Ordlista

sv På restaurangen 3   »   kn ಫಲಾಹಾರ ಮಂದಿರದಲ್ಲಿ ೩

31 [trettioett]

På restaurangen 3

På restaurangen 3

೩೧ [ಮೂವತ್ತೊಂದು]

31 [Mūvattondu]

ಫಲಾಹಾರ ಮಂದಿರದಲ್ಲಿ ೩

[phalāhāra mandiradalli - 3.]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kanaresiska Spela Mer
Jag skulle vilja ha en förrätt. ನ--ೆ---ದ- ಸ್---್ಟ-್-ಬ-ಕು. ನ--- ಒ--- ಸ-------- ಬ---- ನ-ಗ- ಒ-ದ- ಸ-ಟ-ರ-ಟ-್ ಬ-ಕ-. ------------------------- ನನಗೆ ಒಂದು ಸ್ಟಾರ್ಟರ್ ಬೇಕು. 0
Na-age-o--- -ṭā--a----ku. N----- o--- s------ b---- N-n-g- o-d- s-ā-ṭ-r b-k-. ------------------------- Nanage ondu sṭārṭar bēku.
Jag skulle vilja ha en sallad. ನ-ಗ--ಒಂದ- -ೋಸಂ--- -ೇಕು. ನ--- ಒ--- ಕ------ ಬ---- ನ-ಗ- ಒ-ದ- ಕ-ಸ-ಬ-ಿ ಬ-ಕ-. ----------------------- ನನಗೆ ಒಂದು ಕೋಸಂಬರಿ ಬೇಕು. 0
N---g--ondu kōsamba----ē-u. N----- o--- k-------- b---- N-n-g- o-d- k-s-m-a-i b-k-. --------------------------- Nanage ondu kōsambari bēku.
Jag skulle vilja ha en soppa. ನ-ಗ- ಒ--ು ಸೂ-- ಬೇ-ು. ನ--- ಒ--- ಸ--- ಬ---- ನ-ಗ- ಒ-ದ- ಸ-ಪ- ಬ-ಕ-. -------------------- ನನಗೆ ಒಂದು ಸೂಪ್ ಬೇಕು. 0
Nana-e-ondu--ūp--ēku. N----- o--- s-- b---- N-n-g- o-d- s-p b-k-. --------------------- Nanage ondu sūp bēku.
Jag skulle vilja ha en efterrätt. ನನಗ----ದು-ಸ-----ಂಡಿ----ು. ನ--- ಒ--- ಸ-------- ಬ---- ನ-ಗ- ಒ-ದ- ಸ-ಹ-ತ-ಂ-ಿ ಬ-ಕ-. ------------------------- ನನಗೆ ಒಂದು ಸಿಹಿತಿಂಡಿ ಬೇಕು. 0
Na-ag---n-----hit-ṇ---b---. N----- o--- s-------- b---- N-n-g- o-d- s-h-t-ṇ-i b-k-. --------------------------- Nanage ondu sihitiṇḍi bēku.
Jag skulle vilja ha en glass med vispgrädde. ನನ-ೆ-ಕ್-ೀ---ಜೊತೆಗೆ ಒಂ-- ಐಸ--ಕ್--ಂ-ಕೊಡ-. ನ--- ಕ----- ಜ----- ಒ--- ಐ-- ಕ---- ಕ---- ನ-ಗ- ಕ-ರ-ಮ- ಜ-ತ-ಗ- ಒ-ದ- ಐ-್ ಕ-ರ-ಂ ಕ-ಡ-. --------------------------------------- ನನಗೆ ಕ್ರೀಮ್ ಜೊತೆಗೆ ಒಂದು ಐಸ್ ಕ್ರೀಂ ಕೊಡಿ. 0
N---ge---ī--jo-e-e -n-- ai- krī----ḍ-. N----- k--- j----- o--- a-- k--- k---- N-n-g- k-ī- j-t-g- o-d- a-s k-ī- k-ḍ-. -------------------------------------- Nanage krīm jotege ondu ais krīṁ koḍi.
Jag skulle vilja ha frukt eller ost. ನ--- ಹಣ-ಣ--ಅ--ಾ----್-----. ನ--- ಹ---- ಅ--- ಚ--- ಬ---- ನ-ಗ- ಹ-್-ು ಅ-ವ- ಚ-ಸ- ಬ-ಕ-. -------------------------- ನನಗೆ ಹಣ್ಣು ಅಥವಾ ಚೀಸ್ ಬೇಕು. 0
N-nag- haṇṇu-----v- --- b-k-. N----- h---- a----- c-- b---- N-n-g- h-ṇ-u a-h-v- c-s b-k-. ----------------------------- Nanage haṇṇu athavā cīs bēku.
