Ordlista

sv På restaurangen 3   »   ta உணவகத்தில் 3

31 [trettioett]

På restaurangen 3

På restaurangen 3

31 [முப்பத்து ஒன்று]

31 [Muppattu oṉṟu]

உணவகத்தில் 3

[uṇavakattil 3]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tamil Spela Mer
Jag skulle vilja ha en förrätt. எனக்க- -ுத-ி-்-----சம---்ந---ஸ்--ேண--ும-. எ----- ம------ க------ ஸ------- வ-------- எ-க-க- ம-த-ி-் க-ஞ-ச-் ஸ-ந-க-ஸ- வ-ண-ட-ம-. ----------------------------------------- எனக்கு முதலில் கொஞ்சம் ஸ்நாக்ஸ் வேண்டும். 0
e-a--u m-t---l---ñc-------s ----u-. e----- m------ k----- s---- v------ e-a-k- m-t-l-l k-ñ-a- s-ā-s v-ṇ-u-. ----------------------------------- eṉakku mutalil koñcam snāks vēṇṭum.
Jag skulle vilja ha en sallad. எ--்கு---லட---ே--ட-ம-. எ----- ச---- வ-------- எ-க-க- ச-ல-் வ-ண-ட-ம-. ---------------------- எனக்கு சாலட் வேண்டும். 0
Eṉ-kk--c-la- -ēṇṭ-m. E----- c---- v------ E-a-k- c-l-ṭ v-ṇ-u-. -------------------- Eṉakku cālaṭ vēṇṭum.
Jag skulle vilja ha en soppa. எ-க-கு-ஒ-- --ப்--ேண்----. எ----- ஒ-- ஸ--- வ-------- எ-க-க- ஒ-ு ஸ-ப- வ-ண-ட-ம-. ------------------------- எனக்கு ஒரு ஸூப் வேண்டும். 0
E-akku -r- sū--vē----. E----- o-- s-- v------ E-a-k- o-u s-p v-ṇ-u-. ---------------------- Eṉakku oru sūp vēṇṭum.
Jag skulle vilja ha en efterrätt. எனக்-- ----ட--்----் -ே----ம-. எ----- ஒ-- ட-------- வ-------- எ-க-க- ஒ-ு ட-ஸ-ஸ-்-் வ-ண-ட-ம-. ------------------------------ எனக்கு ஒரு டெஸ்ஸர்ட் வேண்டும். 0
Eṉa-ku-o-- ṭ--'sa-ṭ vē---m. E----- o-- ṭ------- v------ E-a-k- o-u ṭ-s-s-r- v-ṇ-u-. --------------------------- Eṉakku oru ṭes'sarṭ vēṇṭum.
Jag skulle vilja ha en glass med vispgrädde. எ-க்க- -டித---ா-ா---ு-ன--சேர--்த ஒ-ு --ி--க--ை ---கி-ீம்-வே----ம-. எ----- அ---------------- ச------ ஒ-- ப-------- ஐ-------- வ-------- எ-க-க- அ-ி-்-ப-ல-ட-ய-ட-் ச-ர-ந-த ஒ-ு ப-ி-்-ு-ை ஐ-்-ி-ீ-் வ-ண-ட-ம-. ------------------------------------------------------------------ எனக்கு அடித்தபாலாடையுடன் சேர்ந்த ஒரு பனிக்குழை ஐஸ்கிரீம் வேண்டும். 0
E--k-u--ṭ----pā--ṭaiyuṭa- cēr----o-- paṉik-uḻ-- -is-ir-m ----u-. E----- a----------------- c----- o-- p--------- a------- v------ E-a-k- a-i-t-p-l-ṭ-i-u-a- c-r-t- o-u p-ṉ-k-u-a- a-s-i-ī- v-ṇ-u-. ---------------------------------------------------------------- Eṉakku aṭittapālāṭaiyuṭaṉ cērnta oru paṉikkuḻai aiskirīm vēṇṭum.
Jag skulle vilja ha frukt eller ost. என---ு------- பழம- அ--லத- -ீஸ் ---்-ு-். எ----- ச----- ப--- அ----- ச--- வ-------- எ-க-க- ச-ற-த- ப-ம- அ-்-த- ச-ஸ- வ-ண-ட-ம-. ---------------------------------------- எனக்கு சிறிது பழம் அல்லது சீஸ் வேண்டும். 0
E-a-k- -----u---ḻam-allat- --s -ēṇṭu-. E----- c----- p---- a----- c-- v------ E-a-k- c-ṟ-t- p-ḻ-m a-l-t- c-s v-ṇ-u-. -------------------------------------- Eṉakku ciṟitu paḻam allatu cīs vēṇṭum.
Vi skulle vilja äta frukost. எ-்க--க்------- ---ு--ேண---ம். எ--------- க--- உ--- வ-------- எ-்-ள-க-க- க-ல- உ-வ- வ-ண-ட-ம-. ------------------------------ எங்களுக்கு காலை உணவு வேண்டும். 0
E--a-u-ku-----i-uṇ--u v-ṇ-um. E-------- k---- u---- v------ E-k-ḷ-k-u k-l-i u-a-u v-ṇ-u-. ----------------------------- Eṅkaḷukku kālai uṇavu vēṇṭum.
Vi skulle vilja äta lunch. எ--க-ு-்-ு-ம-ி----வ- வேண-ட---. எ--------- ம--- உ--- வ-------- எ-்-ள-க-க- ம-ி- உ-வ- வ-ண-ட-ம-. ------------------------------ எங்களுக்கு மதிய உணவு வேண்டும். 0
