Ordlista

sv På restaurangen 3   »   te రెస్టారెంట్ వద్ద 3

31 [trettioett]

På restaurangen 3

På restaurangen 3

31 [ముప్పై ఒకటి]

31 [Muppai okaṭi]

రెస్టారెంట్ వద్ద 3

[Resṭāreṇṭ vadda 3]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska telugu Spela Mer
Jag skulle vilja ha en förrätt. న--- -- -్--ర్-ర్ కావ--ి న--- ఒ- స-------- క----- న-క- ఒ- స-ట-ర-ట-్ క-వ-ల- ------------------------ నాకు ఒక స్టార్టర్ కావాలి 0
N--- o---s----ar kā-ā-i N--- o-- s------ k----- N-k- o-a s-ā-ṭ-r k-v-l- ----------------------- Nāku oka sṭārṭar kāvāli
Jag skulle vilja ha en sallad. న-క----ాడ- --వాలి న--- స---- క----- న-క- స-ా-్ క-వ-ల- ----------------- నాకు సలాడ్ కావాలి 0
Nā----alāḍ-kā--li N--- s---- k----- N-k- s-l-ḍ k-v-l- ----------------- Nāku salāḍ kāvāli
Jag skulle vilja ha en soppa. న-కు ఒ- -ూ-- క-వా-ి న--- ఒ- స--- క----- న-క- ఒ- స-ప- క-వ-ల- ------------------- నాకు ఒక సూప్ కావాలి 0
N--- o----ū- -āvā-i N--- o-- s-- k----- N-k- o-a s-p k-v-l- ------------------- Nāku oka sūp kāvāli
Jag skulle vilja ha en efterrätt. నాకు-ఒక-డ-స-స-్-- క-వా-ి న--- ఒ- డ-------- క----- న-క- ఒ- డ-స-స-్-్ క-వ-ల- ------------------------ నాకు ఒక డెస్సర్ట్ కావాలి 0
N-k----a ḍes's--ṭ -āvāli N--- o-- ḍ------- k----- N-k- o-a ḍ-s-s-r- k-v-l- ------------------------ Nāku oka ḍes'sarṭ kāvāli
Jag skulle vilja ha en glass med vispgrädde. న--ు-విప్ -ేస-న -్-ీమ్-తో-ఉ-్--ఐస్-క-రీ-- --వ-లి న--- వ--- చ---- క----- త- ఉ--- ఐ-- క----- క----- న-క- వ-ప- చ-స-న క-ర-మ- త- ఉ-్- ఐ-్ క-ర-మ- క-వ-ల- ------------------------------------------------ నాకు విప్ చేసిన క్రీమ్ తో ఉన్న ఐస్ క్రీమ్ కావాలి 0
N--u vip--ēsi-----īm tō-unn---is --ī- ---ā-i N--- v-- c----- k--- t- u--- a-- k--- k----- N-k- v-p c-s-n- k-ī- t- u-n- a-s k-ī- k-v-l- -------------------------------------------- Nāku vip cēsina krīm tō unna ais krīm kāvāli
Jag skulle vilja ha frukt eller ost. నాక- క---న- --్-ు -ే-- --జ్ కా---ి న--- క----- ప---- ల--- చ--- క----- న-క- క-న-న- ప-్-ు ల-ద- చ-జ- క-వ-ల- ---------------------------------- నాకు కొన్ని పళ్ళు లేదా చీజ్ కావాలి 0
Nāku --n---p------ē-ā --j k-vā-i N--- k---- p---- l--- c-- k----- N-k- k-n-i p-ḷ-u l-d- c-j k-v-l- -------------------------------- Nāku konni paḷḷu lēdā cīj kāvāli
Vi skulle vilja äta frukost. నాక- -్-ేక---ాస్-- -ి-ాలని --చేయా--ి--ం-ి న--- బ----- ఫ----- త------ / చ------ ఉ--- న-క- బ-ర-క- ఫ-స-ట- త-న-ల-ి / చ-య-ల-ి ఉ-ద- ----------------------------------------- నాకు బ్రేక్ ఫాస్ట్ తినాలని / చేయాలని ఉంది 0
Nāk--br-- ph-sṭ-t-nāla-i----y-l--i u-di N--- b--- p---- t-------- c------- u--- N-k- b-ē- p-ā-ṭ t-n-l-n-/ c-y-l-n- u-d- --------------------------------------- Nāku brēk phāsṭ tinālani/ cēyālani undi
Vi skulle vilja äta lunch. న-కు -ం-్ త-న-ల-- / --య---ి ---ి న--- ల--- త------ / చ------ ఉ--- న-క- ల-చ- త-న-ల-ి / చ-య-ల-ి ఉ-ద- -------------------------------- నాకు లంచ్ తినాలని / చేయాలని ఉంది 0
Nā---la-̄c -i--lan-/ -ē-āla----ndi N--- l---- t-------- c------- u--- N-k- l-n-c t-n-l-n-/ c-y-l-n- u-d- ---------------------------------- Nāku lan̄c tinālani/ cēyālani undi
Vi skulle vilja äta middag. నాక--డి-్నర్-త---ల-ి /--ే-ా--- -ం-ి న--- డ------ త------ / చ------ ఉ--- న-క- డ-న-న-్ త-న-ల-ి / చ-య-ల-ి ఉ-ద- ----------------------------------- నాకు డిన్నర్ తినాలని / చేయాలని ఉంది 0
Nāku -innar---nā-an---cēyāl-n----di N--- ḍ----- t-------- c------- u--- N-k- ḍ-n-a- t-n-l-n-/ c-y-l-n- u-d- ----------------------------------- Nāku ḍinnar tinālani/ cēyālani undi