Vi skulle vilja äta frukost. ನಾವ- ಬ--ಗ-ನ-ತ-ಂ-ಿ-ತ-ನ್----ು ನ--- ಬ----- ತ---- ತ-------- ನ-ವ- ಬ-ಳ-ಿ- ತ-ಂ-ಿ ತ-ನ-ನ-ೇ-ು --------------------------- ನಾವು ಬೆಳಗಿನ ತಿಂಡಿ ತಿನ್ನಬೇಕು 0
Nāv- b-ḷ----a t-ṇḍi ---na-ēku N--- b------- t---- t-------- N-v- b-ḷ-g-n- t-ṇ-i t-n-a-ē-u ----------------------------- Nāvu beḷagina tiṇḍi tinnabēku
Vi skulle vilja äta lunch. ನಾ-- -ದ್-ಾ-್ನ- -ಟ-ಮಾ-ು-್ತ---. ನ--- ಮ-------- ಊ- ಮ---------- ನ-ವ- ಮ-್-ಾ-್-ದ ಊ- ಮ-ಡ-ತ-ತ-ವ-. ----------------------------- ನಾವು ಮದ್ಯಾಹ್ನದ ಊಟ ಮಾಡುತ್ತೇವೆ. 0
nā---m-dy-hnada-ū-a mā--tt--e. n--- m--------- ū-- m--------- n-v- m-d-ā-n-d- ū-a m-ḍ-t-ē-e- ------------------------------ nāvu madyāhnada ūṭa māḍuttēve.
Vi skulle vilja äta middag. ನ-ವ- ರ-ತ್-ಿ ಊ- ಮ--ು-----ೆ. ನ--- ರ----- ಊ- ಮ---------- ನ-ವ- ರ-ತ-ರ- ಊ- ಮ-ಡ-ತ-ತ-ವ-. -------------------------- ನಾವು ರಾತ್ರಿ ಊಟ ಮಾಡುತ್ತೇವೆ. 0
N-----ā--i-ūṭa--āḍ---ē-e. N--- r---- ū-- m--------- N-v- r-t-i ū-a m-ḍ-t-ē-e- ------------------------- Nāvu rātri ūṭa māḍuttēve.
Vad vill ni ha till frukost? ನ--- -ೆ-ಗ-------ಿ-ೆ---ನ--ು ತಿ-್-ಲು--ಯ-ುತ್ತೀ-ಿ? ನ--- ಬ----- ತ------ ಏ----- ತ------ ಬ---------- ನ-ವ- ಬ-ಳ-ಿ- ತ-ಂ-ಿ-ೆ ಏ-ನ-ನ- ತ-ನ-ನ-ು ಬ-ಸ-ತ-ತ-ರ-? ---------------------------------------------- ನೀವು ಬೆಳಗಿನ ತಿಂಡಿಗೆ ಏನನ್ನು ತಿನ್ನಲು ಬಯಸುತ್ತೀರಿ? 0
Nīv--b---g--- --ṇ--ge--n--n- t---a-- b---s----ri? N--- b------- t------ ē----- t------ b----------- N-v- b-ḷ-g-n- t-ṇ-i-e ē-a-n- t-n-a-u b-y-s-t-ī-i- ------------------------------------------------- Nīvu beḷagina tiṇḍige ēnannu tinnalu bayasuttīri?
Småfranska med marmelad och honung? ಹ-್ಣ---ಪ-ಕ ಮ-್-- -ೇನ-ತ-ಪ್--ೊಡನ--ರ-ಲ್---? ಹ----- ಪ-- ಮ---- ಜ------------- ರ----- ? ಹ-್-ಿ- ಪ-ಕ ಮ-್-ು ಜ-ನ-ತ-ಪ-ಪ-ೊ-ನ- ರ-ಲ-ಸ- ? ---------------------------------------- ಹಣ್ಣಿನ ಪಾಕ ಮತ್ತು ಜೇನುತುಪ್ಪದೊಡನೆ ರೋಲ್ಸ್ ? 0
H---i-a --k---a-tu-j--ut-----oḍa-- ---s? H------ p--- m---- j-------------- r---- H-ṇ-i-a p-k- m-t-u j-n-t-p-a-o-a-e r-l-? ---------------------------------------- Haṇṇina pāka mattu jēnutuppadoḍane rōls?
Rostat bröd med korv och ost? ಸಾಸೆಜ--ಮ-್---ಚೀಸ- ಜ-ತೆ ಟ-ಸ್-- ? ಸ----- ಮ---- ಚ--- ಜ--- ಟ----- ? ಸ-ಸ-ಜ- ಮ-್-ು ಚ-ಸ- ಜ-ತ- ಟ-ಸ-ಟ- ? ------------------------------- ಸಾಸೆಜ್ ಮತ್ತು ಚೀಸ್ ಜೊತೆ ಟೋಸ್ಟ್ ? 0
