Ordlista

sv På hotellet – klagomål   »   af In die hotel – klagtes

28 [tjugoåtta]

På hotellet – klagomål

På hotellet – klagomål

28 [agt en twintig]

In die hotel – klagtes

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska afrikaans Spela Mer
Duschen fungerar inte. Di- st--t----k --e. D-- s---- w--- n--- D-e s-o-t w-r- n-e- ------------------- Die stort werk nie. 0
Det kommer inget varmvatten. D--r--- --e--war- ----r ---. D--- i- g--- w--- w---- n--- D-a- i- g-e- w-r- w-t-r n-e- ---------------------------- Daar is geen warm water nie. 0
Kan ni låta det repareras? Kan-- -it---a- --gm-a-? K-- u d-- l--- r------- K-n u d-t l-a- r-g-a-k- ----------------------- Kan u dit laat regmaak? 0
Det finns ingen telefon på rummet. Da-r--- n-- ’n t-le-oon -n--i- kamer----. D--- i- n-- ’- t------- i- d-- k---- n--- D-a- i- n-e ’- t-l-f-o- i- d-e k-m-r n-e- ----------------------------------------- Daar is nie ’n telefoon in die kamer nie. 0
Det finns ingen TV på rummet. D-----s ni---n t--e---i- i- d-e k--er---e. D--- i- n-- ’- t-------- i- d-- k---- n--- D-a- i- n-e ’- t-l-v-s-e i- d-e k-m-r n-e- ------------------------------------------ Daar is nie ’n televisie in die kamer nie. 0
Rummet har ingen balkong. Di--ka-e- het-ni- ’n---lko- ni-. D-- k---- h-- n-- ’- b----- n--- D-e k-m-r h-t n-e ’- b-l-o- n-e- -------------------------------- Die kamer het nie ’n balkon nie. 0
Rummet är för lyhört. Di--k---r i--te----aaie-ig. D-- k---- i- t- l---------- D-e k-m-r i- t- l-w-a-e-i-. --------------------------- Die kamer is te lawaaierig. 0
Rummet är för litet. Di--k-m-r-i---- k--i-. D-- k---- i- t- k----- D-e k-m-r i- t- k-e-n- ---------------------- Die kamer is te klein. 0
Rummet är för mörkt. Di- ----r i--t- d-n-e-. D-- k---- i- t- d------ D-e k-m-r i- t- d-n-e-. ----------------------- Die kamer is te donker. 0
Uppvärmningen fungerar inte. D-e--erhit-in- we-k n--. D-- v--------- w--- n--- D-e v-r-i-t-n- w-r- n-e- ------------------------ Die verhitting werk nie. 0
Luftkonditioneringen fungerar inte. Di- -ug----oe-e-----k--ie. D-- l----------- w--- n--- D-e l-g-e-k-e-e- w-r- n-e- -------------------------- Die lugverkoeler werk nie. 0
TV-apparaten är sönder. Di--t-le-isi- -s-g---e--. D-- t-------- i- g------- D-e t-l-v-s-e i- g-b-e-k- ------------------------- Die televisie is gebreek. 0
Jag tycker inte om det. E--h-u ni- --a---- -i-. E- h-- n-- d------ n--- E- h-u n-e d-a-v-n n-e- ----------------------- Ek hou nie daarvan nie. 0
Det är för dyrt. Di- -- te--u--. D-- i- t- d---- D-t i- t- d-u-. --------------- Dit is te duur. 0
Har ni något billigare? Het-u----------k-pe-? H-- u i--- g--------- H-t u i-t- g-e-k-p-r- --------------------- Het u iets goedkoper? 0
Finns det något vandrarhem i närheten? Is -a-r -- -----e-b--- -- -i- ----hei-? I- d--- ’- j---------- i- d-- n-------- I- d-a- ’- j-u-h-r-e-g i- d-e n-b-h-i-? --------------------------------------- Is daar ’n jeugherberg in die nabyheid? 0
Finns det något pensionat i närheten? I--da---’n----t-hu-s ---d-e---byh--d? I- d--- ’- g-------- i- d-- n-------- I- d-a- ’- g-s-e-u-s i- d-e n-b-h-i-? ------------------------------------- Is daar ’n gastehuis in die nabyheid? 0
Finns det någon restaurang i närheten? I- -a----n--estau--nt----die --b-h---? I- d--- ’- r--------- i- d-- n-------- I- d-a- ’- r-s-a-r-n- i- d-e n-b-h-i-? -------------------------------------- Is daar ’n restaurant in die nabyheid? 0

Positiva språk, negativa språk

De flesta människor är antingen optimister eller pessimister. Men det kan tillämpas även på språk! Forskare analyserar vid upprepade tillfällen språkens vokabulär. De kommer ofta fram till häpnadsväckande resultat. I engelskan, till exempel, finns mer negativa än positiva ord. Det finns nästan dubbelt så många ord för negativa känslor. I västerländska samhällen påverkar vokabulären människorna. Människorna där klagar ganska ofta. De kritiserar också många saker. Därför använder de språket med en på det hela taget mer negativ ton. Men negativa ord är även intressanta av en annan anledning. De innehåller mer information än positiva termer. Anledningen till detta kan ligga i vår evolution. Det var alltid viktigt för alla levande varelser att känna igen faror. De var tvungna att reagera snabbt på risker. Förutom det ville de varna andra för faror. Därför var det viktigt att föra informationen vidare mycket snabbt. Så mycket som möjligt skulle sägas med så få ord som möjligt. Bortsett från detta har negativt språk inga egentliga fördelar. Det är lätt för vem som helst att föreställa sig. Människor som bara talar negativt är säkerligen inte särskilt populära. Dessutom påverkar negativt språk våra känslor. Positivt språk, å andra sidan, kan ha positiva effekter. Människor som alltid är positiva har mer framgång i karriären. Så vi bör använda vårt språk mer omsorgsfullt. Eftersom vi väljer vilken vokabulär vi använder. Och genom vårt språk skapar vi vår verklighet. Så: Tala positivt!
Visste du?
Marathi tillhör de indo-iranska språken. Det talas i västra och centrala Indien. Marathi är modersmål för mer än 70 miljoner människor. Av detta skäl räknas det till de 20 mest talade språken i världen. Marathi skrivs med samma skrift som används för hindi. I detta alfabet representerar varje symbol exakt ett ljud. Det finns 12 vokaler och 36 konsonanter. Talen är relativt komplicerade. Från 1 till 100 finns det ett distinkt ord. Varje tal måste därför läras in individuellt. Marathi är uppdelat i 42 olika dialekter. Alla säger en hel del om utvecklingen av språket. En annan egenskap hos marathi är dess långa litterära tradition. Det finns texter som är mer än 1000 år gamla. Om du är intresserad av Indiens historia bör du studera marathi!