Vad vill ni ha till frukost? మీ-ు బ్-ే-- -ా-్ట- లో ఏమ- కా-ా--? మ--- బ----- ఫ----- ల- ఏ-- క------ మ-క- బ-ర-క- ఫ-స-ట- ల- ఏ-ి క-వ-ల-? --------------------------------- మీకు బ్రేక్ ఫాస్ట్ లో ఏమి కావాలి? 0
M--- b--- phās--l----i-k-vā-i? M--- b--- p---- l- ē-- k------ M-k- b-ē- p-ā-ṭ l- ē-i k-v-l-? ------------------------------ Mīku brēk phāsṭ lō ēmi kāvāli?
Småfranska med marmelad och honung? జామ్-----ు త----త--తయార-చ-సి- --ల-స- --వ-లి జ--- మ---- త--- త- త--------- ర----- క----- జ-మ- మ-ి-ు త-న- త- త-ా-ు-ే-ి- ర-ల-స- క-వ-ల- ------------------------------------------- జామ్ మరియు తేనె తో తయారుచేసిన రోల్స్ కావాలి 0
J-- ----yu-tē-e tō t-y-rucē--na--ō-- -ā---i J-- m----- t--- t- t----------- r--- k----- J-m m-r-y- t-n- t- t-y-r-c-s-n- r-l- k-v-l- ------------------------------------------- Jām mariyu tēne tō tayārucēsina rōls kāvāli
Rostat bröd med korv och ost? స-స-జ- మ--య- చ-జ్-తో --ా---ేస-- ట---ట్ కా-ాలా? స----- మ---- చ--- త- త--------- ట----- క------ స-స-జ- మ-ి-ు చ-జ- త- త-ా-ు-ే-ి- ట-స-ట- క-వ-ల-? ---------------------------------------------- సాసేజ్ మరియు చీజ్ తో తయారుచేసిన టోస్ట్ కావాలా? 0
Sāsēj-mar--u --j--- --yār--ēs-n- ṭōsṭ --vā--? S---- m----- c-- t- t----------- ṭ--- k------ S-s-j m-r-y- c-j t- t-y-r-c-s-n- ṭ-s- k-v-l-? --------------------------------------------- Sāsēj mariyu cīj tō tayārucēsina ṭōsṭ kāvālā?
Ett kokt ägg? బా-ిల- -ేస-న--ుడ-డ- క-వాలా? బ----- చ---- గ----- క------ బ-య-ల- చ-స-న గ-డ-డ- క-వ-ల-? --------------------------- బాయిల్ చేసిన గుడ్డు కావాలా? 0
B---- --s--- gu-ḍu -ā----? B---- c----- g---- k------ B-y-l c-s-n- g-ḍ-u k-v-l-? -------------------------- Bāyil cēsina guḍḍu kāvālā?
Ett stekt ägg? ఫ-ర- చ-సిన-గ----- కా-ాల-? ఫ--- చ---- గ----- క------ ఫ-ర- చ-స-న గ-డ-డ- క-వ-ల-? ------------------------- ఫ్రై చేసిన గుడ్డు కావాలా? 0
Phr---cē--n---uḍḍu--ā--lā? P---- c----- g---- k------ P-r-i c-s-n- g-ḍ-u k-v-l-? -------------------------- Phrai cēsina guḍḍu kāvālā?
En omelett? ఆ--లె-్ ---ా--? ఆ------ క------ ఆ-్-ె-్ క-వ-ల-? --------------- ఆమ్లెట్ కావాలా? 0
Ā-le--k--ā-ā? Ā---- k------ Ā-l-ṭ k-v-l-? ------------- Āmleṭ kāvālā?
En yoghurt till, tack. ఇంక----------ెర-గ- -ా---ి ఇ---- క---- ప----- క----- ఇ-క-క క-్-ు ప-ర-గ- క-వ-ల- ------------------------- ఇంకొక కప్పు పెరుగు కావాలి 0
I---k------u p------kā-ā-i I----- k---- p----- k----- I-k-k- k-p-u p-r-g- k-v-l- -------------------------- Iṅkoka kappu perugu kāvāli
Mer salt och peppar, tack. అలా-- కొ-చం ఉ--ప- మ-ియు -ి-ి-ాల -ొ-- క-డ--ఇ-్---ి అ---- క---- ఉ---- మ---- మ------ ప--- క--- ఇ------ అ-ా-ే క-ం-ం ఉ-్-ు మ-ి-ు మ-ర-య-ల ప-డ- క-డ- ఇ-్-ం-ి ------------------------------------------------- అలాగే కొంచం ఉప్పు మరియు మిరియాల పొడి కూడా ఇవ్వండి 0
Al-gē ko-̄-aṁ-upp---a--y- -i--y-l----ḍ----ḍ---v---ḍi A---- k------ u--- m----- m------- p--- k--- i------ A-ā-ē k-n-c-ṁ u-p- m-r-y- m-r-y-l- p-ḍ- k-ḍ- i-v-ṇ-i ---------------------------------------------------- Alāgē kon̄caṁ uppu mariyu miriyāla poḍi kūḍā ivvaṇḍi
Ett glas vatten till, tack. మరొ--క గ్--స్--ంచ- -ీళ్ళు --్-ం-ి మ----- గ----- మ--- న----- ఇ------ మ-ొ-్- గ-ల-స- మ-చ- న-ళ-ళ- ఇ-్-ం-ి --------------------------------- మరొక్క గ్లాస్ మంచి నీళ్ళు ఇవ్వండి 0
Ma-o--a-g-ā----n̄-- nīḷḷ---v-a--i M------ g--- m----- n---- i------ M-r-k-a g-ā- m-n-c- n-ḷ-u i-v-ṇ-i --------------------------------- Marokka glās man̄ci nīḷḷu ivvaṇḍi

