Ordlista

sv Vid flygplatsen   »   fa ‫در فرودگاه‬

35 [trettiofem]

Vid flygplatsen

Vid flygplatsen

‫35 [سی و پنج]‬

35 [see-o-panj]

‫در فرودگاه‬

[dar forudgâh]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska persiska Spela Mer
Jag skulle vilja boka ett flyg till Aten. ‫-- م---واهم -ک -ر-از--ه -ت---ز-- ک-م-‬ ‫-- م------- ی- پ---- ب- آ-- ر--- ک---- ‫-ن م-‌-و-ه- ی- پ-و-ز ب- آ-ن ر-ر- ک-م-‬ --------------------------------------- ‫من می‌خواهم یک پرواز به آتن رزرو کنم.‬ 0
m-n -ikh--h-m-y-----r--- -e-â-en--ez--- kona-. m-- m-------- y-- p----- b- â--- r----- k----- m-n m-k-â-h-m y-k p-r-â- b- â-e- r-z-r- k-n-m- ---------------------------------------------- man mikhâ-ham yek parvâz be âten rezerv konam.
Är det ett direktflyg? ‫این ی- ---از--س---م-ا---‬ ‫--- ی- پ---- م----- ا---- ‫-ی- ی- پ-و-ز م-ت-ی- ا-ت-‬ -------------------------- ‫این یک پرواز مستقیم است؟‬ 0
i----- -a-v-z- mostaghi- ast? i- y-- p------ m-------- a--- i- y-k p-r-â-e m-s-a-h-m a-t- ----------------------------- in yek parvâze mostaghim ast?
En fönsterplats för icke rökare, tack. ‫-طفا- -ک-ص-دل--کن-- پن--ه --ا--غ-- س---ری-ها-‬ ‫----- ی- ص---- ک--- پ---- ب--- غ-- س----- ه--- ‫-ط-ا- ی- ص-د-ی ک-ا- پ-ج-ه ب-ا- غ-ر س-گ-ر- ه-.- ----------------------------------------------- ‫لطفاً یک صندلی کنار پنجره برای غیر سیگاری ها.‬ 0
lo--an-y-- san---- ke---- ---jar- -arâye--h-i-- sig-ri-hâ. l----- y-- s------ k----- p------ b----- g----- s--------- l-t-a- y-k s-n-a-i k-n-r- p-n-a-e b-r-y- g-a-r- s-g-r---â- ---------------------------------------------------------- lotfan yek sandali kenâre panjare barâye ghaire sigâri-hâ.
Jag skulle vilja bekräfta min reservering. ‫م---ی-خ--ه--بلی--رز-و--ر---أ-ی- کنم.‬ ‫-- م------- ب--- ر---- ر- ت---- ک---- ‫-ن م-‌-و-ه- ب-ی- ر-ر-م ر- ت-ی-د ک-م-‬ -------------------------------------- ‫من می‌خواهم بلیط رزروم را تأیید کنم.‬ 0
ma----khâ-ha- b--it- re-erv--h-d--a- râ -a--- ---a-. m-- m-------- b----- r----- s------- r- t---- k----- m-n m-k-â-h-m b-l-t- r-z-r- s-o-e-a- r- t---d k-n-m- ---------------------------------------------------- man mikhâ-ham belite rezerv shode-am râ ta-id konam.
Jag skulle vilja avboka min reservering. ‫م- -ی‌خواه--بلیط-رز----ر- -ن----ن-.‬ ‫-- م------- ب--- ر---- ر- ک--- ک---- ‫-ن م-‌-و-ه- ب-ی- ر-ر-م ر- ک-س- ک-م-‬ ------------------------------------- ‫من می‌خواهم بلیط رزروم را کنسل کنم.‬ 0
ma- --khâ-ham-be-i-- -ez-rv ----------â--a-cel-k--a-. m-- m-------- b----- r----- s------- r- c----- k----- m-n m-k-â-h-m b-l-t- r-z-r- s-o-e-a- r- c-n-e- k-n-m- ----------------------------------------------------- man mikhâ-ham belite rezerv shode-am râ cancel konam.
Jag skulle vilja boka om min reservering. ‫---خو-هم ت--یخ - ساع- بلیط--ر- تغییر ---.‬ ‫-------- ت---- و س--- ب---- ر- ت---- د---- ‫-ی-خ-ا-م ت-ر-خ و س-ع- ب-ی-م ر- ت-ی-ر د-م-‬ ------------------------------------------- ‫می‌خواهم تاریخ و ساعت بلیطم را تغییر دهم.‬ 0
mik-â-h-m tâ-ik- -- ----te-be------râ--a--i--d-ha-. m-------- t----- v- s----- b------ r- t----- d----- m-k-â-h-m t-r-k- v- s---t- b-l-t-m r- t-g-i- d-h-m- --------------------------------------------------- mikhâ-ham târikh va sâ-ate belitam râ taghir daham.
När går nästa flyg till Rom? ‫-روا--ب-د- ب- -- ----م----ا---‬ ‫----- ب--- ب- ر- چ- ز---- ا---- ‫-ر-ا- ب-د- ب- ر- چ- ز-ا-ی ا-ت-‬ -------------------------------- ‫پرواز بعدی به رم چه زمانی است؟‬ 0
