Ordlista

sv På restaurangen 3   »   ku At the restaurant 3

31 [trettioett]

På restaurangen 3

På restaurangen 3

31 [sî û yek]

At the restaurant 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kurdiska (kurmanji) Spela Mer
Jag skulle vilja ha en förrätt. M----e---di-wa--m. M------- d-------- M-z-y-k- d-x-a-i-. ------------------ Mezeyekê dixwazim. 0
Jag skulle vilja ha en sallad. Se---eye-ê -ix---i-. S--------- d-------- S-l-t-y-k- d-x-a-i-. -------------------- Seleteyekê dixwazim. 0
Jag skulle vilja ha en soppa. Ş--bey-----ixwa---. Ş-------- d-------- Ş-r-e-e-ê d-x-a-i-. ------------------- Şorbeyekê dixwazim. 0
Jag skulle vilja ha en efterrätt. Şî--n---y-----ix--zim. Ş----------- d-------- Ş-r-n-y-y-k- d-x-a-i-. ---------------------- Şîrînayiyekê dixwazim. 0
Jag skulle vilja ha en glass med vispgrädde. B----ş--a-bi-krema-di-wa--m. B-------- b- k---- d-------- B-r-e-î-a b- k-e-a d-x-a-i-. ---------------------------- Berfeşîra bi krema dixwazim. 0
Jag skulle vilja ha frukt eller ost. F--î û ------d---a---. F--- û p---- d-------- F-k- û p-n-r d-x-a-i-. ---------------------- Fêkî û penîr dixwazim. 0
Vi skulle vilja äta frukost. Em----w-zin --şt- -ixwin. E- d------- t---- b------ E- d-x-a-i- t-ş-ê b-x-i-. ------------------------- Em dixwazin taştê bixwin. 0
Vi skulle vilja äta lunch. E- f-r-vîn--d--wazi-. E- f------- d-------- E- f-r-v-n- d-x-a-i-. --------------------- Em firavînê dixwazin. 0
Vi skulle vilja äta middag. Em-şî-ê -i----i-. E- ş--- d-------- E- ş-v- d-x-a-i-. ----------------- Em şîvê dixwazin. 0
Vad vill ni ha till frukost? Hûn--i-ta--ê--e-çi di-w-z-n? H-- d- t---- d- ç- d-------- H-n d- t-ş-ê d- ç- d-x-a-i-? ---------------------------- Hûn di taştê de çi dixwazin? 0
Småfranska med marmelad och honung? Rî--- û-sa--ewî---bi--as-? R---- û s-------- b- m---- R-ç-l û s-n-e-î-a b- m-s-? -------------------------- Rîçal û sandewîça bi masî? 0
Rostat bröd med korv och ost? Tos---b--s---s-- penîr? T---- b- s---- û p----- T-s-a b- s-s-s û p-n-r- ----------------------- Tosta bi sosîs û penîr? 0
Ett kokt ägg? E--hêk---e-a----e? E- h--- k--------- E- h-k- k-l-n-i-e- ------------------ Ev hêka kelandiye? 0
Ett stekt ägg? Hê-e-a-d- rûn --? H----- d- r-- d-- H-k-k- d- r-n d-? ----------------- Hêkeka di rûn de? 0
En omelett? H-ke-----? H--------- H-k-r-n-k- ---------- Hêkerûnek? 0
En yoghurt till, tack. J---e---- x-e -e-ma---kî-d-n-jî. J- k----- x-- r- m------ d-- j-- J- k-r-m- x-e r- m-s-e-î d-n j-. -------------------------------- Ji kerema xwe re mastekî din jî. 0
Mer salt och peppar, tack. Ji-kerema --- -e-pi-e- din -î x-ê-û----t. J- k----- x-- r- p---- d-- j- x-- û î---- J- k-r-m- x-e r- p-ç-k d-n j- x-ê û î-o-. ----------------------------------------- Ji kerema xwe re piçek din jî xwê û îsot. 0
Ett glas vatten till, tack. Ji -erema-x---r- -------e---- jî av. J- k----- x-- r- î------- d-- j- a-- J- k-r-m- x-e r- î-k-n-k- d-n j- a-. ------------------------------------ Ji kerema xwe re îskaneke din jî av. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Att tala framgångsrikt kan man lära sig!

Att tala är relativt enkelt. Att tala framgångsrikt, å andra sidan, är mycket svårare. Det vill säga, hur vi säger något är viktigare än vad vi säger. Olika studier har visat detta. Lyssnare uppmärksammar undermedvetet vissa egenskaper hos talare. Vi kan således påverka huruvida vårt tal kommer att bli väl mottaget. Vi måste bara alltid vara mycket uppmärksamma på hur vi talar. Det gäller också vårt kroppsspråk. Det måste vara äkta och passa med vår personlighet. Rösten spelar också en roll, eftersom den alltid också bedöms. För män, till exempel, är en djupare röst fördelaktig. Det gör att den som talar verkar självsäker och kompetent. Å andra sidan har en variation av rösten ingen effekt. Särskilt viktig är dock hastigheten när vi talar. Framgången för samtal undersöktes i experiment. Att tala framgångsrikt innebär att kunna övertyga andra. Den som vill övertyga andra får inte tala för snabbt. Annars ger man intryck av att inte vara uppriktig. Men att tala för sakta är också ogynnsamt. Människor som talar mycket sakta upplevs som ointelligenta. Därför är det bäst att tala med medelhastighet. 3,5 ord per sekund är idealiskt. Pauser är också viktiga när man talar. De gör vårt tal mera naturligt och trovärdigt. Som en följd därav litar lyssnarna på oss. 4 eller 5 pauser per minut är idealiskt. Så lär dig bara att kontrollera ditt tal bättre! Låt sedan nästa intervju komma…
Visste du?
Norska är ett nordgermanskt språk. Det är modersmål för ungefär 5 miljoner människor. Det exceptionella med norska är att det består av två standardformer: Bokmål och nynorsk. Det vill säga att det finns två erkända norska språk. De används båda likvärdigt i administration, skola och media. Länge kunde ett standardspråk inte etableras på grund av landets storlek. Så dialekterna stannade kvar och utvecklades oberoende av varandra. Men varje norrman förstår alla lokala dialekter såväl som de båda officiella språken. Det finns inga fasta regler för norskt uttal. Det beror på att båda standardformerna först och främst skrivs. Typiskt är det en lokal dialekt som talas. Norska är mycket likt danska och svenska. De som talar dessa språk kan relativt lätt kommunicera med varandra. Norska är ett mycket intressant språk. Och du kan välja vilken norska du vill lära dig!