Ordlista

sv På hotellet – ankomst   »   bg В хотела – Пристигане

27 [tjugosju]

På hotellet – ankomst

På hotellet – ankomst

27 [двайсет и седем]

27 [dvayset i sedem]

В хотела – Пристигане

[V khotela – Pristigane]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bulgariska Spela Mer
Har ni ett ledigt rum? Им----л----о-од---стая? И---- л- с------- с---- И-а-е л- с-о-о-н- с-а-? ----------------------- Имате ли свободна стая? 0
Im--e-----vob-dn- ----a? I---- l- s------- s----- I-a-e l- s-o-o-n- s-a-a- ------------------------ Imate li svobodna staya?
Jag har reserverat ett rum. Аз -а-а--х---ая. А- з------ с---- А- з-п-з-х с-а-. ---------------- Аз запазих стая. 0
A- -----ikh --ay-. A- z------- s----- A- z-p-z-k- s-a-a- ------------------ Az zapazikh staya.
Mitt namn är Müller. И------- е-Мюле-. И---- м- е М----- И-е-о м- е М-л-р- ----------------- Името ми е Мюлер. 0
I--to--i-y- M--le-. I---- m- y- M------ I-e-o m- y- M-u-e-. ------------------- Imeto mi ye Myuler.
Jag behöver ett enkelrum. Тр--в--ми ед----на -та-. Т----- м- е------- с---- Т-я-в- м- е-и-и-н- с-а-. ------------------------ Трябва ми единична стая. 0
T---b---m- y-d-nichna s-a-a. T------ m- y--------- s----- T-y-b-a m- y-d-n-c-n- s-a-a- ---------------------------- Tryabva mi yedinichna staya.
Jag behöver ett dubbelrum. Трябв- -и -во-на----я. Т----- м- д----- с---- Т-я-в- м- д-о-н- с-а-. ---------------------- Трябва ми двойна стая. 0
T---b-a ---dvo--a--ta-a. T------ m- d----- s----- T-y-b-a m- d-o-n- s-a-a- ------------------------ Tryabva mi dvoyna staya.
Hur mycket kostar rummet för en natt? К------------с-а-та за едн-----? К---- с----- с----- з- е--- н--- К-л-о с-р-в- с-а-т- з- е-н- н-щ- -------------------------------- Колко струва стаята за една нощ? 0
Kolko-struva --ay-t- -- yed-a --sh-h? K---- s----- s------ z- y---- n------ K-l-o s-r-v- s-a-a-a z- y-d-a n-s-c-? ------------------------------------- Kolko struva stayata za yedna noshch?
Jag skulle vilja ha ett rum med badrum. Б-х --л-- - -е--л- -тая с б--я. Б-- ж---- / ж----- с--- с б---- Б-х ж-л-л / ж-л-л- с-а- с б-н-. ------------------------------- Бих желал / желала стая с баня. 0
Bik-----lal-/-zh--------ay--s ba-y-. B--- z----- / z------ s---- s b----- B-k- z-e-a- / z-e-a-a s-a-a s b-n-a- ------------------------------------ Bikh zhelal / zhelala staya s banya.
Jag skulle vilja ha ett rum med dusch. Б-х ---ал --жел-л- -----с-д-ш. Б-- ж---- / ж----- с--- с д--- Б-х ж-л-л / ж-л-л- с-а- с д-ш- ------------------------------ Бих желал / желала стая с душ. 0
B--h z--lal-/ -h-l--- ---ya - --sh. B--- z----- / z------ s---- s d---- B-k- z-e-a- / z-e-a-a s-a-a s d-s-. ----------------------------------- Bikh zhelal / zhelala staya s dush.
Kan jag få titta på rummet? М----ли -а ви-- ---я--? М--- л- д- в--- с------ М-ж- л- д- в-д- с-а-т-? ----------------------- Може ли да видя стаята? 0
M-z-e -i--a----y---tay-t-? M---- l- d- v---- s------- M-z-e l- d- v-d-a s-a-a-a- -------------------------- Mozhe li da vidya stayata?
Finns det ett garage här? И-а ли---к г-р-ж? И-- л- т-- г----- И-а л- т-к г-р-ж- ----------------- Има ли тук гараж? 0
Ima----tuk---r---? I-- l- t-- g------ I-a l- t-k g-r-z-? ------------------ Ima li tuk garazh?
Finns det ett kassaskåp här? И-а-ли--ук-се-ф? И-- л- т-- с---- И-а л- т-к с-й-? ---------------- Има ли тук сейф? 0
I----- tuk---y-? I-- l- t-- s---- I-a l- t-k s-y-? ---------------- Ima li tuk seyf?
Finns det en fax här? Им- ---т-к --кс? И-- л- т-- ф---- И-а л- т-к ф-к-? ---------------- Има ли тук факс? 0
Im--l- tuk--aks? I-- l- t-- f---- I-a l- t-k f-k-? ---------------- Ima li tuk faks?
Bra, jag tar rummet. Д----- щ---з--- -т-ят-. Д----- щ- в---- с------ Д-б-е- щ- в-е-а с-а-т-. ----------------------- Добре, ще взема стаята. 0
Dobr-,-s--he v-------a-at-. D----- s---- v---- s------- D-b-e- s-c-e v-e-a s-a-a-a- --------------------------- Dobre, shche vzema stayata.
Här är nycklarna. Ет- -л-чов-те. Е-- к--------- Е-о к-ю-о-е-е- -------------- Ето ключовете. 0
E-- kl--c-o--t-. E-- k----------- E-o k-y-c-o-e-e- ---------------- Eto klyuchovete.
Här är mitt bagage. Тов--е-б--а------. Т--- е б------ м-- Т-в- е б-г-ж-т м-. ------------------ Това е багажат ми. 0
To-a--- baga--a- mi. T--- y- b------- m-- T-v- y- b-g-z-a- m-. -------------------- Tova ye bagazhat mi.
Vilken tid blir det frukost? В -о-ко -а-- --з-ку-ката? В к---- ч--- е з--------- В к-л-о ч-с- е з-к-с-а-а- ------------------------- В колко часа е закуската? 0
V--o--o-cha-a-y----k-s---a? V k---- c---- y- z--------- V k-l-o c-a-a y- z-k-s-a-a- --------------------------- V kolko chasa ye zakuskata?
Vilken tid blir det lunch? В к--к--ч--------яд-т? В к---- ч--- е о------ В к-л-о ч-с- е о-я-ъ-? ---------------------- В колко часа е обядът? 0
V-ko-k--c-a-a y- -by----? V k---- c---- y- o------- V k-l-o c-a-a y- o-y-d-t- ------------------------- V kolko chasa ye obyadyt?
Vilken tid blir det middag? В к--ко------е--ечеря--? В к---- ч--- е в-------- В к-л-о ч-с- е в-ч-р-т-? ------------------------ В колко часа е вечерята? 0
V -ol-o ---s---e v--h-r--ta? V k---- c---- y- v---------- V k-l-o c-a-a y- v-c-e-y-t-? ---------------------------- V kolko chasa ye vecheryata?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Pauser är viktiga för lärandets framgång

