Ordlista

sv I naturen   »   be На прыродзе

26 [tjugosex]

I naturen

I naturen

26 [дваццаць шэсць]

26 [dvatstsats’ shests’]

На прыродзе

[Na pryrodze]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska vitryska Spela Mer
Ser du tornet där borta? Т- -ачы--там ----? Т- б---- т-- в---- Т- б-ч-ш т-м в-ж-? ------------------ Ты бачыш там вежу? 0
T- b--hysh--am ve---? T- b------ t-- v----- T- b-c-y-h t-m v-z-u- --------------------- Ty bachysh tam vezhu?
Ser du berget där borta? Т------- --- -а-у? Т- б---- т-- г---- Т- б-ч-ш т-м г-р-? ------------------ Ты бачыш там гару? 0
Ty-----y-- t---g-r-? T- b------ t-- g---- T- b-c-y-h t-m g-r-? -------------------- Ty bachysh tam garu?
Ser du byn där borta? Ты ---ыш--ам-вё---? Т- б---- т-- в----- Т- б-ч-ш т-м в-с-у- ------------------- Ты бачыш там вёску? 0
Ty-ba-h---------es--? T- b------ t-- v----- T- b-c-y-h t-m v-s-u- --------------------- Ty bachysh tam vesku?
Ser du floden där borta? Т--ба--ш -----ак-? Т- б---- т-- р---- Т- б-ч-ш т-м р-к-? ------------------ Ты бачыш там раку? 0
Ty b--h----t----a--? T- b------ t-- r---- T- b-c-y-h t-m r-k-? -------------------- Ty bachysh tam raku?
Ser du bron där borta? Ты------ т-м---с-? Т- б---- т-- м---- Т- б-ч-ш т-м м-с-? ------------------ Ты бачыш там мост? 0
Ty--ac---h-ta- -ost? T- b------ t-- m---- T- b-c-y-h t-m m-s-? -------------------- Ty bachysh tam most?
Ser du sjön där borta? Т- -------а- возе--? Т- б---- т-- в------ Т- б-ч-ш т-м в-з-р-? -------------------- Ты бачыш там возера? 0
T- bach--h---m--o-e-a? T- b------ t-- v------ T- b-c-y-h t-m v-z-r-? ---------------------- Ty bachysh tam vozera?
Jag tycker om den där fågeln. М-е--а-аб--ц-а т-я-птушк-. М-- п--------- т-- п------ М-е п-д-б-е-ц- т-я п-у-к-. -------------------------- Мне падабаецца тая птушка. 0
Mne p--a---ts--a-t--- --ush-a. M-- p----------- t--- p------- M-e p-d-b-e-s-s- t-y- p-u-h-a- ------------------------------ Mne padabaetstsa taya ptushka.
Jag tycker om det där trädet. М-----д--ае--а -о- д---а. М-- п--------- т-- д----- М-е п-д-б-е-ц- т-е д-э-а- ------------------------- Мне падабаецца тое дрэва. 0
Mn- -a---aet-ts- t-- d---a. M-- p----------- t-- d----- M-e p-d-b-e-s-s- t-e d-e-a- --------------------------- Mne padabaetstsa toe dreva.
Jag tycker om den här stenen. М-е--адаба-ц-- гэ-ы-к--ен-. М-- п--------- г--- к------ М-е п-д-б-е-ц- г-т- к-м-н-. --------------------------- Мне падабаецца гэты камень. 0
M-- p-d--aet-t-- g--y----e-’. M-- p----------- g--- k------ M-e p-d-b-e-s-s- g-t- k-m-n-. ----------------------------- Mne padabaetstsa gety kamen’.
Jag tycker om den där parken. Мн- --д-б-ецц--той па--. М-- п--------- т-- п---- М-е п-д-б-е-ц- т-й п-р-. ------------------------ Мне падабаецца той парк. 0
Mne--adab-e--ts--toy park. M-- p----------- t-- p---- M-e p-d-b-e-s-s- t-y p-r-. -------------------------- Mne padabaetstsa toy park.
Jag tycker om den där trädgården. М-- ---аба--ца т-й с--. М-- п--------- т-- с--- М-е п-д-б-е-ц- т-й с-д- ----------------------- Мне падабаецца той сад. 0
Mn- pa-abaets-s- -o- -ad. M-- p----------- t-- s--- M-e p-d-b-e-s-s- t-y s-d- ------------------------- Mne padabaetstsa toy sad.
Jag tycker om den här blomman. Мне----абае-ц----та--кв-т-а. М-- п--------- г---- к------ М-е п-д-б-е-ц- г-т-я к-е-к-. ---------------------------- Мне падабаецца гэтая кветка. 0
M-e-----b------a-g-t-y--k-e--a. M-- p----------- g----- k------ M-e p-d-b-e-s-s- g-t-y- k-e-k-. ------------------------------- Mne padabaetstsa getaya kvetka.
Jag tycker det där är fint. Па-м--м-, --та-мі-а. П-------- г--- м---- П---о-м-, г-т- м-л-. -------------------- Па-мойму, гэта міла. 0
P---oy--,--eta-mіla. P-------- g--- m---- P---o-m-, g-t- m-l-. -------------------- Pa-moymu, geta mіla.
Jag tycker det där är intressant. М-е зд-ецца -э-- ц-к-вы-. М-- з------ г--- ц------- М-е з-а-ц-а г-т- ц-к-в-м- ------------------------- Мне здаецца гэта цікавым. 0
M---------t------a ---kavym. M-- z-------- g--- t-------- M-e z-a-t-t-a g-t- t-і-a-y-. ---------------------------- Mne zdaetstsa geta tsіkavym.
Jag tycker det där är fantastiskt vackert. Па-м-йм-, -э-- --доўн-. П-------- г--- ц------- П---о-м-, г-т- ц-д-ў-а- ----------------------- Па-мойму, гэта цудоўна. 0
P---o---,---ta-tsudo-na. P-------- g--- t-------- P---o-m-, g-t- t-u-o-n-. ------------------------ Pa-moymu, geta tsudouna.
Jag tycker det är fult. Я дум-ю- г-т- -----а. Я д----- г--- б------ Я д-м-ю- г-т- б-ы-к-. --------------------- Я думаю, гэта брыдка. 0
Y- dumayu--geta b-y--a. Y- d------ g--- b------ Y- d-m-y-, g-t- b-y-k-. ----------------------- Ya dumayu, geta brydka.
Jag tycker det är långtråkigt. Я---аходжу-г--а ---ным. Я з------- г--- н------ Я з-а-о-ж- г-т- н-д-ы-. ----------------------- Я знаходжу гэта нудным. 0
Ya --------h--g--- nu----. Y- z--------- g--- n------ Y- z-a-h-d-h- g-t- n-d-y-. -------------------------- Ya znakhodzhu geta nudnym.
Jag tycker det är fruktansvärt. Па--ойму, -эта ж--л---. П-------- г--- ж------- П---о-м-, г-т- ж-х-і-а- ----------------------- Па-мойму, гэта жахліва. 0
P--m-y-----e----h--hlі--. P-------- g--- z--------- P---o-m-, g-t- z-a-h-і-a- ------------------------- Pa-moymu, geta zhakhlіva.

