Ordlista

sv På restaurangen 4   »   et Restoranis 4

32 [trettiotvå]

På restaurangen 4

På restaurangen 4

32 [kolmkümmend kaks]

Restoranis 4

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska estniska Spela Mer
En pommes frites med ketchup. Ühe--fr--------id ke----ig-. Ü--- f----------- k--------- Ü-e- f-i-k-r-u-i- k-t-u-i-a- ---------------------------- Ühed friikartulid ketšupiga. 0
Och två med majonnäs. Ja-ka-s--or----ni- ma--n--si-a. J- k--- p--------- m----------- J- k-k- p-r-s-o-i- m-j-n-e-i-a- ------------------------------- Ja kaks portsjonit majoneesiga. 0
Och tre stekta korvar med senap. J- --l--p--tsj-n-t pr---o---- --nepig-. J- k--- p--------- p--------- s-------- J- k-l- p-r-s-o-i- p-a-v-r-t- s-n-p-g-. --------------------------------------- Ja kolm portsjonit praevorste sinepiga. 0
Vad har ni för grönsaker? M--liseid köögivi-j--t--- o-? M-------- k--------- t--- o-- M-l-i-e-d k-ö-i-i-j- t-i- o-? ----------------------------- Milliseid köögivilju teil on? 0
Har ni bönor? Kas t-----n---e? K-- t--- o- u--- K-s t-i- o- u-e- ---------------- Kas teil on ube? 0
Har ni blomkål? K-- te-l on-l-l-k---a--? K-- t--- o- l----------- K-s t-i- o- l-l-k-p-a-t- ------------------------ Kas teil on lillkapsast? 0
Jag äter gärna majs. M- s-ön --a----le-a -----. M- s--- h-- m------ m----- M- s-ö- h-a m-e-e-a m-i-i- -------------------------- Ma söön hea meelega maisi. 0
Jag äter gärna gurka. Ma-sö-n---a mee---a--ur--. M- s--- h-- m------ k----- M- s-ö- h-a m-e-e-a k-r-i- -------------------------- Ma söön hea meelega kurki. 0
Jag äter gärna tomater. M----ön -e--m-el--- -om-t---. M- s--- h-- m------ t-------- M- s-ö- h-a m-e-e-a t-m-t-i-. ----------------------------- Ma söön hea meelega tomateid. 0
Äter ni också gärna purjolök? S-ö-e t- -----as---k----bula-? S---- t- m-------- k- s------- S-ö-e t- m-e-s-s-i k- s-b-l-t- ------------------------------ Sööte te meelsasti ka sibulat? 0
Äter ni också gärna surkål? Sööt--te -----asti ka----u-ap-a-t? S---- t- m-------- k- h----------- S-ö-e t- m-e-s-s-i k- h-p-k-p-a-t- ---------------------------------- Sööte te meelsasti ka hapukapsast? 0
Äter ni också gärna linser? S-öt---e-----s-sti -a-lää--i? S---- t- m-------- k- l------ S-ö-e t- m-e-s-s-i k- l-ä-s-? ----------------------------- Sööte te meelsasti ka läätsi? 0
Äter du också gärna morötter? S--- s--m--l-a--i-k- p---ande-d? S--- s- m-------- k- p---------- S-ö- s- m-e-s-s-i k- p-r-a-d-i-? -------------------------------- Sööd sa meelsasti ka porgandeid? 0
Äter du också gärna broccoli? S--- sa-meel---t--ka -rokoli-? S--- s- m-------- k- b-------- S-ö- s- m-e-s-s-i k- b-o-o-i-? ------------------------------ Sööd sa meelsasti ka brokolit? 0
Äter du också gärna paprika? S-öd s- me-lsa--- -- pa-rika-? S--- s- m-------- k- p-------- S-ö- s- m-e-s-s-i k- p-p-i-a-? ------------------------------ Sööd sa meelsasti ka paprikat? 0
Jag tycker inte om lök. M---e -- mee-d- sibu-. M---- e- m----- s----- M-l-e e- m-e-d- s-b-l- ---------------------- Mulle ei meeldi sibul. 0
Jag tycker inte om oliver. Mull- e--meeld--ol-i-id. M---- e- m----- o------- M-l-e e- m-e-d- o-i-v-d- ------------------------ Mulle ei meeldi oliivid. 0
Jag tycker inte om svamp. M--l- e---eeld---e-n-d. M---- e- m----- s------ M-l-e e- m-e-d- s-e-e-. ----------------------- Mulle ei meeldi seened. 0

Tonala språk

De flesta av alla de språk som talas i världen är tonala. I tonala språk är tonernas stigning avgörande. De bestämmer innebörden av ord eller stavelser. Sålunda hör tonen fast till ordet. De flesta av de språk som talas i Asien är tonala språk. Till exempel kinesiska, thailändska och vietnamesiska. Det finns också olika tonala språk i Afrika. Många inhemska språk i Amerika är också tonala. Indoeuropeiska språk innehåller oftast bara tonala element. Detta gäller till exempel svenska och serbiska. Antalet tonstegringar varierar i enskilda språk Fyra olika toner kan särskiljas i kinesiskan. Härigenom kan stavelsen ma ha fyra betydelser. Dessa är mamma, hampa , häst och att gorma . Intressant nog, påverkar tonala språk också vår hörsel. Studier i absolut hörsel har visat detta. Absolut hörsel är förmågan att kunna identifiera hörda toner exakt. Absolut hörsel är mycket sällsynt i Europa och Nordamerika. Färre än 1 av 10.000 personer har det. Det är annorlunda med dem som talar kinesiska som modersmål. Där har 9 gånger så många människor denna speciella förmåga. Vi hade alla absolut hörsel när vi var barn. Vi använde den för att lära oss tala korrekt. Tyvärr förlorar de flesta det senare. Stigningen av toner är också viktig i musik. Detta gäller särskilt för kulturer som talar ett tonalt språk. De måste hålla sig till melodin väldigt exakt. Annars blir en vacker kärlekssång en absurd låt!
Visste du?
Punjabi räknas till de indo-iranska språken. 130 miljoner människor har det som sitt modersmål. Majoriteten av dessa människor bor i Pakistan. Men det talas också i den indiska staten Punjab. Punjabi används nästan aldrig som skriftspråk i Pakistan. Det är annorlunda i Indien, eftersom språket där har en officiell status. Punjabi har sin egen skrift. Språket har också en mycket lång litterär tradition. Texter har hittats som är nästan 1000 år gamla. Punjabi är också mycket intressant ur fonologisk synvinkel. Orsaken är att det är ett tonalt språk. I tonala språk ändrar tonhöjden på den accentuerade stavelsen ordets innebörd. På punjabi kan den accentuerade stavelsen ta tre olika tonhöjder. Det är mycket ovanligt för indo-europeiska språk. Det gör punjabi desto mer lockande!