Ordlista

sv På hotellet – klagomål   »   sr У хотелу – жалбе

28 [tjugoåtta]

På hotellet – klagomål

På hotellet – klagomål

28 [двадесет и осам]

28 [dvadeset i osam]

У хотелу – жалбе

[U hotelu – žalbe]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska serbiska Spela Mer
Duschen fungerar inte. Т-- -е -ади. Т-- н- р---- Т-ш н- р-д-. ------------ Туш не ради. 0
Tuš--- -a-i. T-- n- r---- T-š n- r-d-. ------------ Tuš ne radi.
Det kommer inget varmvatten. Нем--т-пл- в-д-. Н--- т---- в---- Н-м- т-п-е в-д-. ---------------- Нема топле воде. 0
N-ma -o-le -ode. N--- t---- v---- N-m- t-p-e v-d-. ---------------- Nema tople vode.
Kan ni låta det repareras? Можете-л- -о дати на-----а---? М----- л- т- д--- н- п-------- М-ж-т- л- т- д-т- н- п-п-а-к-? ------------------------------ Можете ли то дати на поправку? 0
Može-e--i ---d--i n---op--v-u? M----- l- t- d--- n- p-------- M-ž-t- l- t- d-t- n- p-p-a-k-? ------------------------------ Možete li to dati na popravku?
Det finns ingen telefon på rummet. Не-----л-фо-а-у соб-. Н--- т------- у с---- Н-м- т-л-ф-н- у с-б-. --------------------- Нема телефона у соби. 0
N-m- te----na u--o-i. N--- t------- u s---- N-m- t-l-f-n- u s-b-. --------------------- Nema telefona u sobi.
Det finns ingen TV på rummet. Нем--т--е--з----у с---. Н--- т--------- у с---- Н-м- т-л-в-з-р- у с-б-. ----------------------- Нема телевизора у соби. 0
N-m- t--e---or- ---o-i. N--- t--------- u s---- N-m- t-l-v-z-r- u s-b-. ----------------------- Nema televizora u sobi.
Rummet har ingen balkong. С------м---ал-он. С--- н--- б------ С-б- н-м- б-л-о-. ----------------- Соба нема балкон. 0
Sob--n-ma-ba--o-. S--- n--- b------ S-b- n-m- b-l-o-. ----------------- Soba nema balkon.
Rummet är för lyhört. С-б- -е---е----а. С--- ј- п-------- С-б- ј- п-е-у-н-. ----------------- Соба је пребучна. 0
So-a -e -reb--na. S--- j- p-------- S-b- j- p-e-u-n-. ----------------- Soba je prebučna.
Rummet är för litet. Соб--је пр-----н-. С--- ј- п--------- С-б- ј- п-е-а-е-а- ------------------ Соба је премалена. 0
Soba ---p----l---. S--- j- p--------- S-b- j- p-e-a-e-a- ------------------ Soba je premalena.
Rummet är för mörkt. С-ба је--рет-мна. С--- ј- п-------- С-б- ј- п-е-а-н-. ----------------- Соба је претамна. 0
S--a ---p--t--na. S--- j- p-------- S-b- j- p-e-a-n-. ----------------- Soba je pretamna.
Uppvärmningen fungerar inte. Г-еј--е -е---д-. Г------ н- р---- Г-е-а-е н- р-д-. ---------------- Грејање не ради. 0
Gr--a-j--n------. G------- n- r---- G-e-a-j- n- r-d-. ----------------- Grejanje ne radi.
Luftkonditioneringen fungerar inte. Кл--а-уређ---н- р---. К----------- н- р---- К-и-а-у-е-а- н- р-д-. --------------------- Клима-уређај не ради. 0
Kl-ma-uređ----- ra--. K----------- n- r---- K-i-a-u-e-a- n- r-d-. --------------------- Klima-uređaj ne radi.
TV-apparaten är sönder. Теле--зо--је -ок--р-н. Т-------- ј- п-------- Т-л-в-з-р ј- п-к-а-е-. ---------------------- Телевизор је покварен. 0
T--evi--r----p-kvaren. T-------- j- p-------- T-l-v-z-r j- p-k-a-e-. ---------------------- Televizor je pokvaren.
Jag tycker inte om det. Т- м- ----- св---. Т- м- с- н- с----- Т- м- с- н- с-и-а- ------------------ То ми се не свиђа. 0
To -i-s--n- -v-đa. T- m- s- n- s----- T- m- s- n- s-i-a- ------------------ To mi se ne sviđa.
Det är för dyrt. То -и-ј--пре-купо. Т- м- ј- п-------- Т- м- ј- п-е-к-п-. ------------------ То ми је прескупо. 0
T- -i-----re-ku-o. T- m- j- p-------- T- m- j- p-e-k-p-. ------------------ To mi je preskupo.
Har ni något billigare? И-----л- -е--------и----? И---- л- н---- ј--------- И-а-е л- н-ш-о ј-ф-и-и-е- ------------------------- Имате ли нешто јефтиније? 0
Im--e -i -e--o-----i----? I---- l- n---- j--------- I-a-e l- n-š-o j-f-i-i-e- ------------------------- Imate li nešto jeftinije?
Finns det något vandrarhem i närheten? И-а-ли-овд- - б-из-н- о-----н--- сме----? И-- л- о--- у б------ о--------- с------- И-а л- о-д- у б-и-и-и о-л-д-н-к- с-е-т-ј- ----------------------------------------- Има ли овде у близини омладински смештај? 0
I----i----e u bli-ini -mlad-ns-i--meš-aj? I-- l- o--- u b------ o--------- s------- I-a l- o-d- u b-i-i-i o-l-d-n-k- s-e-t-j- ----------------------------------------- Ima li ovde u blizini omladinski smeštaj?
Finns det något pensionat i närheten? Им---- ------ б-изи-и---е-о-и--е? И-- л- о--- у б------ п---------- И-а л- о-д- у б-и-и-и п-е-о-и-т-? --------------------------------- Има ли овде у близини преноћиште? 0
Im--li---de u b-i-ini --e--ći--e? I-- l- o--- u b------ p----------- I-a l- o-d- u b-i-i-i p-e-o-́-š-e- ---------------------------------- Ima li ovde u blizini prenoćište?
Finns det någon restaurang i närheten? И---ли -в-----близ--и-р-с-о-ан? И-- л- о--- у б------ р-------- И-а л- о-д- у б-и-и-и р-с-о-а-? ------------------------------- Има ли овде у близини ресторан? 0
I-- -i-ov-e-u-bli---i---st----? I-- l- o--- u b------ r-------- I-a l- o-d- u b-i-i-i r-s-o-a-? ------------------------------- Ima li ovde u blizini restoran?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Positiva språk, negativa språk