p-rvâze--a--di -e -o-------a-â---ast? p------ b----- b- r-- c-- z----- a--- p-r-â-e b---d- b- r-m c-e z-m-n- a-t- ------------------------------------- parvâze ba-adi be rom che zamâni ast?
Finns det två lediga platser kvar? ‫-ی----و-----(-ند-ی)--ی-ر خا-- -ست-‬ ‫--- ‫-- ج-- (------ د--- خ--- ا---- ‫-ی- ‫-و ج-ی (-ن-ل-) د-گ- خ-ل- ا-ت-‬ ------------------------------------ ‫آیا ‫دو جای (صندلی) دیگر خالی است؟‬ 0
â-â -o-j--e (-a--ali- di--- kh--i a-t? â-- d- j--- (-------- d---- k---- a--- â-â d- j-y- (-a-d-l-) d-g-r k-â-i a-t- -------------------------------------- âyâ do jâye (sandali) digar khâli ast?
Nej, vi har bara en ledig plats kvar. ‫نه- -ا -ق--ی--جا- خ--- دا-یم-‬ ‫--- م- ف-- ی- ج-- خ--- د------ ‫-ه- م- ف-ط ی- ج-ی خ-ل- د-ر-م-‬ ------------------------------- ‫نه، ما فقط یک جای خالی داریم.‬ 0
na, -â-fagha---e--j--- khâ-i-----m. n-- m- f----- y-- j--- k---- d----- n-, m- f-g-a- y-k j-y- k-â-i d-r-m- ----------------------------------- na, mâ faghat yek jâye khâli dârim.
När landar vi? ‫---ف--د -ی-آی-م-‬ ‫-- ف--- م-------- ‫-ی ف-و- م-‌-ی-م-‬ ------------------ ‫کی فرود می‌آییم؟‬ 0
k-y-f--ud-m--â----? k-- f---- m-------- k-y f-r-d m-----i-? ------------------- key forud mi-â-yim?
När är vi där? ‫کی--- م-صد -ی------‬ ‫-- ب- م--- م-------- ‫-ی ب- م-ص- م-‌-س-م-‬ --------------------- ‫کی به مقصد می‌رسیم؟‬ 0
ke---ar--agh----ha-tim? k-- d-- m------ h------ k-y d-r m-g-s-d h-s-i-? ----------------------- key dar maghsad hastim?
När går bussen till centrum? ‫کی-ات-ب-س -- -----شه- ---ر---‬ ‫-- ا----- ب- م--- ش-- م------- ‫-ی ا-و-و- ب- م-ک- ش-ر م-‌-و-؟- ------------------------------- ‫کی اتوبوس به مرکز شهر می‌رود؟‬ 0
c----og-- ----oto-----e ---ka----hah------v--? c-- m---- y-- o----- b- m------ s---- m------- c-e m-g-e y-k o-o-u- b- m-r-a-e s-a-r m-r-v-d- ---------------------------------------------- che moghe yek otobus be markaze shahr miravad?
Är det er resväska? ‫ای- -مدان -م-ست-‬ ‫--- چ---- ش------ ‫-ی- چ-د-ن ش-ا-ت-‬ ------------------ ‫این چمدان شماست؟‬ 0
i- ---m--âne --o---t? i- c-------- s------- i- c-a-e-â-e s-o-â-t- --------------------- in chamedâne shomâst?
Är det er väska? ‫-ین -یف--ماست؟‬ ‫--- ک-- ش------ ‫-ی- ک-ف ش-ا-ت-‬ ---------------- ‫این کیف شماست؟‬ 0
in--i-- s-o-â-t? i- k--- s------- i- k-f- s-o-â-t- ---------------- in kife shomâst?
Är det ert bagage? ‫--ن--س-یل-(سف-) شم-س-؟‬ ‫--- و---- (---- ش------ ‫-ی- و-ا-ل (-ف-) ش-ا-ت-‬ ------------------------ ‫این وسایل (سفر) شماست؟‬ 0
i--va-â---e sa--r-----mâ-t? i- v------- s----- s------- i- v-s-y-l- s-f-r- s-o-â-t- --------------------------- in vasâyele safare shomâst?
Hur mycket bagage kan jag ta med mig? ‫چ--م--ا- --ر -ی‌-وا---با خود--ی-ور-؟‬ ‫-- م---- ب-- م------- ب- خ-- ب------- ‫-ه م-د-ر ب-ر م-‌-و-ن- ب- خ-د ب-ا-ر-؟- -------------------------------------- ‫چه مقدار بار می‌توانم با خود بیاورم؟‬ 0
ch- m--h--r---r-mi--vân---bâ -hod--iâvara-? c-- m------ b-- m-------- b- k--- b-------- c-e m-g-d-r b-r m-t-v-n-m b- k-o- b-â-a-a-? ------------------------------------------- che meghdâr bâr mitavânam bâ khod biâvaram?
Tjugo kilo. ‫-ی-ت---ل-‬ ‫---- ک---- ‫-ی-ت ک-ل-‬ ----------- ‫بیست کیلو‬ 0
bist --l-o b--- k---- b-s- k-l-o ---------- bist kiloo
Vad, bara tjugo kilo? ‫--، --- ب------لو؟‬ ‫--- ف-- ب--- ک----- ‫-ی- ف-ط ب-س- ک-ل-؟- -------------------- ‫چی، فقط بیست کیلو؟‬ 0
c-i- fa-ha- --st ki-o-? c--- f----- b--- k----- c-i- f-g-a- b-s- k-l-o- ----------------------- chi, faghat bist kiloo?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Inlärning förändrar hjärnan