Språk och ordstäv

Det finns ordstäv i alla språk. På så sätt är ordstäv en viktig del av den nationella identiteten. Ordstäv avslöjar normer och värderingar i ett land. Deras form är allmänt känd och fast, kan inte ändras. Ordstäv är alltid korta och koncisa. Metaforer används ofta i ordstäven. Många ordstäv är också poetiskt konstruerade. De flesta ordstäv ger oss råd eller förhållningsregler. Men vissa ordstäv ger också uppenbar kritik. Ordstäv använder ofta stereotyper. Så de kan handla om förment typiska drag hos andra länder eller folk. Ordstäv har en lång tradition. Aristoteles prisade dem som korta filosofiska stycken. De är ett viktigt stilgrepp i retorik och litteratur. Det som gör dem speciella är att de alltid förblir aktuella. I språkvetenskapen finns en disciplin som bara ägnas åt dem. Många ordstäv finns i flera språk. De kan således vara lexikalt identiska. I det fallet använder olika språk samma ord. Bellende Hunde beißen nicht, Perro que ladra no muerde. (DE-ES) Andra ordstäv är semantiskt lika. Vilket betyder att samma idé uttrycks med olika ord. Appeler un chat un chat, Dire pane al pane e vino al vino. (FR-IT) Så ordstäv hjälper oss förstå andra människor och kulturer. Mest intressanta är de ordstäv som finns över hela världen. De handlar om de ‘större’ ämnena i mänskligt liv. Dessa ordstäv behandlar universella erfarenheter. De visar att vi är alla lika - oavsett vilket språk vi talar!
Visste du?
Lettiska tillhör den östra gruppen av de baltiska språken. Det talas av mer än 2 miljoner människor. Lettiska är närmast besläktat med litauiska. Icke desto mindre är de två språken inte särskilt lika varandra. Således kan det hända att en litauer och en lett konverserar på ryska. Det lettiska språkets struktur är mindre ålderdomlig än den i litauiskan. Men många forntida element finns fortfarande i traditionella sånger och poem. Dessa visar till exempel på släktskapet mellan lettiska och latin. Den lettiska vokabulären är konstruerad på ett mycket intressant sätt. Den innehåller många ord som kommer från andra språk. Bland dessa, tyska, svenska, ryska och engelska. Vissa ord skapades nyligen, eftersom de helt enkelt saknades fram till nu. Lettiska skrivs med det latinska alfabetet och med accent på den första stavelsen. Grammatiken har många egenskaper som inte existerar på andra språk. Men dess regler är alltid tydliga och distinkta.