Ordlista

sv På hotellet – klagomål   »   ti ኣብ ሆተል - ጥርዓናት

28 [tjugoåtta]

På hotellet – klagomål

På hotellet – klagomål

28 [ዕስራንሸሞንተን]

28 [‘isiranishemoniteni]

ኣብ ሆተል - ጥርዓናት

[abi hoteli - t’iri‘anati]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tigrinja Spela Mer
Duschen fungerar inte. እቲ ሻወር --ሰርሕ---ዩ። እ- ሻ-- ኣ----- እ-- እ- ሻ-ር ኣ-ሰ-ሕ- እ-። ----------------- እቲ ሻወር ኣይሰርሕን እዩ። 0
itī--ha-e-i --ise-iḥi----yu። i-- s------ a----------- i--- i-ī s-a-e-i a-i-e-i-̣-n- i-u- ----------------------------- itī shaweri ayiseriḥini iyu።
Det kommer inget varmvatten. ው-ይ--- -ይ--እ---ዩ። ው-- ማ- ኣ----- እ-- ው-ይ ማ- ኣ-መ-እ- እ-። ----------------- ውዑይ ማይ ኣይመጽእን እዩ። 0
w-‘-yi m--i ayime--’i’-ni----። w----- m--- a------------ i--- w-‘-y- m-y- a-i-e-s-i-i-i i-u- ------------------------------ wi‘uyi mayi ayimets’i’ini iyu።
Kan ni låta det repareras? ከ-ዐ--ዎ-ት-እ---? ከ----- ት--- ዶ- ከ-ዐ-ይ- ት-እ- ዶ- -------------- ከተዐርይዎ ትኽእል ዶ? 0
ke----r-yi-- ----i-ili-d-? k----------- t-------- d-- k-t-‘-r-y-w- t-h-i-i-i d-? -------------------------- kete‘āriyiwo tiẖi’ili do?
Det finns ingen telefon på rummet. ኣ---ፍሊ--ለፎን--ለ-። ኣ- ክ-- ተ--- የ--- ኣ- ክ-ሊ ተ-ፎ- የ-ን- ---------------- ኣብ ክፍሊ ተለፎን የለን። 0
a-- --filī--el-f--- ye-e-i። a-- k----- t------- y------ a-i k-f-l- t-l-f-n- y-l-n-። --------------------------- abi kifilī telefoni yeleni።
Det finns ingen TV på rummet. ኣ--ክፍ- --ቪዦን-የለ-። ኣ- ክ-- ተ---- የ--- ኣ- ክ-ሊ ተ-ቪ-ን የ-ን- ----------------- ኣብ ክፍሊ ተለቪዦን የለን። 0
a-- k-fi-- t----īzh-n--y-le-i። a-- k----- t---------- y------ a-i k-f-l- t-l-v-z-o-i y-l-n-። ------------------------------ abi kifilī televīzhoni yeleni።
Rummet har ingen balkong. እ--ክ-- --ኮ- -ብሉን። እ- ክ-- ባ--- የ---- እ- ክ-ሊ ባ-ኮ- የ-ሉ-። ----------------- እቲ ክፍሊ ባልኮን የብሉን። 0
it----filī -al-ko--------u-i። i-- k----- b------- y-------- i-ī k-f-l- b-l-k-n- y-b-l-n-። ----------------------------- itī kifilī balikoni yebiluni።
Rummet är för lyhört. እ- -ፍሊ ኣ-- ዓ--ዝበለ --። እ- ክ-- ኣ-- ዓ- ዝ-- እ-- እ- ክ-ሊ ኣ-ዩ ዓ- ዝ-ለ እ-። --------------------- እዚ ክፍሊ ኣዝዩ ዓው ዝበለ እዩ። 0
i---kifil--a--y- --w---ib-------። i-- k----- a---- ‘--- z----- i--- i-ī k-f-l- a-i-u ‘-w- z-b-l- i-u- --------------------------------- izī kifilī aziyu ‘awi zibele iyu።
Rummet är för litet. እዚ ክፍ- ኣ-ዩ---ሽ- -ዩ። እ- ክ-- ኣ-- ን--- እ-- እ- ክ-ሊ ኣ-ዩ ን-ሽ- እ-። ------------------- እዚ ክፍሊ ኣዝዩ ንእሽቶ እዩ። 0
i-ī --fi-ī-aziyu ni’i--it- i--። i-- k----- a---- n-------- i--- i-ī k-f-l- a-i-u n-’-s-i-o i-u- ------------------------------- izī kifilī aziyu ni’ishito iyu።
Rummet är för mörkt. እ- -ፍሊ---ዩ -ልሚቱ-እዩ። እ- ክ-- ኣ-- ጸ--- እ-- እ- ክ-ሊ ኣ-ዩ ጸ-ሚ- እ-። ------------------- እዚ ክፍሊ ኣዝዩ ጸልሚቱ እዩ። 0
