Ordlista

sv På restaurangen 3   »   sq Nё restorant 3

31 [trettioett]

På restaurangen 3

På restaurangen 3

31 [tridhjetёenjё]

Nё restorant 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska albanska Spela Mer
Jag skulle vilja ha en förrätt. Du-------ntip---ё. D-- n-- a--------- D-a n-ё a-t-p-s-ё- ------------------ Dua njё antipastё. 0
Jag skulle vilja ha en sallad. Dua nj- -al-a--. D-- n-- s------- D-a n-ё s-l-a-ё- ---------------- Dua njё sallatё. 0
Jag skulle vilja ha en soppa. D---n-- su-ё. D-- n-- s---- D-a n-ё s-p-. ------------- Dua njё supё. 0
Jag skulle vilja ha en efterrätt. D----jё ---ёl-i--. D-- n-- ё--------- D-a n-ё ё-b-l-i-ё- ------------------ Dua njё ёmbёlsirё. 0
Jag skulle vilja ha en glass med vispgrädde. Dua---ё ak-llore -- a--ё. D-- n-- a------- m- a---- D-a n-ё a-u-l-r- m- a-k-. ------------------------- Dua njё akullore me ajkё. 0
Jag skulle vilja ha frukt eller ost. D-a-fr-t- ----dja-hё. D-- f---- o-- d------ D-a f-u-a o-e d-a-h-. --------------------- Dua fruta ose djathё. 0
Vi skulle vilja äta frukost. N- --am--ё--a-ё---n----. N- d--- t- h--- m------- N- d-a- t- h-m- m-n-j-s- ------------------------ Ne duam tё hamё mёngjes. 0
Vi skulle vilja äta lunch. Ne-duam tё -a-----ek-. N- d--- t- h--- d----- N- d-a- t- h-m- d-e-ё- ---------------------- Ne duam tё hamё drekё. 0
Vi skulle vilja äta middag. Ne ---m-t--ham---a-k-. N- d--- t- h--- d----- N- d-a- t- h-m- d-r-ё- ---------------------- Ne duam tё hamё darkё. 0
Vad vill ni ha till frukost? Çf--ё---n--p-r m----es? Ç---- d--- p-- m------- Ç-a-ё d-n- p-r m-n-j-s- ----------------------- Çfarё doni pёr mёngjes? 0
Småfranska med marmelad och honung? S-mite-tё-vo-la -e -a---l-t- d----jalt-? S----- t- v---- m- m-------- d-- m------ S-m-t- t- v-g-a m- m-r-a-a-ё d-e m-a-t-? ---------------------------------------- Simite tё vogla me marmalatё dhe mjaltё? 0
Rostat bröd med korv och ost? Bukë -ë-t-e-ur-me-s-ll------ dj-t-ё? B--- t- t----- m- s----- d-- d------ B-k- t- t-e-u- m- s-l-a- d-e d-a-h-? ------------------------------------ Bukë të thekur me sallam dhe djathё? 0
Ett kokt ägg? Nj- -ezё -----er? N-- v--- t- z---- N-ё v-z- t- z-e-? ----------------- Njё vezё tё zier? 0
Ett stekt ägg? Njё-ve-- tё-s--q-r-sy? N-- v--- t- s----- s-- N-ё v-z- t- s-u-u- s-? ---------------------- Njё vezё tё skuqur sy? 0
En omelett? Nj- --ё-e-ё? N-- o------- N-ё o-ё-e-ё- ------------ Njё omёletё? 0
En yoghurt till, tack. J- -utem-ed---n---ko-. J- l---- e--- n-- k--- J- l-t-m e-h- n-ё k-s- ---------------------- Ju lutem edhe njё kos. 0
Mer salt och peppar, tack. Ju-l--em-k-i-- ----p----. J- l---- k---- d-- p----- J- l-t-m k-i-ё d-e p-p-r- ------------------------- Ju lutem kripё dhe piper. 0
Ett glas vatten till, tack. Ju--u-e- ed-e -----o-ё u--. J- l---- e--- n-- g--- u--- J- l-t-m e-h- n-ё g-t- u-ё- --------------------------- Ju lutem edhe njё gotё ujё. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Att tala framgångsrikt kan man lära sig!

Att tala är relativt enkelt. Att tala framgångsrikt, å andra sidan, är mycket svårare. Det vill säga, hur vi säger något är viktigare än vad vi säger. Olika studier har visat detta. Lyssnare uppmärksammar undermedvetet vissa egenskaper hos talare. Vi kan således påverka huruvida vårt tal kommer att bli väl mottaget. Vi måste bara alltid vara mycket uppmärksamma på hur vi talar. Det gäller också vårt kroppsspråk. Det måste vara äkta och passa med vår personlighet. Rösten spelar också en roll, eftersom den alltid också bedöms. För män, till exempel, är en djupare röst fördelaktig. Det gör att den som talar verkar självsäker och kompetent. Å andra sidan har en variation av rösten ingen effekt. Särskilt viktig är dock hastigheten när vi talar. Framgången för samtal undersöktes i experiment. Att tala framgångsrikt innebär att kunna övertyga andra. Den som vill övertyga andra får inte tala för snabbt. Annars ger man intryck av att inte vara uppriktig. Men att tala för sakta är också ogynnsamt. Människor som talar mycket sakta upplevs som ointelligenta. Därför är det bäst att tala med medelhastighet. 3,5 ord per sekund är idealiskt. Pauser är också viktiga när man talar. De gör vårt tal mera naturligt och trovärdigt. Som en följd därav litar lyssnarna på oss. 4 eller 5 pauser per minut är idealiskt. Så lär dig bara att kontrollera ditt tal bättre! Låt sedan nästa intervju komma…
Visste du?
Norska är ett nordgermanskt språk. Det är modersmål för ungefär 5 miljoner människor. Det exceptionella med norska är att det består av två standardformer: Bokmål och nynorsk. Det vill säga att det finns två erkända norska språk. De används båda likvärdigt i administration, skola och media. Länge kunde ett standardspråk inte etableras på grund av landets storlek. Så dialekterna stannade kvar och utvecklades oberoende av varandra. Men varje norrman förstår alla lokala dialekter såväl som de båda officiella språken. Det finns inga fasta regler för norskt uttal. Det beror på att båda standardformerna först och främst skrivs. Typiskt är det en lokal dialekt som talas. Norska är mycket likt danska och svenska. De som talar dessa språk kan relativt lätt kommunicera med varandra. Norska är ett mycket intressant språk. Och du kan välja vilken norska du vill lära dig!