De som tränar ofta skulpterar sina kroppar. Men det är tydligen möjligt att träna en hjärna också. Det betyder att mer än talang behövs för att lära sig ett språk. Det är lika viktigt att träna regelbundet. Därför att träning positivt kan påverka strukturer i hjärnan. Naturligtvis är en speciell talang för språk vanligtvis ärftligt. Icke desto mindre kan träning ändra vissa hjärnstrukturer. Volymen av talcentrum ökar. Nervcellerna hos människor som tränar mycket förändras också. Man trodde länge att hjärnan var oföränderlig. Uppfattningen var: Det vi inte lär som barn, kommer vi aldrig att lära oss. Men hjärnforskare har kommit till en helt annan slutsats. De kunde visa att hjärnan förblir föränderlig hela livet. Man kan säga att den fungerar som en muskel. Därför kan den fortsätta att växa i hög ålder. All information bearbetas i hjärnan. Men när hjärnan tränas bearbetas information mycket bättre. Det vill säga, den arbetar snabbare och mer effektivt. Denna princip gäller lika mycket för både unga och gamla människor. Men det är inte absolut nödvändigt att man studerar för att träna hjärnan. Läsning är också mycket bra träning. Litteratur som utmanar, främjar särskilt vårt talcentrum. Det innebär att vårt ordförråd bir större. Dessutom förbättras vår känsla för språket. Det intressanta är att inte bara talcentrum bearbetar språk. Det område som styr motoriken bearbetar också nytt innehåll. Därför är det viktigt att stimulera hela hjärnan så ofta som möjligt. Så: Träna din kropp OCH din hjärna!
Visste du?
Portugisiska räknas till de romanska språken. Det är nära besläktat med spanska och katalanska. Det uppstod ur vulgärlatinet som de romerska soldaterna talade. Europeisk portugisiska är modersmål för cirka 10 miljoner människor. Det är också ett viktigt världsspråk. Detta beror på Portugals kolonialmakt förr i tiden. Sjöfartsnationen tog sitt språk till andra kontinenter under 14:e och 15:e århundradet. Portugisiska talas fortfarande idag i delar av Afrika och Asien. Länder på dessa kontinenter tenderar att använda europeisk portugisiska. Det är annorlunda i Brasilien. Språket som talas där uppvisar några egenheter och anses ha sin egen form. Men vanligtvis förstår portugiser och brasilianare varandra bra. Totalt 240 miljoner människor i världen talar portugisiska. Dessutom finns det ungefär 20 kreolska språk som är baserade på portugisiska. Portugisiska räknas idag till världsspråken.