Ordlista

sv På hotellet – ankomst   »   sq Nё hotel – Mbёrritja

27 [tjugosju]

På hotellet – ankomst

På hotellet – ankomst

27 [njёzeteshtatё]

Nё hotel – Mbёrritja

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska albanska Spela Mer
Har ni ett ledigt rum? A ---i---o-jё dho-ё -ё ----? A k--- n----- d---- t- l---- A k-n- n-o-j- d-o-ё t- l-r-? ---------------------------- A keni ndonjё dhomё tё lirё? 0
Jag har reserverat ett rum. K-m-----rv--r --ё -h-m-. K-- r-------- n-- d----- K-m r-z-r-u-r n-ё d-o-ё- ------------------------ Kam rezervuar njё dhomё. 0
Mitt namn är Müller. E-----m ё-h-ё -yl--. E--- i- ё---- M----- E-r- i- ё-h-ё M-l-r- -------------------- Emri im ёshtё Myler. 0
Jag behöver ett enkelrum. Du----ё-dho-- ---e. D-- n-- d---- t---- D-a n-ё d-o-ё t-k-. ------------------- Dua njё dhomё teke. 0
Jag behöver ett dubbelrum. D-- n-ё -homё----t. D-- n-- d---- ç---- D-a n-ё d-o-ё ç-f-. ------------------- Dua njё dhomё çift. 0
Hur mycket kostar rummet för en natt? S--kush--n dhom--p-- ----nat-? S- k------ d---- p-- n-- n---- S- k-s-t-n d-o-a p-r n-ё n-t-? ------------------------------ Sa kushton dhoma pёr njё natё? 0
Jag skulle vilja ha ett rum med badrum. Du--njё ----- -e-b--jo. D-- n-- d---- m- b----- D-a n-ё d-o-ё m- b-n-o- ----------------------- Dua njё dhomё me banjo. 0
Jag skulle vilja ha ett rum med dusch. D-a-n-ё ----ё me-d-s-. D-- n-- d---- m- d---- D-a n-ё d-o-ё m- d-s-. ---------------------- Dua njё dhomё me dush. 0
Kan jag få titta på rummet? A--u---ta-------h-mёn? A m--- t- s--- d------ A m-n- t- s-o- d-o-ё-? ---------------------- A mund ta shoh dhomёn? 0
Finns det ett garage här? A k----ra----ё-u? A k- g----- k---- A k- g-r-z- k-t-? ----------------- A ka garazh kёtu? 0
Finns det ett kassaskåp här? A -- -asa---tё---t-? A k- k-------- k---- A k- k-s-f-r-ё k-t-? -------------------- A ka kasafortё kёtu? 0
Finns det en fax här? A-ka-fa-- -ё--? A k- f--- k---- A k- f-k- k-t-? --------------- A ka faks kёtu? 0
Bra, jag tar rummet. Mirё, po-e -a-r -h-mёn. M---- p- e m--- d------ M-r-, p- e m-r- d-o-ё-. ----------------------- Mirё, po e marr dhomёn. 0
Här är nycklarna. U--h--o-- -e-sa-. U-------- ç------ U-d-ё-o-i ç-l-a-. ----------------- Urdhёroni çelsat. 0
Här är mitt bagage. U-d----n--va-ix-en--ime. U-------- v------- t---- U-d-ё-o-i v-l-x-e- t-m-. ------------------------ Urdhёroni valixhen time. 0
Vilken tid blir det frukost? N----o---h-----mёn-je-i? N- ç---- h---- m-------- N- ç-o-ё h-h-t m-n-j-s-? ------------------------ Nё ç’orё hahet mёngjesi? 0
Vilken tid blir det lunch? N- ç-o---h-het -re-a? N- ç---- h---- d----- N- ç-o-ё h-h-t d-e-a- --------------------- Nё ç’orё hahet dreka? 0
Vilken tid blir det middag? N----or--h-het-d--ka? N- ç---- h---- d----- N- ç-o-ё h-h-t d-r-a- --------------------- Nё ç’orё hahet darka? 0

Pauser är viktiga för lärandets framgång

De som vill lära sig framgångsrikt bör ta täta pauser! Nya vetenskapliga studier har kommit till denna slutsats. Forskarna undersökte lärandets faser. När de gjorde det simulerades olika inlärningssituationer. Vi absorberar information bäst i små stycken. Det betyder att vi inte bör lära oss för mycket på en gång. Vi ska alltid ta pauser mellan delkurser. Vår inlärningsframgång är nämligen också beroende av biokemiska processer. Dessa processer äger rum i hjärnan. De bestämmer vår optimala inlärningsrytm. När vi lär oss något nytt frigör hjärnan vissa substanser. Dessa substanser påverkar aktiviteten i våra hjärnceller. Två specifika olika enzymer spelar en viktig roll i den processen. De frigörs när vi lär oss nytt innehåll. Men de frigörs inte tillsammans. Deras effekt utvecklas med fördröjning. Men vi lär oss bäst när båda enzymerna förekommer samtidigt. Och vår framgång ökar avsevärt när vi tar pauser oftare. Så det är klokt att variera längden på individuella inlärningsfaser. Pausens längd bör också variera. Det är idealiskt att ta två pauser på tio minuter vardera i början. Sedan en paus på fem minuter. Sedan bör du ta en paus på 30 minuter. Under pauserna memorerar hjärnan det nya innehållet bättre. Du ska lämna din arbetsplats under pauserna. Det är också en bra idé att röra på sig under pauserna. Så ta en kort promenad mellan studierna. Och känn ingen skuld - du lär dig under tiden!
Visste du?
Litauiska tllhör de baltiska språken. Det talas av mer än 3 miljoner människor. Dessa människor bor i Litauen, Vitryssland och Polen. Det enda språk det är nära besläktat med är lettiska. Trots att Litauen är ett mycket litet land, är språket uppdelat i många dialekter. Litauiska skrivs med latinska bokstäver, men har ett fåtal specialsymboler. De många dubbla vokalerna är typiska. Det finns också flera variationer av vokaler, såsom korta, långa och nasala. Litauiskt uttal är inte svårt. Intonationen är märkbart mer komplicerad eftersom den är flexibel. Det vill säga, den är baserad på den grammatiska formen av ordet. Det är intressant att notera att litauiska är ett mycket ålderdomligt språk. Det anses vara det språk som minst har utvecklats från sitt modersmål. Det innebär att det fortfarande är mycket likt det första indo-europeiska språket. Om du vill veta hur våra förfäder talade, bör du lära dig litauiska.