i-ī -i---- -z-yu--s’el-mītu i-u። i-- k----- a---- t--------- i--- i-ī k-f-l- a-i-u t-’-l-m-t- i-u- -------------------------------- izī kifilī aziyu ts’elimītu iyu።
Uppvärmningen fungerar inte. እቲ መ-ዓዪ ------ --። እ- መ--- ኣ----- እ-- እ- መ-ዓ- ኣ-ሰ-ሕ- እ-። ------------------ እቲ መውዓዪ ኣይሰርሕን እዩ። 0
i----e-i--y- ayi----h-ini-i-u። i-- m------- a----------- i--- i-ī m-w-‘-y- a-i-e-i-̣-n- i-u- ------------------------------ itī mewi‘ayī ayiseriḥini iyu።
Luftkonditioneringen fungerar inte. እ- ---ኣየር--ክ--ሽን----ር-----። እ- ና- ኣ-- ------ ኣ----- እ-- እ- ና- ኣ-ር --ን-ሽ- ኣ-ሰ-ሕ- እ-። --------------------------- እቲ ናይ ኣየር -ክንዲሽን ኣይሰርሕን እዩ። 0
itī-n-y--ay-r- -----d--h----a-i--r--̣----iy-። i-- n--- a---- ------------ a----------- i--- i-ī n-y- a-e-i --i-i-ī-h-n- a-i-e-i-̣-n- i-u- --------------------------------------------- itī nayi ayeri -kinidīshini ayiseriḥini iyu።
TV-apparaten är sönder. እ--ተ-ቪ-- --ላ-ዩ-ኢዩ-። እ- ተ---- ተ---- ኢ- ። እ- ተ-ቪ-ን ተ-ላ-ዩ ኢ- ። ------------------- እቲ ተለቪዦን ተበላሽዩ ኢዩ ። 0
i-ī---le-īzho-- t--el--hi---īyu-። i-- t---------- t---------- ī-- ። i-ī t-l-v-z-o-i t-b-l-s-i-u ī-u ። --------------------------------- itī televīzhoni tebelashiyu īyu ።
Jag tycker inte om det. ኣ- ን-- -ስ--ይ-ለ---። ኣ- ን-- ደ- ኣ----- ። ኣ- ን-ይ ደ- ኣ-በ-ን- ። ------------------ ኣዚ ንዓይ ደስ ኣይበለንን ። 0
a-ī -i‘a-----si-a-i-el---n--። a-- n----- d--- a---------- ። a-ī n-‘-y- d-s- a-i-e-e-i-i ። ----------------------------- azī ni‘ayi desi ayibelenini ።
Det är för dyrt. ኣ-- ከ-ሩኒ ። ኣ-- ከ--- ። ኣ-ዩ ከ-ሩ- ። ---------- ኣዝዩ ከቢሩኒ ። 0
azi-- -e-īru-ī-። a---- k------- ። a-i-u k-b-r-n- ። ---------------- aziyu kebīrunī ።
Har ni något billigare? ገለ ---ረ ኣ-ኩ- -? ገ- ዝ--- ኣ--- ዶ- ገ- ዝ-ሰ- ኣ-ኩ- ዶ- --------------- ገለ ዝሓሰረ ኣለኩም ዶ? 0
ge-e----̣as-re -le---i --? g--- z-------- a------ d-- g-l- z-h-a-e-e a-e-u-i d-? -------------------------- gele ziḥasere alekumi do?
Finns det något vandrarhem i närheten? ሆ-ተል-ኣብዚ--ረ-ኣሎ ዶ? ሆ--- ኣ-- ቀ---- ዶ- ሆ-ተ- ኣ-ዚ ቀ-ባ-ሎ ዶ- ----------------- ሆስተል ኣብዚ ቀረባኣሎ ዶ? 0
hosite-i ab--ī k--reb-’-l--d-? h------- a---- k---------- d-- h-s-t-l- a-i-ī k-e-e-a-a-o d-? ------------------------------ hositeli abizī k’ereba’alo do?
Finns det något pensionat i närheten? ሞተ- -ብ---ረ- ----? ሞ-- ኣ-- ቀ-- ኣ- ዶ- ሞ-ል ኣ-ዚ ቀ-ባ ኣ- ዶ- ----------------- ሞተል ኣብዚ ቀረባ ኣሎ ዶ? 0
m--e-- abiz---’e--ba --o-d-? m----- a---- k------ a-- d-- m-t-l- a-i-ī k-e-e-a a-o d-? ---------------------------- moteli abizī k’ereba alo do?
Finns det någon restaurang i närheten? ኣ-- ቀ-------ግቢ ---ዶ? ኣ-- ቀ-- ቤ----- ኣ- ዶ- ኣ-ዚ ቀ-ባ ቤ---ግ- ኣ- ዶ- -------------------- ኣብዚ ቀረባ ቤት-መግቢ ኣሎ ዶ? 0
a-i-- k--r--- b--i-m-gibī-a-- do? a---- k------ b---------- a-- d-- a-i-ī k-e-e-a b-t---e-i-ī a-o d-? --------------------------------- abizī k’ereba bēti-megibī alo do?