S-se- -a--u-cīs--o-------? S---- m---- c-- j--- ṭ---- S-s-j m-t-u c-s j-t- ṭ-s-? -------------------------- Sāsej mattu cīs jote ṭōsṭ?
Ett kokt ägg? ಒ-ದು ಬ-ಯ-ಸಿದ-ಮ----ೆ? ಒ--- ಬ------ ಮ------ ಒ-ದ- ಬ-ಯ-ಸ-ದ ಮ-ಟ-ಟ-? -------------------- ಒಂದು ಬೇಯಿಸಿದ ಮೊಟ್ಟೆ? 0
On-- -ē-isida -oṭ-e? O--- b------- m----- O-d- b-y-s-d- m-ṭ-e- -------------------- Ondu bēyisida moṭṭe?
Ett stekt ägg? ಒ-ದು---ಿ- ಮ--್--? ಒ--- ಕ--- ಮ------ ಒ-ದ- ಕ-ಿ- ಮ-ಟ-ಟ-? ----------------- ಒಂದು ಕರಿದ ಮೊಟ್ಟೆ? 0
On-u-k-r-d--m-ṭ--? O--- k----- m----- O-d- k-r-d- m-ṭ-e- ------------------ Ondu karida moṭṭe?
En omelett? ಒ-ದ- ----ೆಟ-? ಒ--- ಆ------- ಒ-ದ- ಆ-್-ೆ-್- ------------- ಒಂದು ಆಮ್ಲೆಟ್? 0
O-du-ā-l-ṭ? O--- ā----- O-d- ā-l-ṭ- ----------- Ondu āmleṭ?
En yoghurt till, tack. ದ---ಟ-ಟ- ----ೊ-ದು--ೊಸರನ್-ು--ೊಡಿ. ದ------- ಇ------- ಮ------- ಕ---- ದ-ವ-ಟ-ಟ- ಇ-್-ೊ-ದ- ಮ-ಸ-ನ-ನ- ಕ-ಡ-. -------------------------------- ದಯವಿಟ್ಟು ಇನ್ನೊಂದು ಮೊಸರನ್ನು ಕೊಡಿ. 0
Da----ṭ---i-non-u m-sar--nu -oḍi. D-------- i------ m-------- k---- D-y-v-ṭ-u i-n-n-u m-s-r-n-u k-ḍ-. --------------------------------- Dayaviṭṭu innondu mosarannu koḍi.
Mer salt och peppar, tack. ದ-ವ-ಟ-ಟು -ನ್ನ- ---ಲ-ಪ--ಪ-ಪ--ಮ-್ತು--ರಿಮೆಣ-- ಕೊಡಿ. ದ------- ಇ---- ಸ----- ಉ---- ಮ---- ಕ------- ಕ---- ದ-ವ-ಟ-ಟ- ಇ-್-ೂ ಸ-ವ-್- ಉ-್-ು ಮ-್-ು ಕ-ಿ-ೆ-ಸ- ಕ-ಡ-. ------------------------------------------------ ದಯವಿಟ್ಟು ಇನ್ನೂ ಸ್ವಲ್ಪ ಉಪ್ಪು ಮತ್ತು ಕರಿಮೆಣಸು ಕೊಡಿ. 0
Da-a--ṭ-- -n-ū s----a------ma-t- kar-----s---o-i. D-------- i--- s----- u--- m---- k--------- k---- D-y-v-ṭ-u i-n- s-a-p- u-p- m-t-u k-r-m-ṇ-s- k-ḍ-. ------------------------------------------------- Dayaviṭṭu innū svalpa uppu mattu karimeṇasu koḍi.
Ett glas vatten till, tack. ದ---ಟ-ಟ--ಇ-್---ಒ-ದು--ೋಟ ನ--- -ೊಡಿ. ದ------- ಇ---- ಒ--- ಲ-- ನ--- ಕ---- ದ-ವ-ಟ-ಟ- ಇ-್-ೂ ಒ-ದ- ಲ-ಟ ನ-ರ- ಕ-ಡ-. ---------------------------------- ದಯವಿಟ್ಟು ಇನ್ನೂ ಒಂದು ಲೋಟ ನೀರು ಕೊಡಿ. 0
Da-aviṭṭu-i-nū ond---ō-a-n--u----i. D-------- i--- o--- l--- n--- k---- D-y-v-ṭ-u i-n- o-d- l-ṭ- n-r- k-ḍ-. ----------------------------------- Dayaviṭṭu innū ondu lōṭa nīru koḍi.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Att tala framgångsrikt kan man lära sig!

