-r-c-ā m-d-y-v-r-ī ṭ-i-ā-ī k-s-/ k-ś- j-'-? ------------------------------------------------- Mī śaharācyā madhyavartī ṭhikāṇī kasā/ kaśī jā'ū?
Jag behöver en taxi. मला ----ॅक-सी-पाह---. म-- ए- ट----- प------ म-ा ए- ट-क-स- प-ह-ज-. --------------------- मला एक टॅक्सी पाहिजे. 0
M--ā-ēk------- --hijē. M--- ē-- ṭ---- p------ M-l- ē-a ṭ-k-ī p-h-j-. ---------------------- Malā ēka ṭĕksī pāhijē.
Jag behöver en stadskarta. म-----रा-ा---------हि--. म-- श----- न---- प------ म-ा श-र-च- न-ा-ा प-ह-ज-. ------------------------ मला शहराचा नकाशा पाहिजे. 0
M--ā-----r--ā-n----ā---h---. M--- ś------- n----- p------ M-l- ś-h-r-c- n-k-ś- p-h-j-. ---------------------------- Malā śaharācā nakāśā pāhijē.
Jag behöver ett hotell. म-- -क हॉ-------ि-े. म-- ए- ह---- प------ म-ा ए- ह-ट-ल प-ह-ज-. -------------------- मला एक हॉटेल पाहिजे. 0
M--ā -k- h-ṭ-l- p-h---. M--- ē-- h----- p------ M-l- ē-a h-ṭ-l- p-h-j-. ----------------------- Malā ēka hŏṭēla pāhijē.
Jag skulle vilja hyra en bil. मला--क--ाडी -ाड्-ा-े घ्यायची आहे. म-- ए- ग--- भ------- घ------ आ--- म-ा ए- ग-ड- भ-ड-य-न- घ-य-य-ी आ-े- --------------------------------- मला एक गाडी भाड्याने घ्यायची आहे. 0
Mal--ēk--gā-ī --ā-yā-ē g-yāy-cī--hē. M--- ē-- g--- b------- g------- ā--- M-l- ē-a g-ḍ- b-ā-y-n- g-y-y-c- ā-ē- ------------------------------------ Malā ēka gāḍī bhāḍyānē ghyāyacī āhē.
Här är mitt kontokort. ह--म-झ- -्र-ड-- का-्ड-आहे. ह- म--- क------ क---- आ--- ह- म-झ- क-र-ड-ट क-र-ड आ-े- -------------------------- हे माझे क्रेडीट कार्ड आहे. 0
Hē-māj-- -rēḍīṭ- -ār-a ā--. H- m---- k------ k---- ā--- H- m-j-ē k-ē-ī-a k-r-a ā-ē- --------------------------- Hē mājhē krēḍīṭa kārḍa āhē.
Här är mitt körkort. ह- माझा ------ --े. ह- म--- प----- आ--- ह- म-झ- प-व-न- आ-े- ------------------- हा माझा परवाना आहे. 0
H--mājh----r-vān--ā-ē. H- m---- p------- ā--- H- m-j-ā p-r-v-n- ā-ē- ---------------------- Hā mājhā paravānā āhē.
Vad finns det att se i staden? श-----बघण्यासार---का--आहे? श---- ब---------- क-- आ--- श-र-त ब-ण-य-स-र-े क-य आ-े- -------------------------- शहरात बघण्यासारखे काय आहे? 0
Ś---rāta-bag-aṇy-sārakhē -ā-- ā--? Ś------- b-------------- k--- ā--- Ś-h-r-t- b-g-a-y-s-r-k-ē k-y- ā-ē- ---------------------------------- Śaharāta baghaṇyāsārakhē kāya āhē?
Gå i gamla stan. आ-- श--ाच-या -ु-्-- --ग--ा---ट द--ा. आ-- श------- ज----- भ----- भ-- द---- आ-ण श-र-च-य- ज-न-य- भ-ग-ल- भ-ट द-य-. ------------------------------------ आपण शहराच्या जुन्या भागाला भेट द्या. 0
Āp--- śah-r--yā-ju-'yā -h-gālā b--ṭ--d-ā. Ā---- ś-------- j----- b------ b---- d--- Ā-a-a ś-h-r-c-ā j-n-y- b-ā-ā-ā b-ē-a d-ā- ----------------------------------------- Āpaṇa śaharācyā jun'yā bhāgālā bhēṭa dyā.