Positiva språk, negativa språk

De flesta människor är antingen optimister eller pessimister. Men det kan tillämpas även på språk! Forskare analyserar vid upprepade tillfällen språkens vokabulär. De kommer ofta fram till häpnadsväckande resultat. I engelskan, till exempel, finns mer negativa än positiva ord. Det finns nästan dubbelt så många ord för negativa känslor. I västerländska samhällen påverkar vokabulären människorna. Människorna där klagar ganska ofta. De kritiserar också många saker. Därför använder de språket med en på det hela taget mer negativ ton. Men negativa ord är även intressanta av en annan anledning. De innehåller mer information än positiva termer. Anledningen till detta kan ligga i vår evolution. Det var alltid viktigt för alla levande varelser att känna igen faror. De var tvungna att reagera snabbt på risker. Förutom det ville de varna andra för faror. Därför var det viktigt att föra informationen vidare mycket snabbt. Så mycket som möjligt skulle sägas med så få ord som möjligt. Bortsett från detta har negativt språk inga egentliga fördelar. Det är lätt för vem som helst att föreställa sig. Människor som bara talar negativt är säkerligen inte särskilt populära. Dessutom påverkar negativt språk våra känslor. Positivt språk, å andra sidan, kan ha positiva effekter. Människor som alltid är positiva har mer framgång i karriären. Så vi bör använda vårt språk mer omsorgsfullt. Eftersom vi väljer vilken vokabulär vi använder. Och genom vårt språk skapar vi vår verklighet. Så: Tala positivt!
Visste du?
Marathi tillhör de indo-iranska språken. Det talas i västra och centrala Indien. Marathi är modersmål för mer än 70 miljoner människor. Av detta skäl räknas det till de 20 mest talade språken i världen. Marathi skrivs med samma skrift som används för hindi. I detta alfabet representerar varje symbol exakt ett ljud. Det finns 12 vokaler och 36 konsonanter. Talen är relativt komplicerade. Från 1 till 100 finns det ett distinkt ord. Varje tal måste därför läras in individuellt. Marathi är uppdelat i 42 olika dialekter. Alla säger en hel del om utvecklingen av språket. En annan egenskap hos marathi är dess långa litterära tradition. Det finns texter som är mer än 1000 år gamla. Om du är intresserad av Indiens historia bör du studera marathi!