Att tala är relativt enkelt. Att tala framgångsrikt, å andra sidan, är mycket svårare. Det vill säga, hur vi säger något är viktigare än vad vi säger. Olika studier har visat detta. Lyssnare uppmärksammar undermedvetet vissa egenskaper hos talare. Vi kan således påverka huruvida vårt tal kommer att bli väl mottaget. Vi måste bara alltid vara mycket uppmärksamma på hur vi talar. Det gäller också vårt kroppsspråk. Det måste vara äkta och passa med vår personlighet. Rösten spelar också en roll, eftersom den alltid också bedöms. För män, till exempel, är en djupare röst fördelaktig. Det gör att den som talar verkar självsäker och kompetent. Å andra sidan har en variation av rösten ingen effekt. Särskilt viktig är dock hastigheten när vi talar. Framgången för samtal undersöktes i experiment. Att tala framgångsrikt innebär att kunna övertyga andra. Den som vill övertyga andra får inte tala för snabbt. Annars ger man intryck av att inte vara uppriktig. Men att tala för sakta är också ogynnsamt. Människor som talar mycket sakta upplevs som ointelligenta. Därför är det bäst att tala med medelhastighet. 3,5 ord per sekund är idealiskt. Pauser är också viktiga när man talar. De gör vårt tal mera naturligt och trovärdigt. Som en följd därav litar lyssnarna på oss. 4 eller 5 pauser per minut är idealiskt. Så lär dig bara att kontrollera ditt tal bättre! Låt sedan nästa intervju komma…
Visste du?
Norska är ett nordgermanskt språk. Det är modersmål för ungefär 5 miljoner människor. Det exceptionella med norska är att det består av två standardformer: Bokmål och nynorsk. Det vill säga att det finns två erkända norska språk. De används båda likvärdigt i administration, skola och media. Länge kunde ett standardspråk inte etableras på grund av landets storlek. Så dialekterna stannade kvar och utvecklades oberoende av varandra. Men varje norrman förstår alla lokala dialekter såväl som de båda officiella språken. Det finns inga fasta regler för norskt uttal. Det beror på att båda standardformerna först och främst skrivs. Typiskt är det en lokal dialekt som talas. Norska är mycket likt danska och svenska. De som talar dessa språk kan relativt lätt kommunicera med varandra. Norska är ett mycket intressant språk. Och du kan välja vilken norska du vill lära dig!