Ta en rundtur genom staden. आप-----द---न-ला--ा. आ-- श---------- ज-- आ-ण श-र-र-श-ा-ा ज-. ------------------- आपण शहरदर्शनाला जा. 0
Āpa-a---h----a-ś-n-lā-j-. Ā---- ś-------------- j-- Ā-a-a ś-h-r-d-r-a-ā-ā j-. ------------------------- Āpaṇa śaharadarśanālā jā.
Gå till hamnen. आपण--ं-र-वर जा. आ-- ब------ ज-- आ-ण ब-द-ा-र ज-. --------------- आपण बंदरावर जा. 0
Ā-a-a-ba-dar---r- -ā. Ā---- b---------- j-- Ā-a-a b-n-a-ā-a-a j-. --------------------- Āpaṇa bandarāvara jā.
Ta en tur i hamnen. आप- -ंद-द--शन कर-. आ-- ब-------- क--- आ-ण ब-द-द-्-न क-ा- ------------------ आपण बंदरदर्शन करा. 0
Āp--a -a--a---a--a-- ka-ā. Ā---- b------------- k---- Ā-a-a b-n-a-a-a-ś-n- k-r-. -------------------------- Āpaṇa bandaradarśana karā.
Vilka sevärdheter finns det annars? य--च--- व--ति-ि--त-ब-ण-या-ार-्-- आ-------ा -हेत-का? य------ व--------- ब------------ आ--- ज--- आ--- क-- य-ं-्-ा व-य-ि-ि-्- ब-ण-य-स-र-्-ा आ-ख- ज-ग- आ-े- क-? --------------------------------------------------- यांच्या व्यतिरिक्त बघण्यासारख्या आणखी जागा आहेत का? 0
Yān---ā--y-ti-i--a-b---a---s-rakh----ṇ-k-----g- ā-ē-a kā? Y------ v--------- b--------------- ā----- j--- ā---- k-- Y-n-c-ā v-a-i-i-t- b-g-a-y-s-r-k-y- ā-a-h- j-g- ā-ē-a k-? --------------------------------------------------------- Yān̄cyā vyatirikta baghaṇyāsārakhyā āṇakhī jāgā āhēta kā?

Slaviska språk

Slaviska språk är modersmål för 300 miljoner människor. De slaviska språken tillhör de indoeuropeiska. Det finns cirka 20 slaviska språk. Det mest framträdande bland dem är ryska. Mer än 150 miljoner människor talar ryska som sitt modersmål. Efter det kommer polska och ukrainska med 50 miljoner vardera. I språkvetenskapen är de slaviska språken uppdelade i olika grupper. De är västslaviska, östslaviska och sydslaviska språk. Polska, tjeckiska och slovakiska är västslaviska språk. Ryska, ukrainska och vitryska är östslaviska språk. Serbiska, kroatiska och bulgariska är sydslaviska språk. Det finns många slaviska språk förutom dessa. Men de talas av relativt få människor. De slaviska språken tillhör ett gemensamt protospråk. De enskilda språken utvecklades relativt sent från detta. De är därför yngre än de germanska och romanska språken. Majoriteten av de slaviska språkens vokabulär är likartad. Detta beror på att de inte separerades från varandra förrän relativt sent. Ur ett vetenskapligt perspektiv är de slaviska språken konservativa. Vilket betyder att de fortfarande innehåller många gamla strukturer. Andra indoeuropeiska språk har förlorat dessa gamla former. På grund av detta är slaviska språk mycket intressanta att utforska. Genom att forska i dem kan slutsatser dras om tidigare språk. På så sätt hoppas forskarna kunna spåra tillbaka till indoeuropeiska språk. Slaviska språk kännetecknas av få vokaler. Bortsett från det, finns det många ljud som inte förekommer i andra språk. Särskilt västeuropéer har ofta problem med uttalet. Men inga bekymmer – allting kommer att bli bra! På polska: Wszystko będzie dobrze!
Visste du?
Kroatiska är ett sydslaviskt språk. Det är mycket nära besläktat med serbiska, bosniska och montenegrinska. De som talar dessa språk kan lätt kommunicera med varandra. Därför anser många lingvister att kroatiska inte ens är ett eget språk. De ser det som en av många former av serbo-kroatiska. Ungefär 7 miljoner människor i världen talar kroatiska. Språket skrivs med latinska bokstäver. Det kroatiska alfabetet har 30 bokstäver inklusive ett fåtal specialsymboler. Stavningen överensstämmer strikt med uttalet av orden. Det gäller också för ord som lånats från andra språk. Den lexikala accenten i kroatiska är melodisk. Det innebär att tonhöjden i stavelserna är viktig i intonationen. Grammatiken har sju kasus och är inte alltid enkel. Men det är värt att lära sig det kroatiska språket. Kroatien är verkligen ett vackert semesterland!