Att tala framgångsrikt kan man lära sig!

Att tala är relativt enkelt. Att tala framgångsrikt, å andra sidan, är mycket svårare. Det vill säga, hur vi säger något är viktigare än vad vi säger. Olika studier har visat detta. Lyssnare uppmärksammar undermedvetet vissa egenskaper hos talare. Vi kan således påverka huruvida vårt tal kommer att bli väl mottaget. Vi måste bara alltid vara mycket uppmärksamma på hur vi talar. Det gäller också vårt kroppsspråk. Det måste vara äkta och passa med vår personlighet. Rösten spelar också en roll, eftersom den alltid också bedöms. För män, till exempel, är en djupare röst fördelaktig. Det gör att den som talar verkar självsäker och kompetent. Å andra sidan har en variation av rösten ingen effekt. Särskilt viktig är dock hastigheten när vi talar. Framgången för samtal undersöktes i experiment. Att tala framgångsrikt innebär att kunna övertyga andra. Den som vill övertyga andra får inte tala för snabbt. Annars ger man intryck av att inte vara uppriktig. Men att tala för sakta är också ogynnsamt. Människor som talar mycket sakta upplevs som ointelligenta. Därför är det bäst att tala med medelhastighet. 3,5 ord per sekund är idealiskt. Pauser är också viktiga när man talar. De gör vårt tal mera naturligt och trovärdigt. Som en följd därav litar lyssnarna på oss. 4 eller 5 pauser per minut är idealiskt. Så lär dig bara att kontrollera ditt tal bättre! Låt sedan nästa intervju komma…
Visste du?
Norska är ett nordgermanskt språk. Det är modersmål för ungefär 5 miljoner människor. Det exceptionella med norska är att det består av två standardformer: Bokmål och nynorsk. Det vill säga att det finns två erkända norska språk. De används båda likvärdigt i administration, skola och media. Länge kunde ett standardspråk inte etableras på grund av landets storlek. Så dialekterna stannade kvar och utvecklades oberoende av varandra. Men varje norrman förstår alla lokala dialekter såväl som de båda officiella språken. Det finns inga fasta regler för norskt uttal. Det beror på att båda standardformerna först och främst skrivs. Typiskt är det en lokal dialekt som talas. Norska är mycket likt danska och svenska. De som talar dessa språk kan relativt lätt kommunicera med varandra. Norska är ett mycket intressant språk. Och du kan välja vilken norska du vill lära dig!