E--a-u--- m-t-y- --a-u -ēṇ--m. E-------- m----- u---- v------ E-k-ḷ-k-u m-t-y- u-a-u v-ṇ-u-. ------------------------------ Eṅkaḷukku matiya uṇavu vēṇṭum.
Vi skulle vilja äta middag. எங்க--க--ு---வு --வு -----ும். எ--------- இ--- உ--- வ-------- எ-்-ள-க-க- இ-வ- உ-வ- வ-ண-ட-ம-. ------------------------------ எங்களுக்கு இரவு உணவு வேண்டும். 0
Eṅ-----ku--r-v--uṇ-vu-vē-ṭ--. E-------- i---- u---- v------ E-k-ḷ-k-u i-a-u u-a-u v-ṇ-u-. ----------------------------- Eṅkaḷukku iravu uṇavu vēṇṭum.
Vad vill ni ha till frukost? உ-்-ளுக-கு----ை-உணவ-------ன-----ண-ட--்? உ--------- க--- உ------- எ--- வ-------- உ-்-ள-க-க- க-ல- உ-வ-க-க- எ-்- வ-ண-ட-ம-? --------------------------------------- உங்களுக்கு காலை உணவுக்கு என்ன வேண்டும்? 0
U----ukk--kā--i -ṇavukk--e-ṉa-vēṇṭ-m? U-------- k---- u------- e--- v------ U-k-ḷ-k-u k-l-i u-a-u-k- e-ṉ- v-ṇ-u-? ------------------------------------- Uṅkaḷukku kālai uṇavukku eṉṉa vēṇṭum?
Småfranska med marmelad och honung? ஜ-மு-் த-ன--்------்த -ோல-ஸ-? ஜ----- த----- ச------ ர------ ஜ-ம-ம- த-ன-ம- ச-ர-ந-த ர-ல-ஸ-? ----------------------------- ஜாமும் தேனும் சேர்ந்த ரோல்ஸ்? 0
J--u- tē-um -ē-nta---ls? J---- t---- c----- r---- J-m-m t-ṉ-m c-r-t- r-l-? ------------------------ Jāmum tēṉum cērnta rōls?
Rostat bröd med korv och ost? ச-சே-் -ற-றும் சீ---உடன்--ோ---்? ச----- ம------ ச--- உ--- ட------ ச-ச-ஜ- ம-்-ு-் ச-ஸ- உ-ன- ட-ஸ-ட-? -------------------------------- சாசேஜ் மற்றும் சீஸ் உடன் டோஸ்ட்? 0
Cā-ē--maṟṟ---c-s --a---ōsṭ? C---- m----- c-- u--- ṭ---- C-c-j m-ṟ-u- c-s u-a- ṭ-s-? --------------------------- Cācēj maṟṟum cīs uṭaṉ ṭōsṭ?
Ett kokt ägg? ஒ---வே----த------்டை? ஒ-- வ-- வ---- ம------ ஒ-ு வ-க வ-த-த ம-ட-ட-? --------------------- ஒரு வேக வைத்த முட்டை? 0
Oru-v-ka-v-itta--uṭ---? O-- v--- v----- m------ O-u v-k- v-i-t- m-ṭ-a-? ----------------------- Oru vēka vaitta muṭṭai?
Ett stekt ägg? ஒர- ---ிக்-----்--மு--டை? ஒ-- ப------------ ம------ ஒ-ு ப-ற-க-க-்-ட-ட ம-ட-ட-? ------------------------- ஒரு பொறிக்கப்பட்ட முட்டை? 0
O-- -oṟ-k-ap-aṭṭ- m-ṭ-ai? O-- p------------ m------ O-u p-ṟ-k-a-p-ṭ-a m-ṭ-a-? ------------------------- Oru poṟikkappaṭṭa muṭṭai?
En omelett? ஓர் ஆ--ல-ட்? ஓ-- ஆ------- ஓ-் ஆ-்-ெ-்- ------------ ஓர் ஆம்லெட்? 0
Ō--āmleṭ? Ō- ā----- Ō- ā-l-ṭ- --------- Ōr āmleṭ?
En yoghurt till, tack. தய-ிட-டு -ன---ம- ஒ-- ---ர-. த------- இ------ ஒ-- த----- த-வ-ட-ட- இ-்-ு-் ஒ-ு த-ி-்- --------------------------- தயவிட்டு இன்னும் ஒரு தயிர். 0
Tay--i----iṉ----or- t---r. T-------- i---- o-- t----- T-y-v-ṭ-u i-ṉ-m o-u t-y-r- -------------------------- Tayaviṭṭu iṉṉum oru tayir.
Mer salt och peppar, tack. த--ி---ு-சி-ி----ப்ப--்--ி---ம் --ட. த------- ச----- உ------ ம------ க--- த-வ-ட-ட- ச-ற-த- உ-்-ு-் ம-ள-ு-் க-ட- ------------------------------------ தயவிட்டு சிறிது உப்பும் மிளகும் கூட. 0
T---viṭṭ--ciṟit------m-m---ku- --ṭ-. T-------- c----- u---- m------ k---- T-y-v-ṭ-u c-ṟ-t- u-p-m m-ḷ-k-m k-ṭ-. ------------------------------------ Tayaviṭṭu ciṟitu uppum miḷakum kūṭa.
Ett glas vatten till, tack. த-வ---ட- இ-்ன--் -ர---ி--ஸ்------ர-. த------- இ------ ஒ-- க----- த------- த-வ-ட-ட- இ-்-ு-் ஒ-ு க-ள-ஸ- த-்-ீ-்- ------------------------------------ தயவிட்டு இன்னும் ஒரு கிளாஸ் தண்ணீர். 0
T--av-----i-ṉum---u--iḷ-- --ṇṇīr. T-------- i---- o-- k---- t------ T-y-v-ṭ-u i-ṉ-m o-u k-ḷ-s t-ṇ-ī-. --------------------------------- Tayaviṭṭu iṉṉum oru kiḷās taṇṇīr.