De flesta människor är antingen optimister eller pessimister. Men det kan tillämpas även på språk! Forskare analyserar vid upprepade tillfällen språkens vokabulär. De kommer ofta fram till häpnadsväckande resultat. I engelskan, till exempel, finns mer negativa än positiva ord. Det finns nästan dubbelt så många ord för negativa känslor. I västerländska samhällen påverkar vokabulären människorna. Människorna där klagar ganska ofta. De kritiserar också många saker. Därför använder de språket med en på det hela taget mer negativ ton. Men negativa ord är även intressanta av en annan anledning. De innehåller mer information än positiva termer. Anledningen till detta kan ligga i vår evolution. Det var alltid viktigt för alla levande varelser att känna igen faror. De var tvungna att reagera snabbt på risker. Förutom det ville de varna andra för faror. Därför var det viktigt att föra informationen vidare mycket snabbt. Så mycket som möjligt skulle sägas med så få ord som möjligt. Bortsett från detta har negativt språk inga egentliga fördelar. Det är lätt för vem som helst att föreställa sig. Människor som bara talar negativt är säkerligen inte särskilt populära. Dessutom påverkar negativt språk våra känslor. Positivt språk, å andra sidan, kan ha positiva effekter. Människor som alltid är positiva har mer framgång i karriären. Så vi bör använda vårt språk mer omsorgsfullt. Eftersom vi väljer vilken vokabulär vi använder. Och genom vårt språk skapar vi vår verklighet. Så: Tala positivt!
Visste du?
Marathi tillhör de indo-iranska språken. Det talas i västra och centrala Indien. Marathi är modersmål för mer än 70 miljoner människor. Av detta skäl räknas det till de 20 mest talade språken i världen. Marathi skrivs med samma skrift som används för hindi. I detta alfabet representerar varje symbol exakt ett ljud. Det finns 12 vokaler och 36 konsonanter. Talen är relativt komplicerade. Från 1 till 100 finns det ett distinkt ord. Varje tal måste därför läras in individuellt. Marathi är uppdelat i 42 olika dialekter. Alla säger en hel del om utvecklingen av språket. En annan egenskap hos marathi är dess långa litterära tradition. Det finns texter som är mer än 1000 år gamla. Om du är intresserad av Indiens historia bör du studera marathi!