De som vill lära sig framgångsrikt bör ta täta pauser! Nya vetenskapliga studier har kommit till denna slutsats. Forskarna undersökte lärandets faser. När de gjorde det simulerades olika inlärningssituationer. Vi absorberar information bäst i små stycken. Det betyder att vi inte bör lära oss för mycket på en gång. Vi ska alltid ta pauser mellan delkurser. Vår inlärningsframgång är nämligen också beroende av biokemiska processer. Dessa processer äger rum i hjärnan. De bestämmer vår optimala inlärningsrytm. När vi lär oss något nytt frigör hjärnan vissa substanser. Dessa substanser påverkar aktiviteten i våra hjärnceller. Två specifika olika enzymer spelar en viktig roll i den processen. De frigörs när vi lär oss nytt innehåll. Men de frigörs inte tillsammans. Deras effekt utvecklas med fördröjning. Men vi lär oss bäst när båda enzymerna förekommer samtidigt. Och vår framgång ökar avsevärt när vi tar pauser oftare. Så det är klokt att variera längden på individuella inlärningsfaser. Pausens längd bör också variera. Det är idealiskt att ta två pauser på tio minuter vardera i början. Sedan en paus på fem minuter. Sedan bör du ta en paus på 30 minuter. Under pauserna memorerar hjärnan det nya innehållet bättre. Du ska lämna din arbetsplats under pauserna. Det är också en bra idé att röra på sig under pauserna. Så ta en kort promenad mellan studierna. Och känn ingen skuld - du lär dig under tiden!
Visste du?
Litauiska tllhör de baltiska språken. Det talas av mer än 3 miljoner människor. Dessa människor bor i Litauen, Vitryssland och Polen. Det enda språk det är nära besläktat med är lettiska. Trots att Litauen är ett mycket litet land, är språket uppdelat i många dialekter. Litauiska skrivs med latinska bokstäver, men har ett fåtal specialsymboler. De många dubbla vokalerna är typiska. Det finns också flera variationer av vokaler, såsom korta, långa och nasala. Litauiskt uttal är inte svårt. Intonationen är märkbart mer komplicerad eftersom den är flexibel. Det vill säga, den är baserad på den grammatiska formen av ordet. Det är intressant att notera att litauiska är ett mycket ålderdomligt språk. Det anses vara det språk som minst har utvecklats från sitt modersmål. Det innebär att det fortfarande är mycket likt det första indo-europeiska språket. Om du vill veta hur våra förfäder talade, bör du lära dig litauiska.