Att tala framgångsrikt kan man lära sig!

Att tala är relativt enkelt. Att tala framgångsrikt, å andra sidan, är mycket svårare. Det vill säga, hur vi säger något är viktigare än vad vi säger. Olika studier har visat detta. Lyssnare uppmärksammar undermedvetet vissa egenskaper hos talare. Vi kan således påverka huruvida vårt tal kommer att bli väl mottaget. Vi måste bara alltid vara mycket uppmärksamma på hur vi talar. Det gäller också vårt kroppsspråk. Det måste vara äkta och passa med vår personlighet. Rösten spelar också en roll, eftersom den alltid också bedöms. För män, till exempel, är en djupare röst fördelaktig. Det gör att den som talar verkar självsäker och kompetent. Å andra sidan har en variation av rösten ingen effekt. Särskilt viktig är dock hastigheten när vi talar. Framgången för samtal undersöktes i experiment. Att tala framgångsrikt innebär att kunna övertyga andra. Den som vill övertyga andra får inte tala för snabbt. Annars ger man intryck av att inte vara uppriktig. Men att tala för sakta är också ogynnsamt. Människor som talar mycket sakta upplevs som ointelligenta. Därför är det bäst att tala med medelhastighet. 3,5 ord per sekund är idealiskt. Pauser är också viktiga när man talar. De gör vårt tal mera naturligt och trovärdigt. Som en följd därav litar lyssnarna på oss. 4 eller 5 pauser per minut är idealiskt. Så lär dig bara att kontrollera ditt tal bättre! Låt sedan nästa intervju komma…
Visste du?
Norska är ett nordgermanskt språk. Det är modersmål för ungefär 5 miljoner människor. Det exceptionella med norska är att det består av två standardformer: Bokmål och nynorsk. Det vill säga att det finns två erkända norska språk. De används båda likvärdigt i administration, skola och media. Länge kunde ett standardspråk inte etableras på grund av landets storlek. Så dialekterna stannade kvar och utvecklades oberoende av varandra. Men varje norrman förstår alla lokala dialekter såväl som de båda officiella språken. Det finns inga fasta regler för norskt uttal. Det beror på att båda standardformerna först och främst skrivs. Typiskt är det en lokal dialekt som talas. Norska är mycket likt danska och svenska. De som talar dessa språk kan relativt lätt kommunicera med varandra. Norska är ett mycket intressant språk. Och du kan välja vilken norska du vill lära dig!